Finsk-tyska dragkampen om Oskarshamn: ”När ägarna rör på sig sitter man still i båten” 

Det sägs att när dåvarande energiminister Birgitta Dahl (S) besökte Oskarshamns Kärnkraftverk 1986 hade någon skojare satt upp en skylt där det stod “Byggarbetsplats O4”. Skämtet om att en fjärde reaktor skulle vara på gång vid anläggningen ska ha upprört energiministern så till den grad att hon sedan tog initiativ till den så kallade tankeförbudslagen. Det var en lag som förbjöd såväl uppförande som planering av nya reaktorer i Sverige och som avskaffades först 2006. 

Mycket har hänt sedan Birgitta Dahls tid. Sverige har idag en regering som är klart positiv till kärnkraft och särskilt till nya kraftverk. Tobias Andersson (SD), ordförande i näringsutskottet, menar att regeringsunderlaget är helt överens i frågan. 

“Jag skulle säga att kärnkraftsprojektet sannolikt är det projekt inom Tidö som det är tydligast enighet kring”, säger han till Affärsvärlden.

Att etablera nya, storskaliga, reaktorer är ett stort åtagande. Att göra det på en plats där det redan finns reaktorer kan underlätta på många sätt. Detta gör platserna för de existerande kärnkraftverken högintressanta för nyetableringar. Till exempel har Vattenfall pekat ut Ringhals som den bästa platsen för sin nyetablering av storskaliga reaktorer. Branschkollegan Fortum är på jakt efter en lämplig plats i Sverige. I Finland har de redan köpt mark i närheten av sitt kärnkraftverk i Lovisa, halvvägs till ryska gränsen från Helsingfors.

Stora krafter är i rörelse. En dragkamp pågår om en liten halvö på Smålands kust, en dragkamp som förvandlas till en spelplan för svensk kärnkrafts framtid. 

Passande platser

Tobias Andersson menar att det är avgörande att bygga på eller i anslutning till existerande kärnkraftverk för att utbyggnaden ska matcha den politiska tidsplanen.

“Jag är inte emot att det etableras på nya platser. Däremot, om vi ska nå de politiska målen om att ha motsvarande två storskaliga reaktorer kring 2035 så känns det som ett sidospår”, säger han.

En plats som borde vara intressant är Oskarshamn. Ute på Simpevarpshalvön, där den lummiga skogen övergår till ett kargare skärgårdslandskap, reser sig tre gigantiska byggnader på ett enormt industriområde. Med sina skorstenar och ikoniska svartvita fasader är byggnaderna omisskännliga som reaktorbyggnader.

Här driver Oskarshamns Kraftgrupp (OKG) elproduktion med kärnkraft sedan 1972, då Sveriges första kommersiella reaktor O1 togs i drift. Idag är en reaktor i drift – O3. O3 är Sveriges största reaktor på 1 450MW och stod för 7% av Sveriges elproduktion 2024. Samtidigt jobbar man med rivningen av de nedlagda reaktorerna O1 och O2. 

Huvudägare till OKG är tyska energijätten Uniper med 54,5%. Finska Fortum äger resterande 45,5%. 

När Affärsvärlden besöker OKG blir det tydligt att det även idag är kontroversiellt att tala om en ny reaktor vid Oskarshamn. Vissa anställda är öppet optimistiska och säkra på att det ska bli en ny reaktor men de flesta inte vågar uttala sig i frågan.

Idag är det dock inte en kärnkraftskritisk regeringen eller någon allmän opinion som gör frågan känslig – utan ägaren i Düsseldorf.

Alla verkar vilja bygga ny kärnkraft i Oskarshamn…

Tidö-regeringen jobbar aktivt för att det ska byggas ny kärnkraft i Sverige. Den 21 maj i år klubbades deras modell för finansiering och riskdelning för ny kärnkraft igenom i riksdagen. Lagen innehåller både finansieringsstöd i form av statliga lån och riskdelning i form av prissäkringsmekanismer och vinstdelning. Målet är att nya reaktorer ska kunna börja leverera el till nätet i mitten av 2030-talet. 

Oskarshamn har goda förutsättningar för att etablera nya reaktorer enligt Johan Lundberg, VD på OKG. 

“Det är klart att det är ett bra ställe att bygga ny kärnkraft på. Dels ligger det i södra Sverige, infrastruktur finns på plats och mycket kompetens inom området finns här”, säger Lundberg och tillägger:

“Även om vi på OKG just nu inte har intresse i att bygga ny kärnkraft.” 

Fortum har under våren presenterat sin förstudie för ny kärnkraft. Det finska bolaget framhåller att ny kärnkraft kommer att vara viktig för att möta ökat elbehov i elektrifieringen och för att ersätta existerande kraftverk när de nått sin livslängd. 

Jesper Marklund, som är chef för strategiska partnerskap på Fortum, ger en uppdatering om arbetet.

“Vi går nu in i det vi kallar utvecklingsfas och utvecklar konkreta projekt. Vi letar efter lämpliga platser och tittar längs kusten i södra Sverige.” 

Marklund berättar att de både överväger nya och existerande platser men säger att de räknar med något kortare startsträcka på existerande platser. Bland annat tack vare existerande infrastruktur men också fördelen med en kommun som är van vid att hantera en kärnkraftsanläggning i kommunen. 

Kommunen positiv

Oskarshamns kommun är intresserade av ny kärnkraft och har på eget initiativ börjat ta fram en ny detaljplan för att möjliggöra storskalig kraftproduktion.

Lucas Lodge (M), kommunalråd i Oskarshamn pekar på fördelarna med att redan ha en aktiv kärnkraftsanläggning i kommunen. 

“Vi ser OKG som en viktig motor för hela Sverige. Vi är även en tung industrikommun och vi vet hur viktig stabil energi är för industrin, för kommunen och för regionen”, säger han och fortsätter:

“Det är en väldigt stor resa för de kommuner som inte har en kärnkraftsanläggning idag att bygga upp det”, säger Lodge och syftar både på infrastruktur och allt know how och rutiner som behövs från kommunen. 

När det gäller platser i kommunen är det också självklart var i kommunen nya kraftverk bör ligga, enligt Lodge. 

“Jag ser inte att Oskarshamn har någon jättebra mark som i dagsläget inte ägs av OKG.”

Förvärv på Ävrö

Förutom Simpevarpshalvön där OKG har sin verksamhet idag så äger OKG även Ävrö. 

Ävrö är en halvö precis norr om Simpevarpshalvön. OKG köpte en av de sista tomterna på halvön så sent som i 2023. Den sista ägs av Oskarshamns kommun. Och det är just för Ävrö som kommunen nu upprättar en ny detaljplan. Genom köpet av tomten säkrar OKG rådighet över marken där kommunen nu ska viga åt kraftproduktion. 

Flera medarbetare på OKG är positivt inställda till ny kärnkraft. Mats Ekblad, som är avvecklingschef för O1 och O2, började jobba på O1 1988 och kan anläggningen som sin egen ficka.

Till surret från projektorn i ett konferensrum berättar han inlevelsefullt om hur OKG blev först i Sverige med en kommersiell kärnkraft. Hur man fick Sveriges största reaktor i och med uppgraderingen av O3 och känslan av att jobba i byggnaden medan man känner vibrationerna från generatorn. Men också om att behöva leverera det tunga beskedet att två reaktorer skulle läggas ner till sina kollegor.

Ekblad berättar om hur organisationen nu tittar mot framtiden, om fortsatt drift av O3 och eventuell ny kärnkraft.

“Vi är beredda med organisationen för att bygga nytt, om staten och ägarna vill det”, säger Ekblad.

Lundberg uttrycker också vikten av att riva med vett och att organisationen samlar på sig kompetens.

“Samtidigt vill man, i rivningen av O1 och O2, inte förstöra några värden som kan vara viktiga för ny kärnkraft i framtiden. Hittills ser vi inte att vi har gjort det”, säger Lundberg. 

Tyskt nej

Trots de goda förutsättningarna ser det just nu mörkt ut för ny kärnkraft i Oskarshamn. OKG:s huvudägare Uniper vill helt enkelt inte.

Fortum ägde hela OKG mellan 2020 och 2022 genom att de under den tiden även ägde Uniper. I samband med Rysslands invasion av Ukraina sköt gaspriserna i höjden, vilket var nära att knäcka Uniper när leveranserna från Gazprom minskade eller uteblev.

Först 2024 lyckades Uniper formellt ta sig ur sina kontrakt med Gazprom, som dömdes att betala 13 miljarder euro i kompensation till Uniper. Tyska staten klev in och räddade bolaget och övertog samtidigt ägandet från Fortum. Uniper ägs fortfarande av tyska staten. Kärnkraft har länge varit en känslig fråga i Tyskland. Efter olyckan i Fukushima 2011 bestämde Tysklands regering under Angela Merkel att landet skulle fasa ut kärnkraften. 2023 stängde de sista tyska kärnkraftverken. 

Uniper har gjort klart att de inte planerar att investera i ny kärnkraft. VD Michael Lewis menar att deras nuvarande kärnkraftsflotta har en nyckelroll för bolagets finansiella och klimatmässiga hållbarhet. Men att de inte kommer investera i nya anläggningar. I uttalanden menar de att de satsar på andra kraftslag istället, men berättar inte varför man ratar ny kärnkraft. 

På frågan om varför svarar Désirée Liljevall, presschef på Uniper Sverige, via mejl till Affärsvärlden:

“Vårt nuvarande fokus är att driva och investera i de befintliga reaktorer som vi deläger i Sverige. Vi ser över möjligheten till drifttidsförlängning för O3, vilket bedöms kunna ge stor samhällsnytta.” 

Svaret säger inget om de bakomliggande orsakerna till beslutet. Som tidigare nämnts räddades Uniper nyligen från konkurs av tyska staten. Att i det läget påbörja stora investeringar med lång återbetalningstid kan vara svårmotiverat. Men anledningen kan också vara politisk.

“Anledningen är att tyska staten sagt att de inte vill ha kärnkraft”, säger Lodge bestämt.

I sammanhanget ska det ändå nämnas att Uniper är delägare i företaget Blykalla, tillsammans med bland annat VC-bolaget Norrsken. Blykalla utvecklar små modulära reaktorer (SMR) och en testanläggning ska uppföras på OKG:s område. Men det är många år bort innan en Blykallareaktor skulle kunna leverera el kommersiellt. Den är fortfarande på utvecklingsstadiet. 

Situationen skulle kunna förändras

Det är dock inte skrivet i sten att Uniper aldrig skulle kunna ändra sig. Tyskland har nyss fått en ny regering, med kristdemokraten Friedrich Merz som förbundskansler, som är mer positivt inställd till kärnkraft än den förra. Därmed skulle Merz-regeringen kunna ge nya ägardirektiv till Uniper. 

Samtidigt letar tyska staten efter en köpare till Uniper. Enligt EU-regler måste tyska staten sälja bolaget senast 2028 och får maximalt behålla 25% av ägandet, plus en aktie. Detta för att ha det inflytande som kommer med att ha “över 25%” av ägandet. 

En ny storägare kan innebära andra prioriteringar.

Enligt uppgifter till Reuters föredrar tyska staten att sälja bolaget genom att avyttra sina aktier på börsen. Uniper är fortfarande ett noterat bolag. Även om Tyska staten äger 99,12% så förekommer handel i aktien på Frankfurtbörsen. Det borde alltså gå att sälja aktierna på marknaden. Men även kanadensiska infrainvesteraren Brookfield och tjeckiska mångmiljardären Daniel Kretinsky har omnämnts som potentiella köpare. Kretinsky är också känd som köpare av Vattenfalls tyska brunkol i en affär som senare visade sig mycket lukrativ. Prislappen är inte officiell, men det talas om cirka 100 Mkr. 2022 var verksamheten värderad till 24 mdr kr. 

Fortum ska enligt uppgifter till Financial Times vara intresserade av att köpa Unipers svenska verksamhet, vilket skulle ge Fortum handlingsfrihet i Oskarshamn. 

“Fortum har förköpsrätt om Unipers svenska anläggningar skulle komma ut till försäljning. Skulle det ske så skulle det absolut vara intressant. Men samtidigt styr vi inte den processen så jag vill inte spekulera för mycket i det”, säger Marklund.

Ryktena är inget som OKG:s VD Lundberg vill kommentera.

“Jag kan inte kommentera rykten, men vår ägares VD Michael Lewis har sagt att det inte är aktuellt att stycka Uniper. Kärnkraften i Sverige är en viktig del för Uniper. Den är fossilfri och vi behöver den i portföljen.”

Uniper äger främst produktionsanläggningar inom gaskraft. Även om de svenska kärnkraftstillgångarna är små i jämförelse så utgör dom ungefär två tredjedelar av Unipers fossilfria produktion.

Liljevall, presschefen på Uniper, svarar samtidigt att Uniper är medvetna om att de platser som de äger är viktiga för det svenska elsystemet och att frågan om markanvändning diskuteras med relevanta aktörer. 

Politiken lägger sig inte i

Än så länge sker inga politiska påtryckningar enligt Tobias Andersson.

“Det är ju upp till marknadens parter och jag vill inte lägga fingrarna emellan några eventuella dialoger. Skulle Tysklands politik via Uniper till slut bli ett problem för ny kärnkraft i Sverige, då blir det ju till slut en politisk fråga. Men jag vill inte säga att det är det idag”, säger han. 

Politiker på riks- och kommunalnivå, anställda och sannolikt Fortum skulle vilja se att OKG få nya reaktorer på sikt. Men läget är låst så länge Uniper inte ändrar sig. Under tiden jobbar alla på sitt håll. Till syvende och sist är det ett “waiting game” för en möjlig förändring. Kanske är det avvecklingschefen Ekblad som uttrycker det bäst i det stora konferensrummet i kontorsbyggnaden mellan O1 och O2.

“Man jobbar på och skapar värde för anläggningen och när ägarna rör på sig sitter man still i båten.” 

Affärsvärlden har sökt företrädare för tyska staten för kommentarer kring deras ägande i Uniper.