Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Dansk kapitaljakt leder till Sverige

2019-04-17 18:00

Danska investerare skyr småbolag. Det har lett till att danska bolag som sammanlagt är värda mer än 13 miljarder kronor är börsnoterade i Sverige där riskviljan finns.

Formellt sett är de svenska aktiebolag. Bolagens säten ligger i Sverige, bokslut och rapporter skrivs på svenska, de är börsnoterade på en svensk börs – men i realiteten handlar det om danska bolag som valt att gå till den svenska aktiemarknaden för att finansiera sig. Det är en trend som har pågått sedan 2015.

Först ut av bolag i den här kategorin att lista sig på Nasdaqs svenska småbolagslista First North var det danska startupföretaget Ivisys som utvecklar kvalitetsmätningsutrustning för processindustrin. Noteringen skedde i april 2015. Då fanns det 149 noterade bolag på First North i Sverige och endast tolv i Danmark. I dag är skillnaden ännu större. Svenska First North har cirka 300 listade bolag och har alltså fördubblats i storlek på fyra år. Den danska motsvarigheten har inte lyckats fördubbla sig, men nästan: från tolv till 21 bolag.

Den svenska aktiemarknaden för mindre bolag överträffar det mesta i hela världen vad gäller mängden listade bolag och branschspridning, och för flera kapitalbehövande bolag i vårt grannland har detta blivit en räddning. De bolag som har danskt ursprung och är listade i en eller annan form på svenska First North eller Spotlight har i dag ett sammanlagt marknadsvärde på drygt 13 miljarder kronor.

– Om vi inte hade listat oss i Sverige för fyra år sedan hade Ivisys inte funnits i dag. Det har tagit oss tre år att utveckla en produkt som industrin efterfrågar. Under resans gång har vi gjort två företrädes­emissioner och en riktad emission (till investmentbolaget Athanase som grundats av Creades och Öresunds förra vd, Stefan Charette, reds anm). Först nu i år har vår försäljning tagit fart och vi räknar med att gå med vinst. Detta hade inte gått att göra i Danmark, säger Jakob Kejse, grundare och ordförande i Ivisys.

Ivisys noteringsmodell gick ut på att starta ett svenskt holdingbolag som noterades i Stockholm och som lyder under svensk aktiebolagslag och Nasdaqs börsregler. På så sätt blev bolaget till synes svenskt och kunde exponera sig för det investeringskapital som finns mellan tidigt såddkapital och det stora institutionskapitalet. Och den typen av kapital finns det gott om hos de riskbenägna svenska småspararna. Modellen med ett svenskt holdingbolag blev trendsättande och har kopierats av flera danskgrundade bolag, till exempel biotechföretaget Nuevolution som gick till svenska First North i december samma år.

Det danska ointresset för småbolagsaktier är kompakt. Orsaken är att Danmark saknar den aktiekultur som finns i Sverige. Den danska finansmarknaden är historiskt en obligationsmarknad och en aktiemarknad med ett antal stora bolag som AP Møller och Carlsberg. Därutöver blev Nasdaqs lansering av First North ytterligt dåligt tajmad med start under finanskrisen 2008. I Danmark var det många investerare som brände sig och minnet av detta sitter kvar som en misstro mot småbolagsbörsen.

När det danska bolaget Conferize i juni 2016 meddelade att det tänkte gå mot strömmen och notera sig på First North i Köpenhamn satte danska TV2 rubriken Ungt it-företag väljer dansk fiaskobörs. Bolaget listades ett år senare och sedan dess är kursen ned med drygt 40 procent.

Adam Kostyál är noteringsansvarig på Nasdaq i Norden. Han uppger att det löpande kommer in propåer från danska bolag som vill lista sig, varav de flesta är öppna för en diskussion om huruvida noteringen ska ske i Danmark eller Sverige.

– När vi för några år sedan såg hur svårt det var att locka bolag och investerare till mindre bolag i Danmark började vi diskutera med bolagen att de kunde lista sig i Sverige i stället. Hellre det än att inte hitta något riskkapital alls. Vi försöker fortsatt locka utländska bolag till den svenska marknaden, inte bara danska. Men vi ser en tendens till att danska bolag faktiskt börjar välja en dansk notering, även om förändringen tar tid, säger han.

Adam Kostyál pekar på att det finns en lång rad av rådgivningsfirmor i Sverige som är pigga på att ta sig an de mindre bolagen, medan den typen av aktörer inte är lika etablerade i Danmark. Han uppger dock att han har pågående dialoger med Danske Bank och Nordnet om en ökad bevakning och marknadsföring av småbolag i Danmark.

– Vi måste förstärka ekosystemet runt omkring börsen. Vi har även arbetat aktivt för att informera den danska regeringen om fördelarna när det blir mer attraktivt för danska privatpersoner att äga och handla med aktier, säger han.

Lobbyarbetet har gett resultat, i liten skala. Den danska regeringen har infört ett aktiesparkonto liknande den svenska modellen med investeringssparkonto, ISK, där en låg skatt dras på hela värdet i kontot, i stället för reavinstskatt. Den danska regeringen har dock satt ett maxbelopp för sparande på dessa konton till 50 000 danska kronor. Åtgärden har därmed inte på något avgörande sätt påverkat danskarnas inställning till aktiesparande.

Bolaget Better Collective listades på Nasdaqs svenska huvudmarknad förra året och ligger med ett börsvärde på drygt 2,7 miljarder kronor på mid cap-listan. Bolaget utvecklar mjukvara och lösningar inom vadhållning och affiliate marketing, liknande svenska Catena Media. Aktiekursen har pendlat kraftigt sedan noteringen i somras med en topp på 84 kronor och en botten på 57 kronor. Men i dagsläget är kursen upp med 12 procent sedan noteringen. Vd Jesper Søgaard är mycket nöjd med valet av den svenska börsen, trots att hans aktie sannolikt har smittats av Catena Medias utförslöpa det senaste året och trots att Affärsvärlden satte en säljrekommendation på aktien så sent som i mars i år.

– Det är klart att vi helst ville notera bolaget här hemma i Köpenhamn. Men i vår bransch är vi ensamma i Danmark, medan det finns ett tjugotal likande bolag i Sverige. Vi valde den marknad där det finns förståelse för vår verksamhet, säger han, men tillägger:

– En nackdel är att vi uppmärksamhetsmässigt har hamnat lite mittemellan. Vi är inte så kända i Danmark eftersom vi är noterade i Sverige, och vi är inte så kända i Sverige eftersom vi är ett danskt bolag.

Oscar Ahlgren är vd för den Malmöbaserade rådgivarfirman Västra Hamnen Corporate Finance. Han har nyligen öppnat en filial i Köpenhamn.

– Vi får många propåer från danska bolag, ungefär en i veckan. De flesta vill helst gå till hemmamarknaden, men alla är öppna för en diskussion om för- och nackdelar med den svenska marknaden. Vi har två danska bolag i pipeline, varav en notering sker i slutet av april, och båda är faktiskt danska bolag som har valt First North i Köpenhamn. Det är ett exempel på att den danska marknaden visar små tecken på att vakna till liv när det gäller nyemissioner i mindre bolag. Men den danska andrahandsmarknaden är solklart mycket sämre än den svenska, med enormt mycket mindre likviditet, säger han.

Lite paradoxalt säger han att danska börsnoteringar får mycket stor publicitet i Danmark, där även mindre bolag får uppmärksamhet i media (inte bara i affärspressen) medan medietystnaden kring en listning på svenska First North är i det närmaste total, vilket ofta kommer som en obehaglig överraskning för de bolag som listar sig. Förklaringen är att svenska medier tröttnat på småbolagsnoteringar eftersom de sker så ofta, medan en dansk listning hör till ovanligheterna. När dammet lagt sig kring själva noteringen hamnar dock danska bolag som listar sig på hemmamarknaden i en liten damm med stillastående vatten.

Oscar Ahlgren uppger att danska bolag ofta är i en mer mogen fas och är mer genomtänkta kring sitt noteringsbeslut när de tar kontakt med rådgivaren. Efter sållningsprocessen anser han dock att bolagen håller ungefär samma kvalitet oavsett ursprungsland. Och den svenska marknadens mottaglighet för nya bolag är fortsatt god. I höstas trodde Oscar Ahlgren att börsnedgången i november-december i fjol skulle kyla av klimatet mer än det gjort.

– Marknaden och investeringsviljan har kommit tillbaka med förvånansvärd kraft i år. Möjligen är det lite svårare i dag att placera ett forskningsbolag som har fyra år kvar till kassaflöde, säger han.

Ett sådant bolag är det onoterade Pila Pharma, grundat av danskan Dorte X Gram. Hon köpte ut en patentansökan som hon skrev som anställd på Novo Nordisk. I dag äger hon patentet som går ut på att skapa en antiinflammatorisk tablett mot diabetes. Forskningen är i fas II och hon hoppas på positiva resultat innan året är slut.

– Jag flyttade till Sverige på grund av privata skäl, så det är en helt annan historia. Men väl här märkte jag att företagsklimatet är bättre i Sverige. Här finns det affärsänglar som vill investera i onoterade bolag, dessutom fantastiska inkubatormiljöer. Detta finns inte i Danmark. Så jag grundade bolaget i Sverige när jag fick patentet. Nu pratar vi om en eventuell börsnotering på varje styrelsemöte, men helst vill jag inte mista majoriteten i bolaget innan fas II-studien är klar, säger hon.

Det är inte bara Nasdaq som klurar på hur man ska väcka liv i den danska småbolagsmarknaden. Spotlight, före detta Aktietorget, gör en nordisk satsning med lite annan lösning än Nasdaq. Medan Nasdaq har separata börser samlar Spotlight alla bolag på en nordisk marknadsplats. Spotlight har sedan i höstas en hemsida på danska där endast de danska bolagen visas upp. Det är en marknadsföringslösning för att skapa extra synlighet. På Spotlights svenska aktielista finns även de danska bolagen insprängda vilket gör att man får se upp, eftersom enstaka bolag i listan noteras i danska kronor.

– Vi vill satsa nordiskt. Men vi tycker att det är bättre att ha ett fullt glas än två halvtomma. Därför har vi samlat alla aktier i en lösning rent handelstekniskt, medan vi presenterar aktierna på olika sätt i de olika länderna, säger Christina Ploom som är operativ chef på Spotlight.

Spotlights danska lista innehåller ännu bara elva bolag, varav sju noteras i svenska kronor och fyra i danska kronor. Möjligheten att handlas i danska kronor och ha clearing och settlement i Danmark lanserades i juni 2018, och under det året listades fyra bolag. Hittills i år har ett bolag listats, hotellbokningsföretaget Nustay. I maj listas cancerbehandlingsföretaget Fluoguide.

– Vi har många danska bolag på gång. Vi kommer att lista fler danska bolag i år än i fjol. På sikt är det rimligt att vi har lika många danska bolag som svenska, säger Christina Ploom.

Dit är det dock långt. Spotlight har i dagsläget 174 svenska bolag och elva danska.

I konkurrensen mot Nasdaq har Spotlight inte bara bytt namn utan tillhandahåller även vad Christina Ploom kallar ett synlighetspaket samt omfattande hjälp till bolagen kring regelverket. Rådgivaren Sedermera Fondkommission ingår i samma företagsgrupp under ägarbolaget ATS Finans som i sin tur huvudägs av Unibet-miljardären Staffan Persson. Vid en första anblick kan det se märkligt ut att en aktiemarknadsplats och en rådgivarfirma ingår i samma koncern men Christina Ploom bedyrar att de båda bolagen arbetar oberoende av varandra och att konstruktionen är godkänd av Finansinspektionen.

Ett av de danska bolagen på Spotlight är Stenocare som verkar inom den hajpade men också kontroversiella branschen medicinsk cannabis. Bolaget listades i oktober i fjol och börsvärdet är 167 miljoner danska kronor. Bolaget har försäljning i Danmark där medicinsk cannabis är lagligt. På de fem månader som gått sedan listningen har aktien haft en omsättning på 195 miljoner kronor, mer än hela börsvärdet. Kursen har dock backat med 30 procent.

– Vi är det första bolaget inom medicinsk cannabis som gått till börsen i Europa och vi ville till en aktiemarknad som har bra likviditet. Intresset har varit stort. När vi listade oss bad vi marknaden om 18 miljoner kronor. Det kom intresse för 400 miljoner. Men vi är fortfarande ett danskt bolag och vi lyder under endast ett regelverk. Det innebär att compliance tar mindre resurser i anspråk och att vi kan fokusera på affären, säger Thomas Skovlund Schnegelberg, vd på Stenocare.

Han säger att bolaget även övervägde en private placement som alternativ till börslistning.

– På börsen får du många små aktie­ägare, och som huvudägare kan du då behålla kontrollen över bolagets styrning. När du tar in en enda större finansiär, tar du även in nya åsikter som gör sig gällande i styrelserummet.

Gunnar Wrede

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom