Ett ruttet system

2014-02-04 21:00 Birgitta Forsberg

Friskolekoncernerna skarvar med betygen. Men de är långt ifrån ensamma. Den svenska skolans betygsinflation är inbyggd i regelverket.

En onsdag kväll i januari gick ett lämmeltåg av niondeklassare med föräldrar på Götgatan i Stockholm, på väg från Slussen till Södra Latins gymnasium som hade öppet hus. Eleverna som traskade på stenläggningen hade troligen betyg som kryllade av A – annars vore besöket på den kommunala skolan meningslöst. Anrika Södra Latin är ett av Sveriges mest populära gymnasier. I höstas gick inträdesbiljetten till det naturvetenskapliga programmet på minst 305 poäng av då 320 möjliga. (Numera är maxpoängen 340.)

För att på riktigt – inte bara på öppet hus – ta sig in genom porten till den röda tegelbyggnaden från slutet av 1800-talet flockas många elever till attraktiva grundskolor. Popularitet vinner grundskolan genom att visa bra resultat, det vill säga bra betyg.

Visserligen kan elever vanligen inte välja vilken kommunal grundskola de vill gå i, den närmaste brukar gälla enligt den så kallade närhetsprincipen. Även om vissa föräldrar köper ny bostad eller fuskar genom att skriva barnen på adresser där de inte bor för att få in dem i en åtråvärd kommunal skola, står normalt endast friskolor till buds. Friskolorna har alltså en konkurrensfördel.

I skolvärlden göre sig högoddsare eller turnaround-kandidater icke besvär. Säkra kort är vinnare. En skola som kan locka med höga betyg får per automatik fler ansökningar och flera antagna elever ger mer pengar.

– Betygen i grundskolan ökade när Stockholm införde betygsintagning till gymnasiet. Tecken tyder på att även betygsinflationen ökade ganska kraftigt, säger Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Sedan år 2000 har de genomsnittliga meritvärdena stigit med 8 poäng, från 204 till 212. Samtidigt har resultaten i den internationella Pisa-undersökningen – som mäter niondeklassares läsförståelse, matematik och naturkunskap – fallit motsvarande 20 meritpoäng i grundskolan.

Betygsinflationen är, grovt uppskattat, 28–30 meritpoäng sedan år 2000, eller runt 14 procent.

I grundskolan beror endast en liten del av detta, ett par meritpoäng, på konkurrens, enligt Jonas Vlachos. Men i gymnasiet är konkurrensen mycket större, bland annat för att eleverna är äldre och kan pendla längre.

I grundskolan är den största anledningen till betygsinflationen att lärarna vill slippa tjafsa med eleverna och föräldrarna, enligt Vlachos. Flera lärare instämmer.

– Man kan köpa många nöjda med höga betyg: föräldrar, elever och rektorer. Om man avrundar uppåt i stället för nedåt slipper man bekymmer. I stället skickar man problemen uppåt i systemet, säger Ingela Törnkvist, biträdande kommunombud i Stockholms län för fackförbundet Lärarnas Riksförbund samt lärare i kemi och biologi på Spånga gymnasium.

Att betygsinflationen satte fart beror enligt Jonas Vlachos på att regeringen Bildt i början av 1990-talet ändrade betygssystemet. Tidigare fanns relativa betyg där betyget 5 på en 1–5-gradig skala betydde att eleven tillhörde de 7 procent av landets elever som var bäst i det ämnet. Eleverna gjorde standardprov på grundskolan och centrala prov på gymnasiet och Skolöverstyrelsen fastställde varje år de betygsgränser som skulle gälla, även om det var lärarna som rättade proven.

Men Beatrice Ask (M), som var skolminister 1991–1994, införde målrelaterade betyg – godkänt (G), väl godkänt (VG) och mycket väl godkänt (MVG) – där eleven skulle nå vissa kunskapsmål för att få ett visst betyg. I samma veva togs den strikta kopplingen mellan de landsomfattande proven – som bytte namn till nationella prov – och betyg bort. Lärarna kunde sätta vilket betyg de ville.

– I och med det försvann de spärrar mot hög betygssättning som tidigare fanns, säger Jonas Vlachos.

Under det tidiga 1990-talet införde den borgerliga regeringen även systemet med friskolor som finansierades via skattsedeln och där ägarna kunde ta ut vinst. Endast ett land i världen hade något liknande – Chile. Men det var inte friskolorna utan de målrelaterade betygen som satte fart på betygsinflationen. När de betygen kom var tanken att alla skulle klara godkänt, G.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) införde nyligen tydligare betygsmål och betygsskalan A–F, där F är underkänt, men betygen är fortfarande målrelaterade och idén att alla ska nå godkänt lever kvar.

– Tidigare fick ett antal elever 1:or och 2:or i betyg och det ansågs helt normalt. Men nu får man inte ge eleven F, alltså underkänt. Då skuldbeläggs läraren. Det går nästan inte att föra en hel grupp framåt om man hela tiden ska anpassa sig till den som är sämst, säger Ingela Törnkvist på Lärarnas Riksförbund.

Gabriel Heller Sahlgren, forskningschef på Centre for Market Reform of Education vid Institute of Economic Affairs i London, anser att systemet snarast måste göras om.

– Sverige är ett av väldigt få länder där lärarna själva rättar prov och sätter betyg, samtidigt som betygen är så avgörande för vidare studier på gymnasiet och högskolan.

Lösningen, enligt Gabriel Heller Sahlgren, är att ha relativa betyg och att externa examinatorer både rättar proven och sätter betygen, som i Storbritannien. Samtidigt kan antagningen till högskolor, och kanske också gymnasier, släppas fri. Det skulle leda till fler antagningsprov och intervjuer, vilket skulle minska betygens betydelse för elevernas framtid.

***

Skolan är en marknad och varje elev är värd pengar. Fast olika mycket. Mellan Malmö och Göteborg skiljer skolpengen på gymnasiet nästan 30 procent (se tabell). Ofta går dock inte mer än runt hälften till undervisning. Resten lägger kommunen på hyra, skolmat, läromedel, administration och annat.

Friskolorna får samma totalsumma per elev som kommunen spenderar på sina elever, men medan en kommunal skola får summan minus centrala kostnader (hyra, central administration på kommunnivå, kostnad för kapital och ”övrigt”) får friskolan hela summan.

– Skolan är helt avreglerad när det gäller pengar. I Finland kan bara en viss del av pengarna gå till administration, säger Ingela Törnkvist.

Endast 16 procent av Sveriges elever går i friskola – 13 procent av grundskoleleverna och 26 procent av gymnasieeleverna. Och endast 5 procent går i skolor ägda av risk­kapitalister. I många glesbygdskommuner har eleverna inte mycket till val. Där finns inte många skolor.

– Jag tror att vi är effektivare än de kommunala skolorna. Vi kan ha mindre centrala kostnader och till och med göra en liten vinst, säger Harry Klagsbrun, partner på det Wallenberganknutna riskkapitalbolaget EQT, som äger Sveriges största friskolekoncern, Academedia.

Det betyder dock inte att alla friskolor går bra ekonomiskt. När regeringen år 2011 ändrade i reglerna så att yrkesförberedande linjer inte längre gav behörighet att söka högskolan föll antalet elever. Gymnasier med den inriktningen fick problem och JB Education gick omkull. Även andra skolor som helt eller delvis erbjuder yrkesutbildningar, som Praktiska och Power Plannings Systems (PPS), redovisade en förlust för 2012. Andra skolkoncerner går med vinst. (Se tabell på nästa uppslag.)

Vissa har blivit rika på sina skolor. Barbara Bergström, som grundade Internationella Engelska Skolan, kammade hem nästan 700 miljoner kronor när hon år 2012 sålde 75 procent av koncernen till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates, enligt Dagens Samhälle. Hon blev också Sveriges mesta skattebetalare det året med drygt 200 miljoner, enligt Dagens Industri.

***

I början av året twittrade Skolverkets generaldirektör Anna Ekström om varför hon själv inte pluggat till lärare: ”Om jag minns rätt krävdes 4,9 för att bli ämneslärare och jag hade bara 4,6”. Högsta betyg var 5,0. I början av 1980-talet krävdes det toppbetyg för att bli ämneslärare på högstadiet och gymnasiet. Anna Ekström fick studera juridik i stället.

Numera står famnen öppen för i princip vem som helst. I fjol skrev Dagens Nyheter att 123 personer hösten 2012 kom in på lärarutbildningar fast de hade bottenresultatet 0,1 på högskoleprovet. Den som valde svarsalternativet ”C” på alla frågor skulle ha fått 0,4.

Det är en utveckling som pågått sedan skolminister Göran Persson (S) kommunaliserade skolan i början av 1990-talet. Då blev lärarna kommunalanställda och tappade i anseende. Löneutveckling och förmåner försvann medan antagningspoängen till lärarutbildningarna föll.

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) införde år 2007 Lärarlyftet för att få lärarna att vidareutbilda sig och sedan även Lärarlyftet II. Dessutom gjorde han det möjligt för lärare att göra karriär genom att bli förstelärare och få 5 000 kronor mer i lönekuvertet varje månad.

Därtill skulle lärarna få lärarlegitimation, men när ansökningarna trillade in sägs tjänstemän och politiker närmast ha blivit mörkrädda. Så otroligt många ämneslärare hade inte pluggat sina ämnen eller hade inte pedagogisk examen.

Snabbt ändrades reglerna så att den lärare med pedagogisk examen som undervisat i till exempel kemi på högstadiet i åtta år får sin legitimation. En person som kan kemi på grundskolenivå är nu likställd med en person som läst kemi på universitetet. En universitetsutbildad kemilärare behärskar rimligen sitt ämne. Därmed kan den läraren ge fördjupande exempel, fritt berätta runt ämnet och svara på kluriga elevfrågor.

– I internationella studier har erfarenhet och behörighet i princip ingen effekt alls på elevernas resultat, medan lärarnas ämneskunskaper verkar ha en viss positiv påverkan, säger Gabriel Heller Sahlgren på Centre for Market Reform of Education.

Några exempel på siffror från Skolverket för läsåret 2011/2012: Av fysik­lärarna i grundskolan har endast 13 procent ”tillräcklig” utbildning i sitt ämne och 50 procent har ingen utbildning i ämnet alls. Av geografilärarna har 12 procent tillräcklig utbildning i ämnet medan 67 procent inte har någon utbildning i ämnet alls. Av matematiklärarna har 49 procent tillräcklig utbildning i ämnet medan 34 procent inte har någon utbildning i ämnet alls.

För gymnasiet ser det något bättre ut, men inte i alla ämnen, till exempel har endast 37 procent av matematiklärarna tillräcklig utbildning i ämnet medan 31 procent inte har någon utbildning i ämnet alls (se tabell). Dessutom är det fler lärare i fattigare områden som är sämre utbildade.

Samtidigt har det varit kutym i skolan att lärarna inte ska undervisa utan att eleverna ska söka kunskap själva i grupper. Många lärare har givetvis struntat i alla påbud och trender och undervisat ändå. Men nu har de stött på problem eftersom elevernas läsförmåga minskar. Nästan en fjärdedel av niondeklassarna, 23 procent, har svårigheter att läsa texter på svenska, enligt Pisaundersökningen. Toppeleverna läser fortfarande bra, men den breda basen, främst killar, rasar.

– När man märker att eleverna har svårt att ta sig igenom en text anpassar man undervisningen, blir ännu mer pedagogisk och gör förenklade genomgångar. Man blir som en tidning för invandrare, en förenklad version. Det blir som en ond cirkel, säger gymnasieläraren och fackliga ombudsmannen Ingela Törnkvist.

För att de lässvaga eleverna, många av dem med svenska som modersmål, ska hänga med gör lärarna numera filmer av sina genomgångar, som eleverna kan titta på gång på gång. Det gör dock inte eleverna bättre på att läsa.

***

Varje morgon hoppar högstadieelever av bussen i Skrubba, på gränsen mellan Tyresö och Stockholm, och sneddar genom pendlingsparkeringen i skogen för att komma till Kunskapsskolan i Tyresö. Många av dem har höga betyg.

Men när språklärare testar dem på gymnasiet visar det sig i vissa fall att en del elever – trots sina höga betyg – har så låga kunskaper i spanska, franska och tyska att lärarna avråder dem från att fortsätta med sitt b-språk. Men den som inte har b-språk får lägre poäng och därigenom svårare att komma in på universitetet.

En liknande situation gäller engelska. Vissa elever som friskolan gett godkänt betyg i engelska ligger så långt efter att de måste få särskilt stöd på gymnasiet för att komma ikapp. Skolkoncernen Kunskapsskolan, som ägs av pr-gurun Peje Emilson och Wallenbergs maktbolag Investor, bygger på att eleverna tar eget ansvar och delvis ägnar sig åt självstudier med lärarstöd.

– Vi har ett rigoröst kvalitetssystem för att säkerställa att elevernas kunskapsutveckling går åt rätt håll, säger koncernens vd Fredrik Lindgren.

Skolinspektionen har aldrig granskat de stora skolkoncernerna utan tittat skola för skola, men i år ska det bli av.

Men Kunskapsskolan i Tyresö utmärker sig inte när det gäller relationen betyg och resultat på nationella proven i matematik och svenska. Skolan gav 15 procent av eleverna högre betyg i matematik än de presterar på provet och 20 procent fick högre betyg i svenska läsåret 2011/2012, enligt SVT:s skolpejl. Men medan ingen får lägre betyg i matte än provresultatet indikerar får 13 procent lägre betyg i svenska.

Kunskapsskolan i Botkyrka gav 53 procent av eleverna högre betyg i matematik än på det nationella provet medan ingen fick lägre betyg. Siffrorna för kunskapsskolorna i Nacka, Landskrona och Saltsjöbaden var 38 procent, 34 procent och 26 procent, enligt Skolpejl. Ingen elev fick lägre betyg. Andra kunskapsskolor har lägre skillnader, till exempel Fruängen. Ändå visar den senaste Pisaundersökningen en stor försämring i matematik för alla svenska elever, även de duktigaste.

– Det finns väl dokumenterat i varje elevfall varför det avviker, säger Fredrik Lindgren.

Siffrorna kan tyckas skyhöga, men så ser det ut i många skolor, även kommunala.

– Man brukar inte hitta systematiska skillnader i betygssättning på grundskolenivå mellan kommunala skolor och friskolor, men på gymnasiet är de fristående mer generösa, säger Jonas Vlachos.

Däremot är friskolorna – både grundskolor och gymnasier – mer generösa i hur de rättar de nationella proven. Det har visat sig när Skolverket har rättat om de nationella proven och jämfört med det ursprungliga betyget. Lärarna rättar sina egna elevers prov.

Enligt flera undersökningar presterar friskolor lite bättre än kommunala skolor, men det kan förklaras av att de rättar proven generösare. Med andra ord får friskoleelever lite högre betyg, utan att kunna mer.

Allra mest generösa i rättningen av nationella prov är ideella friskolor, vilket kan bero på att föräldrainflytandet är större i de skolorna.

– Exit och voice styr: möjligheten att byta leverantör eller möjligheten att uttrycka sitt missnöje. Voice, att göra sin stämma hörd, kan vara starkare på föräldradrivna skolor medan de vinstdrivna kan vara mer känsliga för exit. Voice är en starkare mekanik än exit i skolsammanhang eftersom det är kostsamt att byta skola, säger Jonas Vlachos.

Dessutom går det att fuska med de nationella proven. I gymnasiet händer det att lärarna ger eleverna det nationella provet för en viss kurs senare, när eleverna redan börjat läsa nästa nivå, alltså när de lärt sig mera, enligt flera lärare som Affärsvärlden pratat med. Lärarna kan också tipsa elever om att anmäla sig sjuka när det är nationellt prov.

Med andra ord kan svenska elevers kunskaper vara ännu lägre än de presterar på de nationella proven, vilket gör diskrepansen mellan kunskap och betyg ännu större.

Samtidigt är det oordning på lektionerna med elever som stör eller har mer fokus på sin mobil än på läraren. Finland och Sverige har det sämsta klassrumsklimatet och de svenska eleverna är värst i OECD på att komma för sent, enligt Pisarapporten. Om fem minuter per lektion går till annat än undervisning betyder det att ett helt skolår försvinner i grundskolan, enligt Erik Lakomaa, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm.

***

Om det är gräddan av Stockholms läns nior som i januarimörkret troppar nerför Götgatan mot Södra Latin så är det den andra ändan av spektret som har prickat in ”öppen skoldag” på Tensta gymnasium i kalendern dagen därpå. Den här kommunala skolan byggdes 1984, nästan hundra år efter den populära kollegan på Södermalm.

Hela 66 procent av Stockholms läns gymnasieelever går i skolan i en annan kommun än de bor i. De som trängs i tegelbyggnaden på Söder där elever säljer fika och föräldraföreningen bjuder på godis kommer från hela länet – även miljonprogramsområden.

Till Tensta söker sig få frivilligt. Gymnasiet kan inte fylla platserna. I höstas blev alla som sökte antagna.

Ändå är det inte pengar som saknas. Stockholms stad har investerat minst 100 miljoner kronor över åtta år på det amerikanska så kallade Ross-konceptet i Tensta gymnasium, enligt Lärarnas Tidning. Ändå har skolan fått kritik av Skolinspektionen, bland annat för att inte ha följt kursplanerna i ett antal ämnen. Det hela började när Socialdemokraterna hade makten i Stadshuset och har sedan fortsatt.

Elever som bor i Tensta och har ambitioner tenderar att gå i gymnasiet någon annanstans. De som har höga betyg går i innerstadsskolorna. I skolan är inte segregationen alltid den traditionella mellan slitna miljonprogramsområden med hög arbetslöshet och många invandrare. I stället går gränsen i högre grad mellan dem med ambitioner och höga betyg och de utan. Elever med invandrarbakgrund är ofta lite mer ambitiösa, enligt flera lärare.

– För den enskilda eleven och dennas familj har möjligheten att välja skola i ett annat område beskrivits som en gyllene biljett eller en magisk nyckel. De kan kringgå bostadssegregationens negativa konsekvenser även om familjen inte har råd att flytta, säger Jenny Kallstenius som skrivit en avhandling som rör skolval till grundskolan och segregation.

Men ur ett samhällsperspektiv är det mer problematiskt, enligt Jenny Kallstenius, eftersom det i hög grad varit högutbildade föräldrar och föräldrar som är mer förankrade i det svenska samhället som tagit chansen att välja skola. Numera är det dock vanligt att även föräldrar ur andra samhällsgrupper väljer en attraktivare skola till sina barn.

Gabriel Heller Sahlgren i London håller inte med om att det skulle vara negativt för samhället.

– Om något finner den senaste forskningen om Sveriges skolval att elever med lägre socioekonomisk bakgrund och de med invandrarbakgrund tjänat mest totalt sett, säger han.

Dessutom pekar han på internationella studier som visar att närhetsprincipen gör att föräldrar kan investera i sina barns utbildning genom att köpa hus nära bra skolor, vilket ökar bostadssegregationen. Forskningen om skolvalets effekter på skolsegregationen tar inte hänsyn till var föräldrar hade bott om skolvalet inte hade införts.

Den traditionella segregationen finns dock även den kvar. Allt fler elever som bor i innerstan söker sig till ännu trendigare skolor, som friskolor med speciella profiler, när det kommer in elever från ytterområden, enligt Jenny Kallstenius. Vissa föräldrar till innerstadselever vill helt enkelt inte att deras barn går i samma skola som barn från miljonprogramsområden, enligt intervjuer som Jenny Kallstenius genomfört.

Samtidigt utarmas många skolor i miljonprogramsområden. Vissa har fått stänga sina grundskolor, det gäller bland annat Jordbro i Haninge kommun söder om Stockholm. I de lågstatusskolor som blir kvar blir segregationen större. Skolan tenderar att delas upp i ett A- och ett B-lag.

– Frågan är om det är politikerna som ska jobba för integration eller den enskilda eleven. Ska du tvinga elever med framtidsdrömmar att stanna kvar? säger Harry Klagsbrun på EQT.

***

Gränsen går alltså inte mellan friskolor och kommunala skolor. Vissa kommunala skolor anses mycket attraktiva. I den senaste Pisaundersökningen hade visserligen friskolor något bättre resultat än kommunala skolor, men när utvärderarna tog hänsyn till socioekonomiska faktorer fanns ingen signifikant skillnad.

Skolans problem började för länge sedan och politiker av olika kulörer har bidragit till dem. Men inget av de två politiska blocken har under de senaste 20 åren lyckats ta tag i vare sig betygsinflation eller lärarnas och elevernas undermåliga kunskaper.

Birgitta Forsberg

Premiumnyheter

Aktuellt inom