En sladd för allt

Invånarna i den lilla stadsdelen Påtorp i Ronneby kommer snartatt få tillgång till internet i 20 gånger högre hastighet än vadsom är möjligt med ett vanligt telefonmodem. Men inte viakabeletevenätet eller en uppsnabbad teleledning, utan viaelnätet.

Det är i alla fall vad utvecklingsföretaget Enersearch vill.Enersearch ägs gemensamt av Sydkraft och IBM och har tilluppgift att utveckla nya tjänster för elnätet.

Att använda elnätet för datakommunkation har hägrat länge. Detskulle nämligen göra det möjligt att bryta telebolagens monopolpå den sista biten kabel ut till vanliga användare, det som påengelska kallas the local loop.

Just telebolagens de facto-monopol är kanske det viktigastehindret för en helt fri telemarknad. Att skapa konkurrens genomatt gräva ned nya kablar skulle vara alldeles för dyrt. De andraalternativ som står till buds, främst kabeletevenäten och radio,har begränsningar.

Kabeltevenäten är bara utbyggda i tätorter och kräver dessutom ide flesta fall kostsamma ombyggnader för att passa dubbelriktadkommunikation. I Sverige ägs dessutom kabeltevenäten till 70procent av Telia.

Att nå abonnenten via radio är ett annat alternativ, somexempelvis testas just nu i Sandviken. Men det tillåter baraförhållandevis låga hastigheter.

Att skicka data över elnätet har man i och för sig kunnat göra isnart tjugo år. Men hittills har det rört sig om mycket lågahastigheter. Det har räckt till tillämpningar som att läsa avelmätare, men inte mer.

Därför väckte det stor uppmärksamhet när det kanadensiskatelekomföretaget Nortel för någon månad sedan avslöjade att manutvecklat teknik som gör det möjligt att köra datatrafik i höghastighet via elnätet.

Till att börja med rör det sig om hastigheter på cirka enmegabit per sekund, vilket är 20 gånger snabbare än dagenssnabbaste telefonmodem.

Men tekniken kan sannolikt utvecklas och hastigheter på tio till20 megabit per sekund verkar vara inom räckhåll. Det öppnarmöjligheten för att till och med köra rörliga bilder överelnätet.

Det finns två fundamentala problem med att skicka data i elnätet.Dels sätter dagens regler gränser för vilka frekvenser man fåranvända. Dels blir det mycket störningar i nätet när man slår påoch av elektriska apparater.

Nortel föreslår att man utökar det frekvensområde som fåranvändas i elkabeln från dagens 9 – 95 kilohertz till attomfatta även området 1 – 20 megahertz.

Det gör att man i ett slag får mycket mer utrymme fördatatrafiken. Men samtidigt ställer det till problem. Omelledningen går i luften och inte är skärmad kommer den nämligenfungera som en radioantenn och därmed störa annan radiotrafik.Ett sätt att lösa det problemet är att bara använda skärmadeelledningar eller sådana som är nedgrävda.

En annan möjlig lösning är att använda så svaga signaler attstörningarna på radiotrafiken uteblir. Exakt hur Nortel löstproblemet vill företaget inte avslöja innan deras nya patent ärbeviljade.

Problemet med störningar inom elnätet löser Nortel genom att ianslutningspunkten för varje fastighet sätta ett filter. På såvis kommer störningar från elektriska apparater i hushålletaldrig ut på elnätet. Det innebär att man måste dra separatadatakablar inne i huset.

Det är dock oklart när invånarna i Påtorp kan få tillgång tillNortels teknik. Många av världens elföretag är intresserade attprova.

Vi finns med i kölistan, säger Enersearchs vd Hans Ottosson. Hanhoppas att Nortel ska vara intresserade eftersom Enersearchredan har ett väl förberett testnät. Fiberkabeln är redan dragentill transformatorstationen och husägarna i området vill delta.Hur elnätet fungerar som datanät är dock rätt dåligt utforskat.Som ett led i Påtorpsprojektet kommer därför en grupp forskarefrån Lunds Tekniska Högskola under ledning av universitetslektorGöran Lindell att utföra mätningar i Påtorp. Dels för attutvärdera Nortels teknik, och dels för att försöka hitta egna,bättre lösningar.

SÅ BLIR ELNÄTET INTERNETDet sista ledet i elnätet är nätstationsområdet. Där växlasströmmen ned till 400 volt trefas i en transformator-station.Ett nätstationsområde försörjer normalt 100 till 200 hus ellerlägenheter.

Vid transformatorstationen ansluter en höghastighetsförbindelsetill internet, till exempel via fiberkabel, radiolänk ellersatellit. Datatrafiken kopplas sedan in på nätstationsområdetmed hjälp av ett linjekort. Alla hus har varsin mottagare som äransluten vid husets elcentral. Alla hus inom området delar påden tillgängliga bandbredden.

Varje fas är dock separat, så det går att öka kapaciteten genomatt förse alla tre faserna med linjekort, vilket med Nortelsteknik höjer hastigheten från en till tre megabit per sekund.