15 april

Familjen Rausing – vad vi vet (och inte vet) om Sveriges största förmögenhet

I generationer har familjen Rausing förfinat konsten att placera miljarder världen över i jakt på avkastning – helt utan insyn. Släkten är god för minst 240 miljarder, men det kan mycket väl vara det dubbla. I Afv:s stora kartläggning:
✓ Hemliga USA-portföljen
✓ Posten i främsta konkurrenten
✓ Den privata banken i Schweiz
✓ Rådgivaren: Annika Falkengren

“Fördelarna (med att ärva en stor förmögenhet) tror jag, är till stor del illusoriska och kan bli patologiska.”

Memoaren Malström handlar främst om hennes brors kamp med drogmissbruk, men förläggaren och antropologen Sigrid Rausing rör sig också in i resonemang om vad det innebär att födas som en Rausing. Hon skriver att rikedomarna skapar ”en illusorisk känsla av att vara speciell och annorlunda, antagandet att man endast eller främst är intressant för andra människor på grund av pengarna och efterföljande känslor av isolering”.

Hennes pappa, Hans Rausing, berättade för brittisk press att den stora förmögenheten skapade ett val.

“Antingen har du 20 älskarinnor täckta med diamanter och en Mercedes 500, eller så åstadkommer du något med dina pengar. För mig är det en passion att försöka utveckla och skapa industri på olika sätt.”

Familjen Rausing är Sveriges rikaste släkt. Gemensamt är de goda för minst 240 miljarder kronor, snäppet mer än H&M-släkten Persson. Till skillnad från familjen Persson är insynen i Rausing-släktens finanser betydligt mer begränsad sedan Tetra Pak flyttade från Sverige, och hotet om löntagarfonder, i början av 80-talet, och placerade huvudkontoret strax utanför Lausanne i Schweiz. Ägandet tog ytterligare omvägar via holländska holdingbolag och liechtensteinska stiftelser.

VINSTMASKINEN

Affärsvärldens värdering av Rausings förmögenhet, som görs i partnerskap med Forbes, baseras främst på ägandet av Tetra Laval. Förpackningsgiganten som sysselsätter över 33 000 människor världen över och omsätter runt 175 miljarder kronor. 80% av omsättningen kommer från Tetra Pak, resten jämnt fördelat mellan mjölkningsmaskinmakaren DeLaval och italienbaserade förpackningstillverkaren Sidel.

Intäkterna till Tetra Pak kommer i flera steg från samma kunder. Ponera att du pressar juice och vill sälja den till kunder i en tetraförpackning. Då leasar du maskinerna av Tetra Pak, köper i nästa steg in materialet till maskinerna från dem – och betalar sen dessutom en royaltyavgift på varje sålt paket.

Lönsamheten i Tetra Laval? Det är information som omsorgsfullt bevakas av företaget. Rimligtvis är den god. Tetra Pak är totalt dominanta i branschen. Enligt en bedömning från en konkurrent är Tetra Paks marknadsandel på de amerikanska kontinenterna 84%, och i EMEA 71 %. Om de har en vinstmarginal i nivå med andra verkstadsjättar är det rimligt att tro att utdelningsbar vinst landar på cirka 30 miljarder kronor per år.

Det är en övning familjen förfinat över generationer, och en bedrift i sig, att lyckas investera hundratals miljarder runt om i världen utan att lämna spår efter sig. I alla fall har de i stort sett lyckats fram tills nu.

På senare tid har en handfull bolag runt om i världen förvånats när ett anonymt holdingbolag i Singapore flaggats upp i ägarlistorna. Och hos amerikanska bolagsverket SEC dök det under 2023 för första gången upp inskickade dokument om portföljförändringar. Men vi återkommer till det.

GENERATION 1

Den första Tetra Pak modellen, byggt 1947, demonstreras av Ruben Rausing. Foto: Tetra Laval

Historieskrivningen om en av de största framgångssagorna i svenskt företagande börjar alltid med Ruben Rausing i Lund, som hade inspirerats av resor i USA där matförpackningarna var effektivare än han sett på hemmafronten. Eller så börjar historien med laboratorieassistenten Erik Wallenbergs patent nummer 131599. Det han tog fram på lundabolaget Åkerlund & Rausing, köptes 1950 för ett par tusenlappar av företaget, och sedan blev startskottet för de produkter vi förknippar med Tetra Pak idag. De stora finansiella framgångarna dröjde dock till nästa generation.

GENERATION 2

Gad Rausing var Rubens äldste son. Men Hans Rausing den utvalde. Efter studier i statistik, ekonomi och ryska vid Lunds universitet tog han 1954 över som VD för Tetra Pak International. Gad blev samtidigt vice VD och la helt sina akademiska studier åt sidan. Tretton år senare disputerade han dock i arkeologi med en avhandling om pilbågens utveckling. Lillebror Sven blev aldrig en del av familjeföretaget. När han dog i levercancer 2011 i sitt hem utanför Malmö beskrevs han av kvällspressen som den ”hemliga medlemmen” i dynastin.

Det var bröderna Rausing i generation två, men främst Hans, som formade och expanderade Tetra Pak – juridiskt, kulturellt och finansiellt. Därför var det oväntat att Hans blev den som plockade ner sin skylt från direktörsrummen när deras vägar skiljdes åt på 90-talet.

Tetra-pyramiden

EN DOLD FÖRMÖGENHET

Det finns flera varianter som cirkulerar om upprinnelsen till Gad Rausings utköp av Hans 1995. Vissa har pekat på osämja mellan bröderna, andra på konflikter inom kusinskaran. En ytterligare historia är att Hans skulle ha sagt att han ville ”ägna sig åt hjortarna på sitt gods”. Men oavsett vilken teori som stämmer, blev resultatet att dåvarande Swiss Bank fick i uppgift att värdera Tera Laval inför en försäljning.

För 50% av bolaget betalade Gad 40 miljarder kronor till Hans.

Störtfloden av pengar som flöt i händerna på Hans och hans barn krävde avancerad planering. Det tog familjen (döttrarna Lisbet och Sigrid sägs ha varit väldigt involverade) tio månader att lista ut en struktur som kunde hantera så mycket kapital. I Schweiz grundades Arctic Service AG, i praktiken en privat bank där man placerade familjens miljarder i världens olika hörn, i jakt på avkastning. Afv har varit i kontakt med före detta anställda på banken för att få veta mer, men alla hänvisar till ett ”mycket strikt” kontrakt som förhindrar dem att dela med sig av sina erfarenheter som väktare av en av världens största förmögenheter.

100-TALS MILJARDER UTAN SPÅR

Ett fåtal tillgångar i Hans Rausing-grenens ägo är synliga. Godsen i England, husen i Barbados, Lund och Torekov. Ett par hundra miljoner i en förpackningsutmanare (Ecolean), en minoritetspost i en ketchuptillverkare i Ukraina, stora landarealer på Nya Zeeland och rykten om förlorade miljoner i Asien-kraschen 1997. Sammanräknat motsvarar de inte ens en bråkdel av miljarderna.

En försiktig uppräkning med 5% av förmögenhet varje år sedan 1995 förvandlar nämligen 40 till nästan 165 miljarder kronor.

Vid Hans död 2019 beräknade Forbes att förmögenheten uppgick till minst 12 miljarder dollar. Men var finns de? Inte i England i alla fall, där han och barnen levt sedan början av 80-talet. Där blev han bara i mycket liten omfattning skyldig att betala inkomst- eller kapitalskatt. Han och hans barns fastigheter, bland de dyraste i England, ägs via stiftelser registrerade på Caymanöarna eller Jersey.

Enligt egen utsago kände inte ens huvudpersonen själv till omfattningen på sina rikedomar. När han detroniserade Drottning Elizabeth II från förstaplatsen på Sunday Times rikemanslista citerades han av tidningen:

“Jag är en industriman. Jag förstår mig på maskiner. Jag förstår mig på saker. Jag förstår mig inte på pengar. Jag har ingen aning om hur mycket pengar jag har.”

Barnen Sigrid, Lisbet och Hans-Kristian finns inte med på Afv/Forbes listor. Alla lager av stiftelser har hittills gjort det omöjligt att med säkerhet fastslå att de är dollarmiljardärer enligt våra definitioner.

EN MINDRE DOLD FÖRMÖGENHET

Med på listorna är dock kusinerna. Gads barn ärvde lika delar i Tetra Laval vid hans bortgång 2000. Deras engagemang i bolaget har delvis varit operationellt, men främst har de sysselsatts genom styrelsearbete. Jörn och Finn sitter fortfarande kvar, men Kirsten lämnade sin plats under 2023.

Kanske är det en slump, men hennes utträde kan också vara del i en omstrukturering av familjeföretaget inför nästa generation. Det skulle i så fall vara en förklaring till de dokument som dök upp hos SEC en månad efter att Kirsten lämnat sin styrelsepost.

Att fylla i formulär 13F är kvartalsritual för förvaltare i USA. En redovisning av portföljen är dock betydligt mer ovanlig för förvaltare av family offices. När ett family office blir skyldigt att visa korten genom en 13F så är det oftast en av följande två saker som hänt: antingen har man nått en viss gräns för ägandet i portföljbolagen, eller så har det skett förändringar i vem de förvaltar kapitalet för.

Longbow Finances SA logga på Linkedin och Gad Rausings avhandling om pilbågens utveckling.

Longbow Finance SA heter det bolag som skickade in handlingarna. Bolaget grundades 1963 och har enligt Linkedin cirka 30 anställda. Ansvarig förvaltare är Eric Verleyen som tidigare var Global Chief Investment OfficerSociete General. Sedan juli 2023 sitter även före detta SEB-VD:n Annika Falkengren i bolagets styrelse.

STOCKHOLM 2016-10-20
SEB:s vd Annika Falkengren presenterar bankens delårsrapport på huvudkontoret i Stockholm.
Foto Jonas Ekströmer / TT / Kod 10030

Longbow har ingen hemsida, men Gad Rausings ande gör sig påmind i detaljerna. Loggan har bolaget till exempel lånat från bilden på omslaget till Gads avhandling The Bow: Some Notes on its Origin and Development.

USA-PORTFÖLJEN

De inskickade dokumenten listar 57 amerikanska aktier till ett värde av totalt 742 miljoner dollar. Tyngsta innehavet var Microsoft. I ett 13F inskickat vid årsskiftet hade värdet på portföljen växt till 985 miljoner dollar spritt över 63 innehav. Största innehavet är nu Apple, tätt följt av Alphabet. Vi noterar också en post i NVIDIA värd dryga 27 miljoner dollar.

I praktiken är dock Longbow-portföljen i stor utsträckning en spegling av index. Detsamma kan inte sägas om andra stora satsningar syskonen tagit sig för.

2016 började det singaporianska bolaget Winder Investments Pte Ltd köpa på sig aktier i världens näst största smak- och lukttillverkare International Flavors & Fragrances Inc (IFF). Idag är Winder näst största ägare, med strax under 10% av kapitalet. Värdet på aktierna är 2,18 miljarder dollar, motsvarande 23,4 miljarder kronor. Ägaren bakom Winder är enligt SEC-dokumenten Haldor Foundation. Samma liechtensteinska stiftelse som dyker upp i flaggningsmeddelande för Alfa Laval, där Tetra Laval är storägare.

När Reuters avslöjade identiteten bakom Winder 2018, ville IR-ansvariga på IFF inte bekräfta namnen på ägaren som gäckat analytiker och andra investerare, men beskrev Winder som en passiv och intresserad ägare. IR-personen tillät sig ändå att säga så här mycket:

“De är mycket privata, vilket är anledningen till att det är svårt att hitta information om vilka de är… det är precis så de vill vara.”

KÖPER I KONKURRENTEN

En annan stor investering Winder gjort är inom en bransch som familjen kan bra. Väldigt bra till och med.

Om Tetra Pak dominerar sitt fält, så ligger det i Schweiz börsnoterade SIG Combibloc god tvåa. En ledande branschrapport klockar in dem på 21% av marknaden.

Vid bolagets börsnotering 2018 säkrade Haldor 6% av kapitalet. En post som hunnit ökas till 9,95%, och därmed gör Rausingsyskonen till största ägare i Tetra Paks enda riktiga internationella konkurrent.

Värdet på deras andel av SIG uppgår idag till 759 miljoner schweizerfranc – motsvarande 8,9 miljarder kronor.

SKYGGA – TILL EN GRAD

Vid sidan av sådana summor framstår andra köp som avrundningssiffror. Som Longbows tvåårs-period som ägare till Formula 1-stallet Sauber, eller att Finn Rausing köpte Lage Jonasons hus på Djursholm för 87 miljoner kronor ifjol.

Mer anmärkningsvärt är att Kirsten Rausing under 2023 gjorde ett sällsynt undantag och pratade med svensk media. Inte om Tetra Laval, och inte om familjen eller dess förmögenhet – utan om hästsport, som är hennes stora passion. Stuteriägaren Kirsten är ordförande för International Thoroughbred Breeders’ Federation, och en av de främsta filantroperna för hästsport i Europa.

Stoet Alpinista, med jockeyn Luke Morris på ryggen, vann Europas kanske mest prestigefyllda tävling 2022. Prix de l’Arc de Triomphe. Ägare till hästen är Kirsten Rausing.

På sajten Jockeyklubben.se rasade miljardären mot planerna på en ombyggnation av travbanan Jägersro i Malmö. Den planerade banan får, i hennes tycke, på tok för snäva kurvor.

”Det vore barockt och helt orealistiskt att år 2023 ens fundera på att bygga en 1400-metersbana som fullblod ska tävla på”, sa Kirsten till sajten och menade att Malmö kunde glömma internationella storlopp om planerna blir verklighet.

”En sådan bana lämpar sig bara för ponnygaloppörer.”

Hon har erfarenheter från fältet som ger henne stor tyngd i frågan. Till exempel vann hennes sto Alpinista Europas största tävling 2022, Prix de l’Arc de Triomphe i Paris.

Läs mer: Hela listan: Sveriges rikaste – här är alla 43 dollarmiljardärer

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.