Abera Bioscience – vaccinbolag på väg mot rampljuset

Solnabolaget Abera Bioscience har utvecklat en ny teknik för att ta fram bättre vaccin. Första produkten riktas mot en av världens största vaccinmarknader och kan i bästa fall vara redo för en affär inom något år. Nu söker sig bolaget mot Spotlight och en notering.
Abera Bioscience Januari 2021
VD: Maria Alriksson
Styrelseordförande: Anders Ericsson
Antal anställda: 5
Nyckelpersoners ägande: Cirka 15 %
Lista: Spotlight
Teckningskurs: 6,90 kr
Antal aktier ink. utspädn: 10,5 miljoner
Börsvärde: 72 Mkr
Nettokassa: 21 Mkr
Resultatnivå, årstakt: Cirka -3,3 Mkr
Källa: Affärsvärlden / Bolaget Räknat på max antal aktier.

Abera Bioscience (teckningskurs 6,90 kr) är ett forskningsbolag inom vaccinutveckling. Med hjälp av en egen, patenterad, teknologi tror bolaget att man kan utveckla produkter med bättre egenskaper än de vaccin som nu finns på marknaden. Tanken är att ta fram sådana vaccinkandidater, driva dem mot eller möjligen in i Fas 1 och sedan licensiera ut dem till partners.

Ett första sådant vaccin är i sen preklinisk fas. Det riktas in mot pneumokocker som är en vanlig orsak till lunginflammation och i svåra fall kan orsaka hjärnhinneinflammation. Jämfört med de vaccin som finns på marknaden idag – och säljer för 6 miljarder dollar årligen – kan Aberas vaccin ge ett mer fullständigt skydd. Det kan också tas som näsdroppar vilket ofta är en fördel.

Företaget startade 2012 då det knoppades av från börsnoterade Xbrane. Bolaget är svenskt med bas i Solna men forskning och verksamhet ligger i Holland där en av grundarna är aktiv. Företaget söker nu notering på Spotlight och 24 Mkr i kapital. Kapitalet ska främst finansiera vaccinkandidaten mot pneumokocker in i Fas 1 och förhoppningsvis redan då ett partneravtal.

Bolaget har dock en teknologi som tjänar som plattform för att ta fram andra vaccinkandidater. Det finns projekt inom klamydia, tuberkulos med mera. Abera har också initiativ inom immunonkologi – där teknologin används för att aktivera kroppens immunsystem mot cancerceller. På det området ska en läkemedelskandidat tas fram under 2022.

DISCLAIMER

Afv skriver alltid analyser på alla bolag som ska notera sig. I fallet Abera Bioscience har Afv via bolaget fått ta del av finansiell info i förväg vilket medför att analysen publiceras redan i början av teckningstiden. Denna ”early look” har genomförts tack vare att bolaget också har köpt annonser av Afv för sin notering. Det ska dock starkt betonas att Afv-analysen är inte på något sätt betald av eller styrd av bolaget. Det är endast tidpunkten för publicering som kunnat tidigareläggas via ”early look”.

Läs mer om aktuella noteringar på IPO-guiden

IPO-GUIDE Abera Bioscience
Lista Spotlight
Omsättning rullande tolv månader 1 Mkr
Antal anställda 5
Teckningskurs 6,90 kr
Rådgivare Sedermera FK
Storlek på erbjudande 24 Mkr (varav 100% nyemission)
Börsvärde vid IPO Cirka 72 Mkr
Emissionskostnad Cirka 2 Mkr (9,6% av erbjudandet)
Säkrad andel av IPO* 75%
Investerare som ska teckna i IPO Magnus Linderoth, Kjell Beijers 80-årsstiftelse, Peter Nilsson, Gerhard Dal, Jens Miöen, m.fl. (75% i åtagande)
Garanter
Flaggor** Inga upptäckta flaggor
Sista teckningsdag 2021-02-02
Beräknad första handelsdag 2021-02-24 (22 dagars väntetid)
* Andelen av antalet aktier i erbjudandet som på förhand är säkrade via förbindelser (garantiåtagande/teckningsåtaganden).
** Särskild metodik. Se faktaruta nedan.
Källa: Affärsvärlden / bolaget

Inga upptäckta flaggor enligt Affärsvärldens IPO-guide

Affärsvärldens IPO-guide granskar alla noteringar efter 25 typfall av så kallade flaggor. Genomsnittet efter 263 granskade börsnoteringar är 1,6 flaggor för miljardbolag, 2,9 för småbolag och 4,0 för mikrobolag. En flagga är inte så allvarligt i sig utan mer en signal om att man som investerare bör fundera ett extra varv kring vissa aspekter.

Affärsvärldens IPO-guide hittar inga flaggor i Abera Bioscience

 

Affärsvärldens syn på Abera Bioscience

Det här är ett forskningsdrivet utvecklingsbolag med små intäkter och med högtflygande planer, alltså en förhoppningsaktie. Analys av förhoppningsbolag kräver andra metoder än vanliga börsaktier. Se även faktaruta längst ner.

1. Incitament nyckelpersoner

Nyckelpersoner i projektet är grundare, VD och ex-VD tillika ordförande. De äger ungefär 15% av aktierna i bolaget efter att nuvarande nyemission genomförts. Det är ett relativt lågt insiderägande.

Bolagets största ägare är Anders Ericsson som också varit VD (2015-2020). Han äger 6,7% efter emissionen. Sedan följer Beijer Venture via Kjell Beijers 80-årsstiftelse och Jan-Wilhelm de Gier som båda äger knappt 6% var. Bolagets vetenskapliga chef, professor Joen Luirink, äger 5,5%. VD Maria Alriksson har en andel om 2,5%.

Det finns teckningsförbindelser till 75% av nyemissionen som är på 24 Mkr innan kostnader. Tre insiders, bland andra VD, är med och åtar sig skjuta till totalt 0,9 Mkr. En del av detta avser dock konvertering av lönefordran mot aktier.

Den senaste nyemissionen gjordes 2019 då 6,9 Mkr togs in till en värdering på 20 Mkr exklusive kassa. Företaget har huvudsakligen finansierats med forskningsbidrag.

2. Track record nyckelpersoner

Abera Bioscience är en avknoppning från börsnoterade Xbrane Biopharma som har ett börsvärde på 1,2 miljarder kr. Några av grundarna av Xbrane är också aktiva inom Abera. En person är Joen Luirink och arbetar deltid på Abera som vetenskaplig chef (CSO) och deltid som head of Molecular Biology Department på Vrije Universiteit Amsterdam.

Styrelseordföranden och största ägare Anders Ericsson har bakgrund från finansbranschen. Han äger och driver Smallcapse. I styrelsen valdes nyligen Christina Glad och Fredrik Juserius in. Glad är styrelseproffs och har varit chef inom Bioinvent medan Juserius jobbat med bland annat in- och utlicensiering i stora läkemedelsbolag som GSK.

VD Maria Alriksson tillträdde så sent som oktober 2020. Hon har en bakgrund som VD för Xbrane (2008-2012) vilket var i samband med avknoppningen av Abera. Hon har efter det jobbat som marknadschef i flera bolag och haft chefsroller inom Apotea.

3. Trovärdighet produkt och strategi

Mer om vaccin

Vaccin är ett preparat som lär kroppens immunförsvar att generera antikroppar mot en farlig bakterie eller virus – utan att individen blir sjuk. Detta genom att vaccin innehåller hela eller delar av en sådan bakterie eller virus. Denna aktiva ingrediens i ett vaccin kallas antigen (”antibody generator”).

I vaccinet tillsätts också andra ämnen som gör att vaccinet ska fungera bättre. Vissa ämnen ska hjälpa kroppens immunförsvar att reagera. Ett sådant ämne kallas adjuvant och är viktigt för att förstärka produktionen av antikroppar.

Att forska fram och producera vaccin är ofta en mycket komplex process. Världen mest sålda vaccin (före Covid-vaccin i alla fall) är Pfizers Prevnar 13. Varje fabrik för att tillverka detta kostar 600 miljoner dollar och tillverkningsprocessen tar två år. Det tog 14 år av forskning att utveckla föregångaren Prevnar 7. Prevnar 13 lanserades 2010. Nu, mer än 10 år senare, är uppföljare på gång.

De långa ledtiderna och komplexa tillverkningsprocesserna i vaccinutveckling är två problem som Abera Bioscience vill adressera med sin plattform.

Abera jobbar inom ett spår i vaccinfältet som är kallas OMV-vaccin. Förkortningen står för outer membrane vesicles. Idén här är att en cellstruktur som kallas vesikel (vesicle), en slags blåsa, är en lämplig transportör och förstärkare av aktiva ämnen (antigen) i ett vaccin. Ytskiktet på en OMV har nämligen egenskaper som förstärker effekten av vaccinet. Det minskar behovet av andra stödämnen som ger den effekten. Vilket i sin tur minskar komplexiteten i tillverkning med mera.

Den fördelen (och andra) har skapat visst intresse för OMV-vaccin. Främst i den akademiska världen men brittiska GSK har också fått ut ett preparat på marknaden 2014, Bexsero, som drar nytta av förstärkningseffekten i OMV. En forskningsöversikt från 2020 lyfter fram ett 20-tal olika forskningsprojekt på området. Ett från Abera Bioscience nämns. Utgångspunkten är att området är lovande men i behov av ytterligare forskning (artikeln är sponsrad av GSK).

Det som är speciellt för Abera är att bolaget genom omfattande forskning på Hbp-protein lyckats utveckla en teknik för att transportera antigen till utsidan av de vesiklar som OMV-spåret fokuserar på. Detta med stor precision vilket gör det möjligt att fästa (”dekorera”) antigen väldigt tätt på ytan. Detta bör öka effekten av preparatet. Metoden öppnar också möjligheter att dekorera en vesikel med många olika slags antigen. Detta utnyttjas i bolagets första vaccinkandidat Ab-01.12 (se nedan).

Rent konceptuellt låter det som en viktig innovation. Abera lyfter själva fram att teknologin kan ge en lång rad fördelar – förutom mer effektiva vaccin så leder minskad komplexitet till snabbare prototyputveckling och lägre tillverkningskostnader. Detta är annars två stora problemområden i vaccinutveckling.

Strategin är att utveckla vaccinkandidater, baserat på Aberas patenterade plattformsteknologi (BERA), till sen preklinisk eller tidig klinisk fas för att redan då överväga att licensiera ut kandidaten till partners. Bolaget avser också licensiera ut användandet av BERA-plattformen inom indikationer som Abera inte fokuserar på.

Huvudprojektet är ett pneumokockvaccin som kallas Ab-01.12. Företaget har forskat på detta sedan starten 2012 och ungefär hälften av de 100 Mkr som investerats sedan dess har gått till detta projekt.

Det vaccin som används idag inom det här området är Pfizers blockbuster Prevnar 13. Det ingår i många länders barnvaccinationsprogram och säljer för 6 miljarder dollar per år.

Problemet med Prevnar 13, och även de efterföljare som är på gång, är att det endast skyddar mot en del (13 st) av 97 varianter av pneumokocker som orsakar sjukdomar som lunginflammation, hjärnhinneinflammation med mera. Abera ser framför sig att deras teknologi med mycket tät dekoration av antigen däremot gör det praktiskt möjligt att skapa ett universellt pneumokockvaccin som täcker alla 97 varianter.

Detta vore ett stort framsteg. Bolaget ser även andra fördelar med sin kandidat som exempelvis att vaccinet kan tas som näsdroppar.

Ab-01.12 befinner sig i slutskedet av pre-kliniska studier. Målet är att under första halvan av 2021 påbörja processen att söka de regulatoriska tillstånd som krävs för att gå in i kliniska studier. Redan därefter påbörjas sonderingar för att hitta en partner till projektet. Målet är att ha en partner på plats när klinisk fas 1 inleds (första halvåret 2022). En annan möjlighet är att finansiera Fas 1 med bidrag.

Studieupplägget för Ab-01.12 inkluderar så kallad human challange i Fas 1. Det innebär att en vaccinerad försöksperson utsätts för pneumokocker (dock sådana som antibiotika biter på). Därigenom kommer man få effektdata redan i denna fas. Sådana resultat kan finnas mot slutet av 2022.

Givet att bolaget får in hela nyemissionen ska kapitalet räcka till Q1 2022. Att ta Ab-01.12 genom Fas 1 och övriga aktiviteter spås kosta 65-80 Mkr. Det är pengar bolaget tänker sig få in genom partnerskap eller bidragsfinansiering.

Förutom Ab-01.12 har Abera andra vaccinkandidater i preklinisk fas, bland annat mot ETEC, tuberkulos. Man medverkar i ett projekt inom klamydia. Bolaget har dessutom ambitioner inom immunonkologi. Detta är ett hett område där idén är att lära upp kroppens immunförsvar att attackera cancerceller. Forskning har identifierat molekyler som binder till eller påverkar cancerceller. En hypotes är att Abera genom att dekorera en vesikel med sådana kan aktivera immunförsvaret.

Inom immunonkologi utforskas flera indikationer med mål att välja ut de 1–2 mest lovande under 2021.

4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario

Här är de saker som mer eller mindre måste inträffa för att Affärsvärldens optimistiska scenario för bolaget ska kunna inträffa

  • Godkännande för att inleda kliniska prövningar för Ab-01.12
  • Finansiering av Fas 1-studie – helst genom ett partneravtal

Om bolaget följer sin tydligt utstakade väg för pneumokockvaccin-kandidaten så finns stor potential till värdetillväxt. Om partners kan knytas till projektet (och särskilt om det visar effekt i Fas 1) skulle trovärdigheten för bolagets plattform öka markant – liksom intresset för nya kandidater och licensaffärer där Big Pharma använder BERA-plattformen i egen kandidatgenerering och forskning.

Optimistiskt scenario

Abera Bioscience Idag Tänkbart 2023
Avklarad milstolpe Valt vaccinkandidat som drivits till sen preklinisk fas Ab-01.12 utlicensierat, positiva Fas 1-utfall och nya vaccinkandidater
Kommande värdedrivare (i) Godkännande för Fas1 + finansiering Flera utlicensieringsaffärer
Värderingsmodell (ii)
Resultatnivå, årstakt  -3 Mkr
Börsvärde, Mkr (iii) 72 Mkr 350 Mkr
Optimistisk vinstchans (iv) 380%

 

Tabellförklaring Optimistiskt scenario

Tabellen visar bolaget i dag samt ett tänkbart framtida optimistiskt scenario. Detta är alltså inte Affärsvärldens huvudscenario. Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det oftast slutar med en stor förlust för investerarna.

(i) Värdedrivare är de enligt Affärsvärlden enskilt viktigaste aktiviteterna och målen för bolagets utveckling. Exempel på värdedrivare i förhoppningsbolag är: licensavtal, regulatoriska godkännanden, genombrottsorder, kundintag, nya marknader, nya råvarufyndigheter, nya forskningsdata, produktlanseringar etc.

(ii) Värderingsmodell: Vad är viktigast för hur aktien prissätts på börsen? Enklast är det om man har vinster eller omsättning att utgå ifrån som kan ge en värderingsmultipel som P/e-tal, EV/EBIT eller EV/Sales. Annars är man hänvisad till en grov skattning av vad som vore ett rimligt börsvärde i en tänkt framtid efter att bolaget klarat av flera värdedrivande milstolpar längs vägen.

(iii) Börsvärde idag avser aktuell börskurs och full utspädning efter eventuell pågående nyemission. Börsvärdet i en tänkbar framtid avser Affärsvärldens (ofta svåra) bedömning av vad som kan vara ett rimligt framtida börsvärde i ett läge där Affärsvärldens optimistiska antaganden om utvecklingen slagit in.

(iv) Optimistisk vinstchans är en förenklad skattning av potentialen i aktien på några års sikt. Detta är starkt förenklat och tar inte hänsyn till mindre finansieringsbehov eller exakt nettoskuld/kassa. Större bedömda finansieringsbehov är dock inkluderade vilket i så fall anges i tabellen och/eller i analysen.

Bolaget har ett börsvärde på drygt 70 Mkr inklusive drygt 20 Mkr kassa vid notering. Ett optimistiskt scenario skissar in att utvecklingen av Ab-01.12 följer plan. En möjlig licenstagare är förstås Pfizer som har mest att förlora på en disruptiv konkurrent. Vad villkoren skulle vara är dock omöjligt att säga. En tidigare affär där Sanofi var inblandad gav dock ett koreanskt bolag 23 miljoner dollar upfront för en kandidat inom pneumokocker samt framtida möjliga royaltyintäkter.

Plattformsvärdet i bolaget är troligen betydande i ett optimistiskt scenario. BERA-plattformen har bred tillämpning och kan generera många vaccinkandidater. Samtidigt sker licensaffären i tidig fas – redan preklinisk – inom vaccin. Det är inte otänkbart att Abera lyckas licensiera ut flera kandidater redan inom 1-2 år.

En illustration är att det italienska bolaget Okarios förvärvades för 2,5 miljarder kr 2013 av GSK. De var i liknande utvecklingsskede som Abera – med en plattform för vaccinutveckling och kandidater i preklinsk fas.

Pessimistiskt scenario

Vaccinutveckling är känt som en mycket tidskrävande och svår sak. Även om Abera till exempel arbetar med välkända antigen i sina produkter så litar man till så kallade konserverade antigener varför man inte kan vara säker på att effekten blir den väntade.

Abera har inte en finansiering som medger särskilt stora avsteg från de planer ledningen dragit upp. En placerare ska utan tvekan utgå från att en investering i Abera är av den karaktären att hela insatsen kan gå förlorad.

Affärsvärldens slutsats

Huvudscenariot för förhoppningsbolag är att det över tid slutar med en stor förlust för investerarna.

Vaccinutveckling är ett svårt område. Det tar lång tid att utveckla vaccin och är dyrt. Det kryllar inte av framgångsrika start-ups på området. Allt detta mannar till försiktighet mot Abera. Detsamma gör ägarbilden i bolaget. Det saknas tydlig huvudägare liksom utpräglade life science-investerare. Det är minus.

På pluskontot finns mycket stor potential tack vare bolagets fokus på stora indikationer. Dessutom sker affärer inom vaccinområdet redan i tidig fas, innan Fas 1. Det öppnar möjligheter att Abera ska bjuda på något riktigt fint i relativ närtid. Deras huvudkandidat är inriktad mot en stor marknad och det finns naturliga affärspartners.

För placerare som accepterar den höga risk som är involverad i den här sortens bolag blir rådet att teckna.

 

Så ser Affärsvärlden på förhoppningsbolag

Vid investeringar i entreprenörsbolag utan intäkter men med högtflygande planer bör man enligt Affärsvärldens åsikt börja med nyckelpersonerna i projektet.

  1. Har nyckelpersonerna rätt incitament och engagemang för att göra det långa och hårda arbete som krävs för att lyckas? Saknas detta incitament kan man ofta stryka aktien som köpkandidat redan här.
  2. Har nyckelpersonerna erfarenhet och historik med sig som gör det troligt att de har rätt förutsättningar för att ta projektet till framgång? Det gör enorm skillnad om entreprenören har relevanta framgångar i bagaget eller ej. Detta är en väldigt subjektiv och därmed svår bedömning men den bakomliggande tanken är robust. Nämligen att en förstklassig ledning med en halvdan affärsidé är långt mycket bättre än en förstklassig affärsidé i händerna på en halvdan ledning.
  3. Hur trovärdig är strategin och produkten? Denna fråga kan besvaras på flera nivåer. Från höftskott till datainsamling i McKinsey-klass. Vi lägger oss på en nivå någonstans där emellan där nedlagd analystid får styras av hur intressant investeringen ser ut att vara i övrigt. En mycket intressant aktie förtjänar en mer grundlig research än ett börsbolag som vi på andra grunder bedömer som helt ointressant. Dessa bedömningsgrunder kan vara saker som frågorna 1–2 ovan eller potentialen, värderingen eller något annat.
  4. Nödvändiga antaganden i optimistiskt scenario. Investeringar i förhoppningsbolag handlar helt och hållet om att skissa på hur uppsidan ser ut och därefter utsätta detta optimistiska scenario för ”konstruktiv kritik”. Om aktien står pall för trycket så kan det vara en intressant investering.

En metod är att lista vilka antaganden man nödvändigtvis måste göra för att det optimistiska scenariot ska besannas. Exempel på sådana antaganden kan vara:

  • Kundtillväxten ökar
  • Positiva forskningsresultat (Life Science)
  • Framgångsrik lansering utomlands
  • Lyckad prospektering (råvarubolag)
  • Inget priskrig från stark konkurrent
  • Nyckelpersonerna klarar att verkställa strategin

Vi ser det alltså som mindre meningsfullt att skissa på det mest sannolika utfallet för en förhoppningsaktie eftersom det utan undantag är att investerarna över tid gör en stor förlust.

Affärsvärldens slutsats

Förhoppningsbolag är svårbedömda och inslaget av oförutsägbarhet är större än för aktier i rörelsedrivande bolag. Som en påminnelse om det stora inslaget av slump så graderar Affärsvärlden sin syn på förhoppningsbolag som sidorna på en tärning. Där tärningsutfallen:

  • 1 eller 2 = Sälj
  • 3 eller 4 = Neutral
  • 5 eller 6 = Köp