Börschocken

De senaste årens börshausse har lockat många företag att noterasig på O-listan, SBI-listan och andra marknadsplatser.Introduktionerna har oftast gått bra. Sedan 1993 har över 200nya bolag noterats.

En rimlig reaktion efter en lyckad debut har varit att pusta ut.Men det är en felsyn. De nynoterade börsbolagen måste hantera enny och ovan verklighet. I många avseenden är det nu, efterintroduktionen, som det reella arbetet börjar.

Visserligen är de tröttande genomgångarna med revisorerna och dekostsamma manglingarna med advokaterna över. Men mäklarfirmansbankirer, som var så bra att hålla i handen inför introduktionen,har dragit vidare till nya corporate financeuppdrag. Andraexterna rådgivare har också lämnat svindlande fakturor efter sig.Nu är det företagets ledning som yrvaket och på egen hand måstehantera den nya verklighet som består av frågvisa medier,kritiska analytiker och kanske också av en vilsen styrelse.

NYA KRAVLivet som noterat bolag innebär helt andra krav från omgivningenän tidigare. Visst går det att hitta professionell hjälp. Kanskefinns mäklarfirman som är market maker (som garanterar handeln iaktien) där som bollplank. Kanske kan den PR-konsult somproducerade prospektet och höll i reklamkampanjen vara med ocksåi fortsättningen. Kanske kan Stockholms Börsinformation (SBI)hjälpa till i de fall noteringen sker på denna lista. Mensanningen är att externa experter är långt mindre intresseradeav ströuppdrag och en långvarig kundrelation med ett redannoterat företag än av själva introduktionen. För det nyblivnabörsbolaget är tillvaron lite mer spännande. Aktien är junoterad, och det finns numera alltid ett värde på bolaget. Menjämfört med själva börsnoteringen är det en downperiod. Att tabolaget till börsen kräver mycket arbete och stor anspänning,men också ett klart definierbart projekt. Det som sedan tar vidär ett mer vardagligt gnet.

Att uppfylla kraven från börsen, från SBI, frånfinansinspektionen, från aktiemarknaden, från investerarna ochfrån massmedia är ett ständigt pågående och oglamoröst arbetesom i många fall måste utföras under tid som inte finns. Carl–Johan Högbom, operativ chef på Stockholms Fondbörs, uppger attde flesta nya bolag underskattar tidsåtgången och kostnadernaför detta.

Hur ser då kraven ut? För det första har vi de anspråk somställs på det noterade företagets interna arbete. Det gällerinformation och det gäller ekonomisk rapportering. Informationenförst. Kvaliteten och omfånget på den information som går uttill personalen måste ofta minskas. Detta låter märkligt. En avavsikterna med noteringen ju är att få ökad uppmärksamhet kringbolaget och dess produkter. Men insiderlagen innebär att ettnoterat företag måste handskas varsamt med strategiskinformation. Utvecklingsarbeten får hädanefter inte diskuterasutanför projektgruppen.

Sedan den ekonomiska rapporteringen. Denna måste bli av en sådankvalitet att det går att göra månadsbokslut ochkvartalsrapporter. Om det inte redan finns ett avanceratekonomisystem måste ett sådant anskaffas.

KOMMUNICERA MERADet kommer också krav på bolagets externa agerande. Det gälleratt kommunicera på ett helt annat sätt än tidigare och att göradet mot olika målgrupper: medierna, kapitalmarknaden,investerarna, personalen och kanske också myndigheter ochpolitiska organ.

Stockholms Fondbörs uppskattar att de förhöjdainformationskraven för ett mindre till medelstort företag kostarmellan en halv och en hel extra tjänst. För att verkligen synasordentligt behöver företaget dessutom göra mer. Ofta handlar detom att utbilda media och analytiker om vad bolaget sysslar medalla vet vad storföretagen gör och hur deras omvärld ser ut, menså är inte fallet med mindre företag. Detsamma gäller analytiker– och förvaltarkåren. De analytiker och kapitalförvaltare somföljer småbolag har normalt många fler sådana bolag på sin lottän de som bevakar storföretag. Det krävs därför mycketinformation för att tränga igenom bruset. Även om prospektet ärfullödigt behöver det nyblivna bolaget regelbundet berätta omsin ledning, sina produkter, sin finansiella ställning och sinamarknadsförutsättningar. Information är nyckeln för att behållapopulariteten bland placerarna, alternativt reparera ett någotsargat anseende. Ta till exempel när någon i ledningen säljeraktier. Det ses av många analytiker, ofta med all rätt, somnågot negativt. I USA brukar dock marknaden nuförtiden accepterainsiderförsäljningar så länge de sker regelbundet och inteuppgår till mer än en till två procent per kvartal.

LÄGGA UTEn del av informationsarbetet kan läggas ut externt. Det är tillexempel rimligt att låta en PR-firma faxa ut kommunikéerna. Mendet går inte att helt delegera bort informationsarbetet. VD ochfinans- eller ekonomichefen måste vara engagerade. RobertsonStephens, en mäklarfirma i San Fransisco som tagit dussintals IT– och bioteknikbolag till börsen, har sammanställt en kom-ihåg–lista för hur man gör sitt företags aktie lätt att ha iportföljen för institutionella placerare (se nedan). Firmanrekommenderar att börsbolaget går ut åtminstone tre till femgånger per kvartal med olika slags information. Är bolagetnågorlunda stort kan det vara klokt att arrangera enkapitalmarknadsdag då och då. Ett annat alternativ kan vara attmedverka i branschkonferenser som arrangeras av mäklarfirmor ochandra.

Informationen måste förstås också uppfylla kvalitetskrav.Redovisningen skall vara öppen och tydlig. Andra tips är:Låtsas inte som det regnar om det finns surdegar iresultaträkningen (analytikerna kommer att upptäcka dem) Hakontinuitet i informationen. Visa inte större öppenhet motmarknaden ett kvartal och mindre öppenhet nästa. Det är bättreatt vara litet konservativ i bedömningarna än tvärtom(aktiemarknaden tar hellre emot en oväntat bra rapport än enoväntat dålig).

Skicka inte ut kommunikén samtidigt som storföretagen i sammabransch kommer med sina rapporter (mindre bolags rapporter glömsbort) Repetera hur man skall hantera journalistfrågor omrapporten innehåller obehagliga överraskningar Det är bättre attinte ge någon prognos alls än att försöka gissa (vissanystartade utvecklings- och forskningsbolag vet bara hur storakostnaderna blir – inte intäkterna och än mindre resultatet).

Dessutom är det klokt att göra analytiker uppmärksamma på om deligger för högt eller för lågt i sina offentliggjordavinstprognoser så att inte rapporten kommer som en totalöverraskning. Här gäller det att gå en balansgång. Att geselektiv information strider mot insiderlagen. I USA tar manextremt allvarligt på detta eftersom felgrepp i informationenkan leda till skadeståndskrav.

RÖDA LISTANMissgrepp i informationen som kan leda till juridisk process*

1. Riskbedömning och känslighetsanalys saknas

2. Precisa prognoser utan verklighetsför-ankring

3. Substanslösa uttalanden för att locka placerare

4. Alltför utförlig vägledning till analytiker

* Avser förhållanden i USA och därför inte helt tillämpligt förbolag noterade i Sverige.

Källa: Brobeck, Phleger & Harrison

Var öppen och ring tillbaka

Fyra tips för goda investerarrelationer.

1. Förbered kommunikéutskick och kommentarer noga

2. Gå ut med viktiga produkt- eller marknadsnyheter snarastmöjligt

3. Sätt upp mål för verksamheten och redovisa framsteg

4. Se till att investerare och analytiker lätt kan få kontaktKälla: Robertson Stephens