Kina ömsar skinn och det borde oroa oss mer

2025 är Ormens år. Det kännetecknas i kinesisk astrologi av förändring och transformation, ungefär som när en orm ömsar skinn. Nu ser vi också fullbordandet av en transformation som för min del utan tvekan innebär att Kina måste räknas som världens mäktigaste land. Det ökar alla sorters risker.
Kina ömsar skinn och det borde oroa oss mer - Kina Peter Benson Xi Jinping
2030 bedöms Kina stå för 45% av all global tillverkning, enligt FN-organet Unido. Det är en nivå av industriell dominans som är nästan unik, skriver Peter Benson. Foto: TT och Wikimedia commons

Den polletten har inte trillat ner hos de flesta i Väst. Här lever istället en gammal slentrianbild kvar av rollfördelningen i den globala ekonomin som säger ungefär:

Vi i Väst lägger ut enklare produktion till Asien så att vi istället kan koncentrera oss på avancerade produkter och annat som vi gör bättre än alla andra. Nämligen innovation, högteknologi och smarta tjänster. Kina och Asien må växa snabbt men USA har kvar en dominerande ställning som världens största ekonomi med de mest framstående företagen och världens största krigsmakt.

Jag vill påstå att varje del av ovanstående påstående är fel eller åtminstone grovt missvisande. Nedan lyfter jag upp ett antal händelser som visar på en helt annan verklighet.

Top Gun från Kina

Under stridigheterna mellan Indien och Pakistan nu i maj så mötte Nato-tillverkat stridsflyg på allvar första gången moderna Kina-tillverkade flygplan av modellen J-10C. Det blev en chock i försvarskretsar. Pakistan hävdar att man skjutit ner fem indiska stridsflygplan varav tre var moderna västerländska Rafale-plan. Indien har inte bekräftat uppgifterna men heller inte kommit med motbevis.

Slutsatsen är att Kina verkar ha nått paritet med Nato inom vissa avancerade vapensystem. Till saken hör att Kina senare under 2025 börjar leverera en ännu modernare flygplansmodell än J-10C.

Djup chock med Deepseek

Världens då största börsbolag Nvidia rasade 30% när det vårvintern 2025 blev känt att kinesiska DeepSeek helt ändrade förutsättningarna för AI-utvecklingen.

Another Sputnik moment” var analysfirman Gavekals beskrivning av händelsen. Slutsatsen är att Kina förmodligen är mycket nära paritet inom AI och att USA inte har några verkningsfulla medel för att hindra Kinas AI-utveckling. DeepSeeks småskalighet gör också att man kan glömma alla försök att effektivt reglera AI. Det enda man kommer lyckas reglera bort är den egna möjligheten att göra framsteg.

Helfokus på halvledare

Halvledare har länge varit en central del av Kinas industripolitik. (Satsningar med namn som Core Tech 2017, Call forth the Assault och Made in China 2025.) Förmågan att producera avancerade halvledare mäts i hur få nanometer (nm) man klarar att jobba med.

I fjol stod det klart att kinesiska SMIC nu klarar att tillverka avancerade 7nm-chip. Det är fortfarande en bit bakom världsledaren TSMC men det var en chock att SMIC och Huawei så snabbt kommit till nivåer som ingen trodde var möjligt för bara några år sedan. I EU finns ingen avancerad tillverkning alls och de minst primitiva chipen ligger på 28nm. Slutsatsen är att gapet mellan Kina och Väst snabbt krymper på det område som av många setts som Västs bästa chans till tekniskt försprång.

TikTok i kulturkriget

En annan trött käpphäst är att auktoritära länder aldrig kan slå demokratier när det kommer till “soft power” via kultur, media eller konsumenttjänster. Kinesiska Tiktok används nu av mer än varannan västerländsk ungdom och det är tydligt att flertalet politiker i Väst saknar modet att försöka hindra Kinas inflytande över unga väljares sinnen.

Hjärnrötan har också letat sig högre upp i samhällshierarkin. Afv:s krönikör Jojje Olsson visade förtjänstfullt att vår konkurrent DI:s ledarsida återkommande går Kinas ärenden utan att skämmas. Det är förvånande i ett läge när kinesiska fartyg river sönder våra kablar i Östersjön och att Kina öppet hjälper Ryssland i kriget mot Ukraina.

Laddade batterier

Det är sedan tidigare känt att Kina har en klart större och modernare krigsflotta än USA och en produktionskapacitet som är minst 10 gånger större. Från kriget i Ukraina har vi lärt oss att drönare blir avgörande i framtidens krig.

Kina dominerar drönarmarknaden och än mer gäller det batterierna som driver drönare. Kina har en kapacitet att producera lithiumjon-batterier som är tre gånger större än hela världens efterfrågan.

Produktionskrig?

Här är ett resonemang hämtat från nationalekonomen Noah Smiths intressanta inlägg Manufacturing is a war now från december 2024:

Vad händer om USA med allierade hamnar i ett storskaligt krig med Kina? Under de första veckorna kommer förråden av ammunition, drönare och batterierna som driver dem, att förbrukas. Därefter handlar det, precis som i Ukraina, om vem som kan producera mer ammunition och få den till slagfältet i tid.

Vad ska USA då göra om man inte kan tillverka ammunition i tillräcklig mängd? Då står valet mellan 1) eskalera till kärnvapenkrig, eller 2) förlora kriget mot Kina. Det kommer att vara de enda alternativen.

Dessvärre ligger USA med allierade efter Kina när det gäller all typ av tillverkning, inte bara drönare och batterier. 2030 bedöms Kina stå för 45% av all global tillverkning, enligt FN-organet Unido. Det är en nivå av industriell dominans som är nästan unik.

“Det innebär att i ett långvarigt produktionskrig finns det ingen garanti att hela den förenade världen skulle kunna besegra Kina. Det är en mycket farlig och instabil situation. Om den blir verklighet så står det i praktiken Kina fritt att starta vilken konventionell konflikt som helst. Utan att behöva oroa sig för att omvärlden kommer att slå tillbaka. För det kommer inte finnas någon tillräckligt stor allians för att besegra Kina. Det enda som skulle kunna avskräcka är kärnvapen. Och naturligtvis kommer andra nationer att förstå detta i förväg. Så i varje konflikt som inte är fullständigt existentiell kommer de flesta troligen att göra det rationella valet att ge Kina vad det vill ha, utan att slåss”, skriver Noah Smith och exemplifierar:

  • Kina kan erövra Taiwan och göra anspråk på hela Sydkinesiska havet.
  • Kina kan tvinga Japan och Europa att underteckna ”ojämlika fördrag” som hämnd för vad Kina tvingades till på 1800-talet.
  • Kina kan få förtur till världens mineraler, fossila bränslen och livsmedel.
  • Och så vidare. Kanske utan att ett enda skott behöver avlossas.

Det blir en värld där riskerna är högre för allt och alla, åtminstone utanför Kina.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Här hittar du alla krönikor