Han upptäcker dödliga gifter

Larmet går på Arlanda flygplats. En detektor i ventilationssystemet har hittat höga halter av mjältbrandssporer i luften. För att hindra att de sprids stängs ventilationen av.

Utrustningen som ska klara den uppgiften står i dag som prototyp i verkstaden hos forskningsbolaget Q-linea i Uppsala. Tester vid Totalförsvarets forskningsinstitut har bekräftat att den kan leta efter olika smittämnen på samma gång, och att den inte ger falsklarm.

–??Analystiden per prov ligger på 30 sekunder till en minut. Sedan tar den sig an nästa analys. Svaret kommer efter knappt en timma, säger Jonas Jarvius, vd på Q-linea.

Att svaret dröjer beror på att det biologiska materialet, som kan vara någon enstaka bakterie eller virus, måste identifieras och kopieras 500 gånger innan det blir en mängd som går att identifiera.

Nyligen fick det franska försvarsindustriföretaget Thales Security Group upp ögonen för forskarnas arbete. Thales lockas av möjligheten att parallellt kunna leta efter dödliga bakterier, virus och gifter, av den digitala avläsningen samt den låga känsligheten för bakgrundsmaterial som till exempel jord. Därför har företaget lagt en beställning på 20 miljoner hos Q-linea. Syftet är att Uppsalaforskarnas system ska ingå i den utrustning de själva utvecklar. Men först måste analystiden pressas ner ytterligare, och volymen minska.

Men utan pengar från den svenska Försvarsmakten hade kanske forskarna aldrig kommit så långt. De valdes för fyra år sedan ut för att ingå i en satsning på svensk nanoteknikforskning. Försvaret ville få fram en detektor för biologiska vapen som snabbt går att transportera till en stab eller flygplats som behöver skyddas. Dagens identifikationssystem höll inte måttet. De ger för många falska positiva svar och klarar oftast bara av att leta efter en sorts biologiskt material i taget. De få som gör det är för stora och dyra.

Går allt som på räls kan det nya systemet finnas på marknaden om två år. Kostnaden kommer att hamna runt två miljoner kronor per system.

Men systemet kan också användas till långt mer än att spana efter biologiska vapen.

–??Vet man bara vad man letar efter kan man hitta det, säger Jonas Jarvius.

Han nämner kampen mot antibiotikaresistens som ett exempel. Om instrumentet finns på läkarmottagningen skulle det gå snabbt att se vilken bakterie en patient blivit sjuk av. Sedan skulle bakterien kunna testas mot olika antibiotika för att undvika en typ som den är resistent mot. Test av mat- och vattenkvalitet är andra exempel, liksom analys av ämnen som förstör grödor. Det senare ska Q-linea arbeta med i ett EU-projekt som startar nu under hösten.

Q-linea

Grundat år: 2008.

Ort: Uppsala.

Anställda: 6 personer.

Omsättning 2008: 2,2 miljoner.

Ägare: Grundarna.