Mycket skrik, lite ull

I stort sett dagligen rapporteras om nya misstänkta insiderbrott, nu senast kopplade till handel i godisproducenten Cloetta, bostadsutvecklaren Oscar Properties, biometriföretaget Fingerprint Cards, mätteknikkoncernen Hexagon och affärssystembolaget Fortnox.

Statistiken visar också att antalet ärenden ökar snabbt. Orsaken är att insiderbrotten ökar kraftigt, enligt den ansvariga myndigheten Ekobrottsmyndigheten, EBM. Regeringen har förklarat finansmarknadsbrott som ett prioriterat område. EBM är också prioriterat i budgeten, där myndighetens anslag höjs med 10 miljoner kronor per år under perioden 2017 till 2020.

Insiderbrotten är också en försvinnande liten del av EBM:s verksamhet: 0,8 procent. Skatte- och bokföringsbrott är absolut dominerande med 86 procent. De 0,8 procenten är dessutom bara misstänkta insiderbrott. Av totalt i fjol 338 misstänkta insiderbrott gick endast 18 till åtal eller strafföreläggande. Endast en blev fälld.

Gapet mellan brottsmisstanke och fällande dom är alltså mycket stort och däremellan döljer sig ett stort antal personliga tragedier. Hans Strandberg, en av landets mest kända försvarsadvokater inom ekobrott, pekar på just det faktum att det är väldigt få ­domar i förhållande till antalet anmälningar.

– Det är förödande för personer när åklagaren har fel, redan en misstanke om insiderbrott kan få en människa helt utslagen då de enligt Finansinspektionen inte längre kan sitta kvar i till exempel styrelser i bolag som står under inspektionens tillsyn eller i publika bolag.

Bekymret för åklagaren är att bevisa att någon haft insiderinformation och handlat på den. Bevissvårigheten har resulterat i att åklagaren tar misstänkta i förvar under flera dygn för att kunna säkra eventuella bevis. Skickar sedan myndigheten ut en press­release över fängslandet, som i exempelvis Cloettafallet, skulle den personliga katastrofen vara fullständig om de misstänkta visar sig vara oskyldiga.

– Vi skickar endast pressreleaser i de fall där de noterade bolagen själva gjort det. Syftet är att bekräfta bolagets information och därmed undvika spekulation kring ärendet, säger Gunilla Sandblom, chefsåklagare på EBM:s finansmarknadskammare.

Advokat Hans Strandberg menar att det aldrig får bli så att ändamålet helgar medlen.

– Det måste finnas en rimlighet mellan brottets allvar och dess eventuella straffvärde, å ena sidan, och använda maktmedel och mänskliga konsekvenser, å andra sidan, säger Hans Strandberg.

Chefsåklagare Gunilla Sandblom säger att EBM inte vidtar åtgärder om det inte finns en tydlig och klar misstanke.

– Vi gör alltid en proportionalitetsbedömning, vi beaktar allas likhet inför lagen och särbehandlar ingen. Personer med högt uppsatta positioner, som värnar om sitt ­anseende, har goda skäl att vara mycket ­försiktiga med hur de handlar i bolag där de har ett informationsövertag.

Insider är den som har information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument. Det är brottsligt att för egen eller annans del handla på sådan information. Högsta straff för insiderbrott är fängelse i två år. Om brottet bedöms som grovt döms till fängelse i minst 6 månader till högst 6 år, en höjning nyligen från tidigare max fyra år.

EBM har en särskild avdelning för finansmarknadsbrott, Finansmarknadskammaren. Den bildades år 2012 och fick året därpå riksansvar för finansmarknadsbrott, det vill säga för insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan. Den senare gruppen har ett något större antal domslut än insiderbrott. För 2016 noterar Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 17 domslut för otillbörlig marknadspåverkan jämfört med 15 året före. Totalt anmäldes 232 brottsmisstankar år 2016 för otillbörlig marknadspåverkan.

Finansmarknadskammaren på EBM tror att förklaringen är att insiderbrotten ökat kraftigt. Antalet anmälda misstankar och åtal har visserligen ökat. Antalet fällande domar har däremot inte ökat. Kanske är det så att uppgången i antalet anmälningar inte beror på att folk blivit mer brottsliga med insideraffärer utan har mera naturliga förklaringar, anser övervakningschefen på Stockholmsbörsen, Joakim Strid.

– Marknadsplatser och institut blir bättre på att rapportera mer till Finansinspektionen, men jag vill inte dra slutsatsen att investerare blivit sämre på att följa lagen. Vi har haft en stark marknad, många tillkommande bolag och många affärer som skulle kunna trigga misstänkta insideraffärer men för att dra slutsatsen att brottsligheten ökat måste man följa statistiken på fällande domar under en längre tid, säger Joakim Strid.

Enligt lag har banker, mäklare, börser och handelsplattformar skyldighet att till Finansinspektionen rapportera alla transaktioner som kan ha ett samband med marknadsmissbruk. Ett enda ärende kan då anmälas som misstänkt från tre olika håll, från två fondkommissionärer och en handelsplats.

Ärenden avseende misstänkt insider­handel skickas vidare från Finansinspektionen till EBM. För ärenden som avser marknadsmanipulation kan Finansinspektionen där­emot i vissa fall besluta om en administrativ sanktion.

Sedan EBM och Finansmarknadskammaren startade sitt arbete i nuvarande form för fem år sedan har antalet noterade bolag ökat kraftigt, vilket enligt Joakim Strid, är en av huvudanledningarna till ökningen av misstänkta insiderbrott.

Från juli förra året trädde också Marknadsmissbruksförordningen (MAR) i kraft, vilket innebar en uppdatering av det centrala regelverket som definierar de olagliga förfarandena och skyldigheten att rapportera misstänkta transaktioner.

– Vårt tekniska övervakningssystem Smarts, som också används av andra reglerade marknader och handelsplattformar, utvecklas kontinuerligt och blir bättre på att slå larm, säger Joakim Strid.

Inte bara Stockholmsbörsens system plockar upp misstänkta affärer. Aktietorget får cirka 1 200 larm i veckan från sitt datasystem Instant Watch avseende olika typer av insiderhändelser och marknadsmanipulation.

Christina Ploom, marknadsplatschef på Aktietorget, förklarar att systemet kan göras mer eller mindre känsligt och därmed öka eller minska antalet misstänkta transaktioner.

– Rapporterna från systemet behandlas sedan individuellt hos oss och om vi då misstänker något otillbörligt går det vidare med en anmälan till Finansinspektionen, säger hon.

I fjol gjorde Aktietorget totalt 70 anmälningar, vara 36 avsåg insideraffärer. Hittills i år har marknadsplatsen gjort 55 anmälningar, varav 22 insider, så nivån är ungefär samma i år och i fjol.

Av: Hans Westerberg