Godnatt Norge

Och den norska kronan har sjunkit 25 procent gentemot dollarn. Det gynnar en exportindustri som marginaliserats av den stora oljesektorn. Ekonomen Harald Magnus Andreasson har sagt att kronfallet raderat ut sju års extra löneinflation. Det var ett bekvämt sätt att rätta till kostnadsnivån.

Norge har klarat låga oljepriser förr och ska nog ta sig igenom den här nedgången också. Den stora utmaningen är en annan: oljan håller på att ta slut.

***

På snabbtåget från Oslos flygplats visar bildskärmen snöförhållandena på de stora skidorterna. Inne i centrum är det mindre trångt än i Stockholm, tempot är lägre, tiggarna färre. Den vanligaste accessoaren är ryggsäck.

Oslo lever upp till sin status som en av världens dyraste städer. En macka, juice och kaffe latte på centralstationen kostar 158 norska kronor, en åtta minuters taxiresa på fyra kilometer går på 173 norska kronor. Enligt Economists Big Mac-index är den norska valutan fortfarande den näst mest över-värderade i världen. Kan så vara – hamburgaren kostar 53 norska kronor om den intas på plats.

På Oslos gator rullar ett oproportionerligt antal bilar av märket Tesla. Det är kanske inte någon hastigt uppblossande miljövurm som gjort lyx-elbilen från Kalifornien så vanlig. Här pågår ett storskaligt försök med elbilssamhälle. Elbilar är befriade från moms och skatt. Dessutom får de köra i kollektivfilen och har gratis laddning och parkering.

***

Precis som i stockholm ligger Handelsbankens huvudkontor nära vattnet, i Oslo på Tjuvholmen i finanskvarteren kring Aker brygge. Tidigare låg här skeppsvarv och lagerbyggnader men nu är det exklusiva lägenheter, konstgallerier och caféer som gäller.

På banken sitter analytiker och handlare fixerade vid sina skärmar. Marius Gonsholt Hov hämtar två kaffe innan han börjar visa grafer som beskriver hur det står till med norsk ekonomi. Inte så bra, visar det sig.

Makroekonomen förklarar hur gapet mellan investeringarna i oljesektorn – som skjutit i höjden – och produktionen – som stadigt sjunker – inte kunde fortsätta. Oljeprisfallet skyndar bara på processen. I år väntas investeringarna minska med 15 procent och fortsätta nedåt under både 2016 och 2017.

–Vi får helt klart svag tillväxt under två tre år. Detta är värre för norsk ekonomi än finanskrisen. Då slapp vi lindrigt undan eftersom oljeaktiviteten höll ekonomin uppe.

Marius Gonsholt Hov visar hur minst 15?000 oljejobb kan försvinna – och då är det ett ”snällt” scenario. Det skulle innebära att arbetslösheten, som nu ligger på 3,7 procent, skulle stiga till 4,25 procent. Han utesluter inte att Norge kan drabbas av recession. Regeringen och centralbankschefen har haft flera krismöten, det har inte hänt sedan 2008. Räntan sänktes till 1,25 procent i december och väntas sänkas ytterligare i mars.

På uppsidan ligger kronfallet.

–Oljeprisfallet och räntesänkningen har helt klart gjort norska kronan mindre attraktiv. Det är till väldigt god hjälp för traditionell industri.

Det kan behövas i den jätteomställning av norsk ekonomi som är på väg.

–Det blir som att vända ett tankfartyg. Men alla vet att vi måste ställa om. Politiker också, även om det inte är något man velat gå till val på. Oljeprisfallet blir ett ”wake up call”.

***

Norge har en del saker som resten av världen kan avundas dem: natur, glatt språk, skidmedaljer – och oljefonden.

Sedan 1990 har alla statliga oljeinkomster pumpats in i Statens Pensionsfond Utland, som den egentligen heter. Fonden kom till för att skilja utgifter från inkomster, för att inte lockas att göra av med alla pengarna på en gång utan spara till kommande generationer. Norge ville undvika att drabbas av -holländska sjukan som kastade Neder-länderna in i en djup kris när intäkterna från gasfyndigheterna sinade i slutet av 1970–talet.

Staten får enligt reglerna föra över högst 4 procent av oljefondens kapital till statsbudgeten. Till årets budget tas cirka 3 procent ut, vilket ger en injektion på omkring 160 miljarder norska kronor. Samtidigt har fonden, som investerar i aktier, obligationer och fastigheter, vuxit snabbare än väntat. I våras kunde finansminister Siv Jensen (FrP) konstatera att oljefonden är mer värd än all den olja som finns kvar att utvinna i Norge. När detta skrivs är värdet motsvarande 7?000 miljarder svenska kronor. Varje norsk invånare är med andra ord miljonär, med råge, i alla fall på papperet.

Oljefonden kan alltså användas som smörjmedel. Om ekonomin hackar kan staten ta ut mer än den planerade avkastningen på 4 procent och investera i till exempel infrastruktur, som anses eftersatt i landet. Men i och med att inflödet från oljeintäkter nu minskar kommer finansdepartementet att vara försiktigt med uttagen, säger Nordeas makro- och oljeanalytiker Thina Margrethe Saltvedt.

Till Affärsvärlden säger hon att Norge lär producera olja och gas i många år till men att guld- och boomåren troligen är förbi. Norsk oljeproduktion nådde sin peak redan 2001, gas kommer att toppa någon gång nästa decennium.

–Norge har haft tur på så vis att även om produktionen fallit och nu bara är hälften jämfört med toppåret, så har intäkterna fortsatt att öka tack vare den kraftiga prishöjningen mellan 2003 och 2013.

Hon konstaterar att Norge har blivit alltmer oljeberoende. Inte bara på grund av intäkterna utan också därför att valutakursen har satt press på annan exportindustri. Brist på arbetskraft till oljeindustrin har gjort att lönerna rusat i?väg, något som spillt över till andra sektorer och gjort Norge mindre konkurrenskraftigt. Dessutom har landet byggt upp en stor oljeleverantörs- och oljeserviceindustri.

***

Sedan oljan började pumpas upp ur Nordsjön i början av 1970-talet har den gjort Norge till ett av världens absolut rikaste länder, mätt i BNP per capita. Det råder ett osvikligt samband mellan oljepriset och tillväxt i Norge. Produktionen var som störst i början av 2000-talet, därefter har den fallit. Oljekällorna håller alltså på att sina. Men fortfarande hittas nya fält som fördröjer nedgången.

När Johan Sverdrup-fältet i Nordsjön upptäcktes var det den största oljefyndigheten i världen år 2011. Statoil – som till 67 procent ägs av norska staten – och svenska Lundin Petroleum trodde från början att de hade upptäckt var sitt fält en bit från varandra, men det visade sig vara en och samma jättefyndighet. Det ligger bra, inte särskilt djupt, infrastruktur är på plats och det är billigt att ta upp oljan. Johan Sverdrup väntas ge 25 procent av den norska oljan när den är i drift.

Men de riktigt stora fyndigheterna tros finnas norrut, i Arktis och Barents hav. I januari gav regeringen nya tillstånd, i något som i Norge kallas den 23:e koncessionsrundan, att leta olja i 57 nya områden, varav de flesta i Barents hav. Dessutom vill regeringen ändra definitionen på den så kallade iskanten, en gräns för hur långt norrut det är tillåtet att söka efter olja och gas.

Det finns åtminstone tre problem med att sätta i gång att utvinna olja längst i norr. För det första står stora miljövärden på spel och miljöorganisationerna rasar mot beslutet att öppna upp för exploatering. Det är inte säkert att beslutet överlever omröstningen i stortinget, Norges parlament.

En annan komplikation är Ryssland. -Norge och den stora grannen i öst kom nyligen överens i en 40-årig tvist om var gränserna ska dras i havet i norr. De kom också överens om att utveckla viss produktion i Arktis tillsammans. Sedan kom Ukraina och sanktionerna. Ryssland får inte tillgång till avancerad teknik från väst och det är inte troligt att Norge går i gång ensamt.

Det är också dyrt att ta upp olja långt bort under arktiska förhållanden. Infrastruktur måste till, kraven på miljö och säkerhet är högre. Vid dagens oljepris är det knappast lönsamt, enligt de oljeanalytiker Affärsvärlden talat med. Den kände industrimannen och investeraren Jens Ulltveit-Moe tror inte alls på någon framtid för oljeutvinning i Arktis, vare sig norskt eller annat.

–Det vore en finansiell katastrof, sa han på den stora Arctic Frontiers–konferensen i Tromsö i januari.

***

Det vore en överdrift att påstå att det byggs överallt. Men Oslo är en av Europas snabbast växande städer och ett av de vanligaste inslagen i stadsbilden är byggkranar. Området runt Operahuset är en enda byggarbetsplats. Det påminner lite om Stockholms city på 1970-talet.

Olje- och energidepartementet ligger i ett stort 1990-talshus med höga glasfönster ut mot Akersgata. Besökare slussas genom dubbla säkerhetsdörrar med kodlås.

Olje- och energiminister Tord Lien verkar inte alltför bekymrad över det låga världsmarknadspriset.

–Historien har lärt oss två saker om svängningar i oljepriset. Petroleumindustrin är cyklisk och den kommer starkare ur krävande perioder. Det finns all anledning att tro att det kommer ske den här gången också.

Han säger att oljeverksamhet kräver långsiktighet; det är behovet och priset över tid som är avgörande. Det kan ta tio år från prospektering till att produktionen sätter i gång och sedan följer en lång period av produktion.

Utforskning av områdena i norr beskriver ministern som ett ”nyckelelement” i olje-politiken. Regeringen siktar på att ge nya utvinningslicenser första halvåret 2016. Tore Lien poängterar att oljebolagen alltid måste leva upp till de höga norska kraven på hälsa, miljö och säkerhet.

–Oljeindustrin kommer vara Norges viktigaste näring i flera decennier framöver.

***

Norge är sveriges största exportland. När norska kronan faller påverkas givetvis efterfrågan på svenska varor. Flera experter säger att gränshandeln, där norrmän tar en tur österut för handla till billiga svenska priser, kommer att minska.

Marius Gonsholt Hov får frågan vad omställningen av norsk ekonomi betyder för Sverige. Han ser lite förvånad ut och säger att det har han aldrig tänkt på, men han kommer direkt på en sak.

–Svenska ungdomar har vallfärdat till Norge för att jobba i tjänstesektorn. I Oslo är det nästan utan undantag svenskar som jobbar i restauranger och caféer. Det är billigt att resa in och ut, de bor i kollektiv, och tjänar mycket mer än i hemlandet. Den strömmen kan komma att reverseras.

Uppemot 100?000 svenskar jobbar i Norge, enligt svenska ambassaden. Någon exakt siffra finns inte eftersom många aldrig registrerar sig i landet.

En stor grupp är sjuksköterskor. Varje år omvandlar 1?600 sina svenska legitimationer till norska. I Sverige är ingångslönen omkring 24?000 kronor, i Oslo tjänar samma sjuksköterska direkt 30?000 norska och då kan även arbetstiderna vara bättre. Om norska kronan fortsätter nedåt och lönerna utjämnas kommer sannolikt många vända hemåt igen.

***

De flesta är således överens om att guld-åren är förbi och att Norge kommer bli mer som andra länder. Eller tvingas bli.

–När oljan fasas ut kan det bli smärtsamt. Norge kommer att bli ungefär som Sverige, sa ekonomiprofessorn Kjetil Storesletten till Dagbladetnyligen.