Industrikritik mot förslag om ”Sverigepris” på el

I maj fick Svenska Kraftnät i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ändra Sveriges nuvarande elområdesindelningen. Uppdelningen som infördes 2011 har lett till att elpriserna i norra Sverige är betydligt lägre än i söder.

Framförallt vill regeringen att myndigheten undersöker möjligheten att införa ett enda elprisområde, för att därmed jämna ut elpriserna i landet.

Just det låga elpriset i norr har varit den avgörande faktorn bakom flera av de stora, gröna industriprojekt som lanserats de senaste åren.

De svenska branschorganisationerna Skogsindustrierna, Ikem, Jernkontoren och Svemin arbetar gemensamt kring energifrågor i samarbetet SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet). De menar att högre elpriser i norr kan slå hårt mot investeringsviljan.

Ett elområde är målet

EU har under våren gjort en elområdesöversyn som Sverige ingått i. När resultatet publicerades i april var rekommendationen från Svenska Kraftnät till regeringen att behålla nuvarande elområdesindelning.

Ingen av de alternativa elområdesindelningarna som utvärderades för Sverige bedömdes ge högre samhällsekonomisk effekt än dagens indelning.

Trots rekommendationen har regeringen siktet inställt på att minska prisskillnaderna på el i landet, och vill därför utreda möjligheten att ena Sverige i färre eller ett enda elprisområde.

“Målet är att ta oss mot ett elområde”, har det låtit från energiminister Ebba Busch (KD).

Skulle drabba norr…

Via samarbetet SKGS följer industriernas branschorganisationer elmarknaden noga. Delägare och medlemmar i organisationerna finns i både norr och söder, bland annat stora aktörer som SCA, SSAB och Boliden.

Johan Bruce som är verksamhetsansvarig på SKGS säger att organisationens linje är att elområdesindelningen är rimlig, men att ambitionen bör vara att prisskillnaderna ska byggas bort.

“Man ska komma ihåg att fram till 2020, innan vi lade ner flera kärnkraftverk i södra Sverige, var prisskillnaderna väldigt små”, säger han.

Införandet av ett elprisområde riskerar att påverka både befintliga industrier och nya satsningar i norr med högre elpriser.

“Enligt de analyser vi sett skulle elpriset troligen öka mer i norr än vad det sjunker i söder. Ur det perspektivet skulle det drabba norr mer än vad det skulle gynna de i söder”, säger han.

…och allra mest gröna satsningar

Särskilt känsliga är de energikrävande nya industriprojekten som etablerats i den gröna omställningsvågen.

“Grönt stål-projekten som Stegra, men även Northvolt, har behövt gå till sina finansiärer redan vid investeringsnivå och visa att de redan har säkrat tillräckligt låga elkostnader. Den här sortens projekt blir inte av om de inte kan gå till sina finansiärer och visa att de har säkrat konkurrenskraftig el”, säger han, och fortsätter:

“Det är helt klart en förutsättning för att investeringarna ska göras. I de projekt där man ställer om befintlig industri har man inget val. Alternativet är att lägga ner eller göra investeringarna.”

Stegra är inte med i någon av branschorganisationerna bakom SKGS.

Stegra: “Största kostnaden kommer vara el”

En av de mest energikrävande teknikerna i den gröna omställningen är tillverkningen av fossilfritt stål. Exempel på dessa är dels LKAB och SSAB:s gemensamma projekt Hybrit, samt det nya bolaget Stegra i Boden.

I en intervju med TT i juni sa Stegras VD Henrik Henriksson att stålproducentens största kostnad kommer att vara el.

För att tillverka hälften av den planerade stålvolymen behöver Stegra 10 TWh per år, och sedan ytterligare 3-5 TWh för maximal produktion.

Långa avtal ska hålla kostnaden nere

Stegra har tecknet flera långa elköpsavtal med aktörer som Fortum, Statkraft och Uniper för att garantera billiga elpriser.

“Avtalen täcker ungefär hälften av Stegras elbehov”, skriver Stegras kommunikationschef Karin Hallstan i ett mejl till Affärsvärlden.

“Övriga volymer kommer att tecknas på kortare avtal och på spotmarknaden. Hittills har elpriserna gått ner jämfört med när de långa avtalen tecknades”, fortsätter hon.

Exakta kostnader för Stegras elbehov finns det inga uppgifter om. Men dagens låga elpris i område 1 ger en årlig elkostnad på cirka 1,2 mrd kr vid förbrukning av 10 TWh.

Hade elpriset i område 1 legat på samma nivå som område 3 hade kostnaden för 10 TWh istället uppgått till nästan 3,7 mrd kr. En kostnad som är mer än tre gånger högre.

Karin Hallstan skriver på mejl att ett högre elpris har tagits med i investeringskalkylen för Stegra.

Andra energikrävande nyetableringar är numera konkursade Northvolt som det just nu pågår budgivning om. Planen var att batteritillverkningen i Skellefteå skulle kräva 2 TWh per år. Skellefteå Krafts planerade utveckling av fossilfritt flygbränsle, SkyKraft, väntas kräva minst 3 TWh årligen.

Risk att investeringar flyttas

Om Sverige inte kan erbjuda låga elpriser finns det en risk att investeringarna landar i andra länder, menar Johan Bruce.

Hans argument är att logistiskt sett är inte norra Sverige den bästa platsen att lägga en industri på. Det är framförallt de låga elpriserna som väger tungt.

“Om vi hade samma elpriser i norra Sverige som i Tyskland, då är det klart att investeringen görs i Tyskland där det är mycket närmare kunderna”, säger Johan Bruce.

SKGS vill hellre se en utbyggnad av elproduktion i södra Sverige för att få ner priserna där, än att ett elprisområde införs och driver upp priserna i norra Sverige.

Läs också

Skellefteå Krafts VD: ”Det måste komma nya förbrukare till norra Sverige”

Gröna kapplöpningen vänder: ”Dramatisk reträtt till Europa”