Fördubböade kreditförluster för Nordea

Resultatet är något lägre än en del bedömare hade räknat med, exempelvis Merrill Lynch hade en prognos på 590 miljoner euro. Totalt sett ökade intäkterna med elva procent jämfört med fjärde kvartalet och två procent för ett år sedan. Men då jämför man äpplen med päron, eftersom Kreditkassen ingår i årets siffror men inte i förra årets. Nordea inte har gjort någon pro forma-resultaträkning, i befintlig verksamhet var intäktsökningen alltså lägre.

Även när det gäller kostnader haltar jämförelserna. Kostnaderna ökade med 21 procent jämfört med motsvarande period 2000, och med fem procent jämfört med fjärde kvartalet – men Kreditkassen ingår inte i någon av dessa siffror. Tar man bort effekten av Kreditkassen har kostnaderna istället fallit med totalt tio procent det senaste kvartalet enligt rapporten.

Där uppges också att de totala kostnaderna idag något lägre än kvartalsgenomsnittet förra året om man räknar in Kreditkassen.

IT-kostnaderna har dock ökat med 18 procent, från 80 till 95 miljoner euro, det senaste året.

Provisionsnettot föll något, det var det lägsta på ett år, främst till följd av sämre utfall inom kapitalförvaltningen. Räntenettot ökade med två procent jämfört med fjärde kvartalet, inklusive Kreditkassen, och 29 procent jämfört med motsvarande period förra året, som är exklusive Kreditkassen.

Kreditförlusterna fördubblades till 45 miljoner euro, varav en stor del i Danmark, och uppgår på årsbasis som andel av utlåningen till 0,14 procent. Även de osäkra fordringarna ökade. Men VD:n Thorleif Krarup anser inte att det är något att oroa sig över.

“Kreditförlusterna kommer att stiga i Norden i år, men det är från en mycket låg nivå. Vi ser en större osäkerhet i marknaden och har minskat vår exponering men samtidigt ser vi en stabilitet i vår underliggande intjäning”, sade han vid dagens presskonferens.

Resultatet för kontorsrörelsen var dock starkt som helhet, resultatet ökade med 33 procent till 458 miljoner euro och avkastningen på eget kapital hamnade på 25 procent. 42 miljoner av resultatförbättringen är hänförlig till att den norska verksamheten inlemmats från 1 januari.

Ändå tappade Nordea marknadsandelar i såväl Finland som Sverige. Krarup bekymras dock inte av detta heller. “Orsaken till att vi tappat lite i Finland är att vi är så stora där. Min bild är ändå att vi är starka.”

Kapitalavkastningen försämrades dramatiskt och föll till 21 miljoner euro från föregående års 269 miljoner. Den hade varit negativ om det inte varit för en engångseffekt på 68 miljoner euro som uppkom genom en omklassificering av ett obligationsinnehav.

När det gäller sakförsäkringar, en udda fågel i svenska banker, föll såväl intäkter som resultat.

Avkastningen på eget kapital blev låga 14,1 procent, på grund av goodwillavskrivningar. Det är ett brant fall från första kvartalet 2000, då den låg på 19,2 procent.

Förra året levererade bolaget enligt egen utsago synergier motsvarande 23 miljoner euro av de 310 utlovade på årsbasis. Under årets första kvartal ökade de 23 miljonerna till 30 miljoner och DV Thorleif Krarup lovade att synergier motsvarande ytterligare 100 miljoner euro realiseras under året.