Checka inte in på Scandic

Det är tur för EQT att noteringen av Dometic började bra med en uppgång på cirka 10 procent efter att aktien började handlas onsdag morgon. I noteringssammanhang har ju EQT i Sverige förknippats med skandalen Candyking och kursfiaskot i Bactiguard. Det är måhända lite orättvist att lasta EQT för Bactiguard men med EQT:s vd Thomas von Koch som ena huvudägaren i Bactiguard så är kopplingen oundviklig och delvis befogad. Många gjorde nog bedömningen att EQT:s vd var en garant för kvalitet. Inte minst efter den då färska noteringssuccén Sanitec.

Nästa vecka noteras Scandic Hotels av samma riskkapitalduo som försökte sälja Candyking till börsen. EQT är i förarsätet och Accent är minoritetsägare i Scandic.

Är Scandic ett Candyking eller ett Dometic?

I termer av stabilitet så är Scandic helt säkert mer likt Dometic eller Sanitec. Alltså ett välskött stort bolag med starka marknadspositioner och en långsiktigt bevisad vinstförmåga.

Scandic har en ledande position på den nordiska hotellmarknaden med 42 000 rum fördelade på 224 hotell som man hyr av olika fastighetsägare. Fokus ligger på affärsresenärer som vill bo bra men inte lyxigt. En ledande position i detta segment i en region med ett livaktigt näringsliv är mycket värdefull. Allt talar alltså för att Scandic har utmärkta förutsättningar att ha en högre lönsamhet än branschgenomsnittet.

Så långt är allt gott och väl. Mindre bra för Scandic och dess blivande aktieägare är att hotellbranschen allt tydligare utsätts för omvärldsförändringar som hotar att pressa lönsamheten.

En trend är att företag blir alltmer pigga på att byta ut resor mot exempelvis videomöten. Att flyga tur och retur och kanske förlora två hela arbetsdagar för ett eller två möten är inget smidigt sätt att göra affärer.

En annan trend är att det poppar upp alltfler substitut till att bo på hotell där det mest kända är nätverket Airbnb.

En megatrend är också att internet förenklar jämförelser av allt som går att kvantifiera eller betygsätta. Hotellrumspriser passar perfekt för detta. Det här innebär en enorm maktförskjutning där kunden vinner och leverantören måste slita hårdare för varje vinstkrona. De stora aktörerna som driver på här är plattformar som Hotels.com, Tripadvisor och Booking.com.

Scandic tonar ned hotet från dessa bokningssystem och det faktum att företagskunder i allmänhet hela tiden vässar sig i att skära i priser och kostnader.

Faktum är att snittintäkten per tillgängligt hotellrum (branschnyckeltalet Revpar) har backat cirka 20 procent i Norden sedan 2007. Scandic beskriver det som en potential att jobba tillbaka till fornstora dagar. Men det kan lika gärna beskrivas som ett tecken på växande underliggande prispressarkrafter.

Scandic har ett välsmort maskineri med intäkter och lönsamhet över snittet i branschen. Men hur attraktiv är marknaden på sikt? Hotellbranschen har vissa likheter med flygbranschen, den kanske sämsta av alla branscher att vara aktieägare i. Stora fasta investeringar och kostnader krävs för att producera tjänster som måste konsumeras i samma ögonblick. Gårdagens tomma hotellrum eller flygstol går inte att sälja i dag. Hypereffektiva prisjämförelsetjänster gör att prispressen därmed kan bli brutal om det finns överkapacitet på konkurrensutsatta marknader.

En räddningsplanka för Scandic kan vara att de största aktörerna i Norden verkar vara ovilliga att priskriga. Den oligopolkänslan framskymtar i alla fall när man träffar Scandics ledning. Vd Frank Fiskers beskriver att Scandic och Choice Hotels inte ska bygga lika mycket nya hotell som tidigare. Nu ska Scandic “jobba med priset”.

Det vill till att man lyckas. Scandic lär nästa år omsätta cirka 13 miljarder kronor.

Den historiska lönsamheten ligger på 3-4 procents rörelsemarginal vilket skulle indikera cirka 500 Mkr i normaliserat rörelseresultat att jämföra med att rörelsen säljs ut för minst 10,5 miljarder kronor.

Det är verkligen urdyrt för ett bolag som i princip inte har några tillgångar annat än ett bra varumärke och pigga medarbetare.

Det är också rätt stötande att EQT och Accent sätter Scandic på börsen med en skuldsättning på 4 miljarder vilket är långt över vad som är vettigt. Nytillkomna aktieägare kommer i flera år få betala för detta via lägre utdelningar eller hämmad tillväxt.

Om Scandic får upp lönsamheten till oanade höjder kan aktien räknas hem. Men varför chansa på det? Aktien kan säkert gå upp direkt efter noteringen men långsiktigt är Scandic inget som frestar.