Lite bättre och lite godare

Alkoholkonsumtionen bland unga går ner och Systembolaget har de senaste åren ökat utbudet av alkoholfria drycker och har nu ett 15-tal alkoholfria bubbelsorter på hyllorna. Men fortfarande finns det en stor efterfrågan på riktig champagne, inte minst till nyår. Mer än var fjärde flaska champagne på Systembolaget säljs under december månad.

Mousserande viner från Champagne i Frankrike har varit en storsäljare i Europa sedan 1700-talet. Att dricka champagne under festliga former spreds från det franska kungahuset och överklassen vidare till aristokratin i andra länder. Champagne var exklusivt, gick att transportera och förknippades med det goda livet redan på solkungens tid. Så har det förblivit.

Champagnen kom också till Sverige under 1700-talet, men har periodvis varit stoppad på grund av de så kallade överflödsförordningarna, som skulle hämma lyxkonsumtion och begränsa importen av vissa varor. Under 1800-talet ökade importen av champagne i Sverige stadigt, inte minst tack vare hovet.

Eva Lenneman, intendent på Spritmuseum och expert på svensk alkoholhistoria, har i artikeln ”Skål! En bubblande historia” beskrivit hur kung Oscar I och drottning Josefina drack tre sorters champagne, däribland Veuve Clicquots halvtorra ”Gula änkan”, när de besökte Gripsholms slott år 1850.

År 1910 var champagne, näst efter Bordeauxvinerna, det mest populära franska vinet i Sverige. En vinhandlare i Stockholm hade 17 sorter i sitt sortiment, i dag finns 800 sorter tillgängliga via Systembolaget, på nätet betydligt fler.

– När jag började jobba med champagne 1986 låg Sverige på plats 20 vad gäller världskonsumtion av champagne. I dag ligger vi tia i världen. Per capita är vi bara slagna av belgarna och fransmännen, säger champagneexperten Richard Juhlin.

Att skåla i champagne eller annat bubbel på nyårsafton är något som kommit på bred front efter andra världskriget. Längre tillbaka var det främst överklassen som över huvud taget firade in det nya året, men traditionen tog fart i takt med den ökade urbaniseringen.

– Tidigare var det var nästan bara på nyårsafton vi drack champagne. Korken smäller och flyger iväg och det liknar ett fyrverkeri och det är vackert att hälla upp drycken och se bubblornas resa från botten av glaset och uppåt, säger Juhlin.

I dag beställer svenskarna gärna champagne som aperitif.

– Det är också ganska vanligt i dag i storstäder i hela Europa, inte minst i Stockholm, att man på finkrogar ser champagne som ett fint och gott vin som passar att serveras till många maträtter.

Förra årets försäljningsstatistik över mousserande viner toppades av ett prosecco-vin, Prosecco Pizzolato, följt av Chapel Hill Sparkling Chardonnay.

Krögaren Pontus Frithiof tycker dock inte att bubbel som prosecco och cava kan mäta sig mot den franska champagnen.

– Champagne är något extra, lite bättre och lite godare. Bara klangen kring att säga champagne kan aldrig bli densamma med andra alternativ, tycker jag, säger Frithiof, som sedan fyra år tillbaka har ”champagneonsdagar” på sina restauranger Pocket i Solna och centrala Stockholm.

Han har Krug Grande Cuvée som sin favoritchampagne.

– Men det finns en uppsjö av väldigt många bra champagner.

Richard Juhlin säger att ”antalet superintresserade champagne-nördar ökar explosionsartat”. Det har lett till ett uppsving för de riktigt små producenterna i Champagne-distriktet, som bara har odlingar om tre-fyra hektar. Enligt Richard Juhlin kan småproducenterna i dag inrikta sig på att tillverka färre flaskor av riktigt bra kvalitet, eftersom det finns köpare som är beredda att betala för det, i stället för att få ut större volymer.

Andra trender på champagnefronten är att fler producenter går över till ekologisk eller biodynamisk odling, liksom att champagnerna blir mindre söta.

Vanligtvis tillsätts en liten dos socker i champagnen – dosage kallad – efter det att fällningen har avlägsnats. De senaste åren har fler champagnehus lanserat sorter där socker helt saknas, vilket kallas brut nature eller brut zero.

– Jag är helt med på att champagne varit för sött historiskt. Med den fantastiska jordmån som man har i distriktet blir det bättre att göra champagnen torr, med bara väldigt lite socker i. Men torr champagne helt utan socker är svår att gilla. Det är en lite snobbig grej, som inte är helt bra. Champagnen åldras inte lika bra och den blir väldigt hård, säger Richard Juhlin.

Av: Sofia Stridsman

Juhlins champagnetips

Budget Pierre Peters Cuvée de Réserve (7350), 319 kr, 750 ml. ”Den är alltid klockren, inga bitoner, alltid fräsch och upplyftande. Varje droppe kommer från en Grand cru-by, som har den bästa jordmånen.”

Mellanklass Pol Roger Brut Vintage 2004 (7536), 515 kr, 750 ml. ”Klassisk, pålitlig och fyllig, med alla grundsmaker man förväntar sig från en bra champagne.”

Storslaget Krug 2003 (90645), 1 931 kr, 750 ml. Richard Juhlin: ”Ska du dricka en stor champagne en gång i livet så är det här ett bra alternativ. Storslaget, magnifikt med en gigantisk eftersmak. Årets alla årstider inkluderat i ett vin.”