Från solist till opera-vd
Birgitta Svendén kliver ut genom hissen på våning 6 på Kungliga Operan och går mot sitt kontorsrum. Stämningen i operahuset i centrala Stockholm präglas av stillhet och förväntan. Förberedelser pågår inför kvällens premiär av baletterna Half Life och De l’origine, skapade av de internationellt välrenommerade koreograferna Sharon Eyal och Olivier Dubois.
– Det är just nu lugnet före stormen härinne, säger Birgitta Svendén.
Hon har varit vd på teaterinstitutionen sedan 2009 men befunnit sig i branschen desto längre. Efter studier på Musik- och därefter Operahögskolan blev hon 1981 anställd som solist på Kungliga Operan. Två år senare gjorde hon sin första roll utomlands. Då som karaktären Flosshilde i Wagners mastodontverk Nibelungens ring vid Bayreuth-festspelen i Tyskland. Detta blev startskottet för en lång internationell karriär, framför allt som utpräglad Wagnersångerska, vilken sträckte sig till 2005.
Ett av hennes djupaste minnen var när hon 1988 gjorde rollen som Erda (också i Nibelungens ring) inför 4 000 åskådare på Metropolitan i New York. Innan hon gick upp på scenen kom hon att tänka på Vuollerim, en tätort med 700 invånare i Jokkmokks kommun. Hemma i uppväxthuset i den avlägsna byn fick hon musikintresset, både av pappan som spelade i band och av mamman som sjöng i kyrkokören.
– Är det här sant? Det tänkte jag där jag stod. Och jag kunde se min lilla hemby högt uppe vid norra polcirkeln där allting började för mig.
Birgitta Svendéns bakgrund som operasångerska gör henne ovanlig som chef för ett operahus. Oftare hamnar dirigenter och regissörer på positionen.
– Malmöoperans vd Bengt Hall har en bakgrund som kördirigent och Göteborgsoperans vd Ronnie Hallgren som teaterregissör. Efter artistkarriären blev Svendén först rektor på Operahögskolan. Där stannade hon till 2009 och skaffade sig kunskap om administrativa och ekonomiska frågor. När hon omsider mottog erbjudandet om att bli vd på Kungliga Operan blev hon överraskad.
– Jag behövde tänka över det faktum att jag skulle bli chef över en del av mina gamla kolleger och vad det kunde innebära. Till slut insåg jag att sådana här erbjudanden bara kommer en gång i livet och att jag skulle ångra mig om jag inte tog chansen.
När Birgitta Svendén tillträdde vd-posten på Kungliga Operan stod den inför ekonomiska svårigheter. Operahuset hade gjort en förlust på 11,4 miljoner kronor och uppvisade ett eget kapital om ynka 3 miljoner. Hennes uppgift blev att vända trenden. Inom fem år uppgick eget kapital till 25 miljoner. Det beror framför allt på försäljningsmässiga framgångar. 2015 blev ett rekordår med 297 000 besökare och även fjolåret var starkt med en siffra inte långt under.
Samtidigt kvarstår ekonomiska utmaningar.
En handlar om att ökningen av de offentliga anslagen inte står i proportion till de ökade produktionskostnaderna, däribland löner. Det frestar ständigt på operahusets ekonomi.
En annan handlar om att öka den så kallade egenfinansieringen, det vill säga de intäkter som operahuset har utöver de offentliga anslagen. I dag ligger den på 18 procent jämfört med exempelvis Göteborgsoperans egenfinansiering som de senaste åren varit runt 25–30 procent. Birgitta Svendén berättar att Kungliga Operan vill se en ökad samverkan med näringslivet. Sponsorer är livsviktiga för operahusen, främst internationellt. I USA finansieras verksamheterna ofta till hälften av privata sponsorskap och till hälften av offentliga bidrag.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
