Gränges: Westerberg-effekten

Under Lars Westerbergs ledning har Grängesaktien utvecklats somAffärsvärldens verkstadsindex. Det innebär att aktieägarna harsett kursen stiga från 98 kronor den 21 maj 1997 då Grängesgjorde come-back på börsen, till nuvarande aktiekurs runt 106kronor. Det måste anses vara ett gott betyg åt den avgående VD:neftersom alla andra tunga verkstadsbolag har haft det betydligtkärvare under samma period.

Förklaringar till framgång

Det finns flera förklaringar till Gränges framgång sombörsbolag. De viktigaste är bolagets satsning på värmeväxlaretill fordonsindustrin i stället för tillverkning avaluminiumburkar till PLM vid bolagets anläggning i Finspång samtförsäljningen av Gränges Metall. Gränges värmeväxlare har visatsig vara något av en tillväxtprodukt beroende på att aluminiumetvinner mark på andra metallers bekostnad. Under fjolåret ökadeGränges försäljning av värmeväxlare med 25 procent. Enskildakvartal har ökningstakten varit än större.Ytterligare en anledning är Lars Westerbergs ochledningsgruppens förmåga att kommunicera med analytikerna,vilket har sin orsak i att Westerberg helt enkelt tycker det ärkul att prata med marknaden. Gränges hade nytta av. Westerbergsgoda samarbete med marknaden när bolaget under fjolåretdrabbades av problem i bolagets plastdel Autoplastic. Problemenvar ett faktum redan i början av året men skulle enligtföretagsledningen vara åtgärdade nästkommande kvartal. Så skeddeinte utan lönsamheten fortsatte att försvagas under året utanatt bolaget blev straffat av börsen. Det var först under fjärdekvartalet som man kunde skönja en vändning i Autoplastic även omen rörelsemarginal på 2,3 procent för fjärde kvartaletnaturligtvis är alldeles för dåligt.Normalt är marknadens dom hård mot bolag som har problem sominte åtgärdas. Att Westerberg och hans ledningsgrupp klarat avatt gång på gång övertyga marknaden i fallet Autoplastic utanatt förtroendet har nagats kan tillskrivas ledningens storaförtroende.

Gränges övertygade igen

I rapporten för fjärde kvartalet framkom att försäljningen avaluminiumprofiler minskade med 500 ton till 33.500 ton efter attunder tidigare kvartal uppvisat en ökning på 8-9 procent.Marknaden reagerade naturligtvis negativt och såg volymnedgångensom ett tecken på att konjunkturförsvagningen nu även hardrabbat Gränges. Lars Westerberg hade dock en annan förklaringoch skyllde nedgången på att kunderna valt att minska sina lagertill följd av fallande aluminiumpriser under årets sista månaderoch att försäljningen därför åter kommer att öka i inledningenav 1999.Återigen lyckades Gränges övertyga marknaden och dagen efterpresentationen tillhörde Gränges börsvinnarna med en uppgång på4 procent. Lars Westerbergs stora förtroende på aktiemarknaden(aktiekursen föll med 12 procent när det blev känt attWesterberg lämnade Gränges för Autoliv) ställer därför höga kravpå Gränges nya VD Staffan Bohman. Det är svårt att efterträda enframgångsrik föregångare. Först på Bohmans prioriteringslistaborde stå den otillfredsställande lönsamheten i Autoplastic därrörelseresultatet under fjolåret föll från 68 miljoner kronortill 38 miljoner kronor. Nästa punkt är hur Gränges ska utnyttjasin finansiella ställning som medger förvärv i storleksordningen1 miljard kronor.

Aktien: Neutral

Inklusive Gränges nyförvärvade profilenhet i Frankrike bordevinsten för 1999 uppgå till knappt 11 kronor per aktie vilket ären ökning på drygt 10 procent jämfört med 1998. Därmed ärGränges lågt värderat i dagsläget. Affärsvärlden anser dock attdet är motiverat att ha en neutral inställning till aktien pågrund av VD-bytet samt att marknaden ännu inte fått enbekräftelse på hur mycket det franska Intexalu kommer att bidramed till Gränges vinst. Dessutom är aktiemarknaden idag merintresserat av bolag i tillväxtbranscherna IT och telekom änvälskötta verkstadsbolag,

BILDTEXT: Lars Westerberg är duktig på att kommunicera med denfinansiella marknaden