Högklassig arkitektur

Längs en smal och slingrig väg uppför det branta berget transporterar sig en bil. Det är tidig morgon sommaren 2012 och solen lägger sitt matta gryningsljus över omgivningen.

En stund senare kommer föraren till en rastplats där han stannar och kliver ur bilen. Han har dock inte kommit till vilken rastplats som helst utan en utsiktsplattform i betong och stål – material som harmonierar med den karga miljön – är uppförd på berget och inbjuder till promenad för att uppleva det mäktiga fjällandskapet. Från konstruktionens kant, som sträcker sig rakt ut i luften, syns en fors och ett stup på 200 meter.

Föraren är filmregissören Staffan Bengts­son och platsen Trollstigen i Rauma kommun i Norge. Han är där för att medverka på invigningen av plattformen, som började byggas år 2005 och som är ritad av norske arkitekten Reiulf Ramstad. Staffan Bengtsson har vid tidpunkten rest hundratals mil i landet för att göra dokumentären Norska omvägar som handlar om arkitektur vid norska rastplatser.

– På plattformen vid Trollstigen känner man sin litenhet och begränsning. Material som betong och stål kan verka främmande i en sådan miljö. Men de gör också att människan och arkitekturen kan stå emot naturens kraft. På det sättet blir det ett ärligare möte med tydliga gränser mellan människa och natur, säger han.

Det var år 1998 som norska stortinget gav Statens Vegvesen i uppdrag att genomföra projektet Nasjonale turistveger med syftet att öka inflödet av turister till landet. Under förarbetet diskuterades 52 vägsträckor från norr till söder, men det blev slutligen totalt 18 vägar (däribland ovan nämnda Trollstigen) som kom att ingå i projektet. Den bärande idén var att göra själva resan till målet och att framhäva och tillgängliggöra den natur som kännetecknar Norge – fjordar, fjäll, skogar och sjöar – med hjälp av ”spänstig arkitektur” på rastplatser längs sträckorna. Det kan handla om allt från enklare parkeringsplatser på strategiska ställen till mer iögonfallande utsiktsplattformar i annars oländiga miljöer.

Vad har då investeringen hittills haft för effekt? Enligt statistik från turistorganisationen Visit Norway har antalet kommer­siella gästnätter i landet ökat med tio procent mellan 2007 och 2015 och merparten av turisterna kommer dit just för att uppleva naturen. Det är dock svårt att säga om ökningen beror enbart på Nasjonale turistveger. Klart är i varje fall att projektet har inneburit ett uppsving för landets arkitekter och satt Norge på kartan som arkitektur- och designnation.

– När vi avslutar arbetet kommer vi att ha jobbat med tre generationer norska arkitekter och många av dem har fått internationellt genomslag tack vare projektet, säger Per Ritzler, presschef på Nasjonale turistveger.

Utmaningen för arkitekterna har varit att tillföra något till snarare än att förstöra upplevelsen av landskapsrummet. Beate Hølmebakk, partner på arkitektbyrån Manthey Kula och professor vid Arkitekt- och designhögskolan i Oslo, säger att det är viktigt att arkitekturen tillvaratar miljöns karaktär och känsla. Detta kan göras genom att addera antingen expressiva eller låg­mäldare objekt.

Beate Hølmebakk är en av de mer erfarna arkitekterna som har deltagit i Nasjonale turistveger och hennes byrå har bland annat uppfört toalettbyggnaden på en rastplats vid Akkarvikodden på Lofoten i Nordnorge. Byggnaden, vars design påminner om den omgivande naturen, består av en robust stålkonstruktion och har ett tak av glas, varigenom besökaren kan se himlen.

– Det är ett kraftigt landskap runt omkring och tanken är att man inuti byggnaden ska få en paus från detta och kunna vila ögonen, säger hon.

Finns det då någon svensk motsvarighet till det norska projektet? Johnny Hedman, chefsarkitekt på Trafikverket som sköter om 350 rastplatser i landet, säger att så inte är fallet. I Sverige ligger än så länge fokus på funktion snarare än formgivning, även om det ibland finns arkitektoniska och konstnärliga ansatser i rastplatsernas utformning.

– Flera av våra senare byggda rastplatser håller hög arkitektonisk klass. Men det är samtidigt tråkigt att flera äldre rastplatser har en dålig koppling till landskapet. Någon hade kanske kunnat vara placerad närmare älven, eller inte haft rastplatsmöbler vända mot bilvägen. Vi har ju inte samma öronmärkta pengar som i Norge, men vi borde ändå kunna ta i lite mer och bli spänstigare, säger han.

Nasjonale turistveger

Projektet har en budget på 3,6 miljarder norska kronor och pågår fortfarande; senast i juni invigdes en utsiktsplattform på 300 kvadratmeter, ritad av norska arkitektbyrån Code AS, vid Gaularfjellet.

Preliminärt slutdatum är satt till år 2024 och då ska sammanlagt 250 installationer ha gjorts av ett 70-tal företrädesvis yngre och okända arkitekter.