Parodi eller intrång – det är frågan
Enligt ett flera miljoner gånger delat inslag på Youtube aktiveras Ikeas nya katalog 2015, the bookbook™, genom att man ”… rör fingret från höger till vänster för att bläddra framåt …”Det är Apples lansering av Ipad 2010 som parodieras. Döm själv om det rättsligt okej. Detta med parodi och upphovsrättsintrång är inte helt lätt.
Under den valkampanj som misslyckades för alla andra än Sverigedemokraterna förekom ett antal låtar som utan lov gjorts om för att passa de berörda partierna. När dessa fick bassning av upphovsmännen försvarades tilltaget som ”parodi”. Parodiargumentet är gammalt och nött, och det fungerar nästan aldrig. Just låtstölderna påverkade sannolikt inte valresultatet. Men även om kulturfrågorna inte stått högt i kurs, så är det märkligt att väloljade kampanjorganisationer till höger, i mitten och till vänster tycks sakna respekt för andras upphovsrätt.
I Sverige uttalade Högsta domstolen (HD) år 1975 i ett mål om en kampsång som utnyttjat Karl Gustav Ossiannilssons och Hugo Alfvéns Sveriges flagga, att parodi är ett befriande undantag endast om syftet uppenbart är att förlöjliga det parodierade. Det ansågs inte vara fallet. Däremot uppfattades ett förlöjligande syfte 30 år senare då den skötsamme Alfons Åberg getts rollen som hallick i en radiosketch. Detta skapade enligt HD ”en komisk effekt som är helt främmande för originalverket”.
Svenska HD får därmed anses ligga i linje med EU-domstolens tolkningsbesked från september 2014 om parodiundantag i europeisk upphovsrätt: En parodis väsentliga kännetecken är att erinra om ett existerande verk, samtidigt som parodin märkbart skiljer sig från det verket genom ett humoristiskt eller förlöjligande syfte. En parodi fungerar varken rättsligt eller praktiskt utan igenkänning eller källanvisning. Men en fällande eller friande dom handlar slutligen om en intresseavvägning. Skyddsanspråk och yttrandefrihet ställs mot varandra. Eftersom en sådan intresseavvägning bara kan ske i det enskilda fallet, skickades målet tillbaka till den nationella domstolen med den föga upplysande parodidefinitionen.
Det är för övrigt inte bara i den fjällhöga nord som reglerna kring upphovsrättsliga ”lån” diskuteras. Down under stämde nyligen den amerikanske rap-artisten Eminem Nya Zeelands största politiska parti National Party för olovligt utnyttjande av låten Lose Yourself i en kampanjvideo. Det var särskilt ironiskt, eftersom National Party år 2010 infört ett strängt trestegsförfarande för att tackla onlineintrång. Efter tre varningsbrev kan fildelare lagföras.
Samväldesmodern Storbritannien, som också 2010 lagstiftade om ett sådant trestegssystem, gav däremot upp redan före genomförandet. Förra året kom de största kreativa industrierna och nättjänsteförmedlarna överens med regeringen om att i stället för att lagföra intrångsgörare på nätet skulle man endast skicka ut upp till fyra varningsbrev. Nästa år kan fyra nya brev skickas ut. Tanken är pedagogisk. Förövaren ska upplysas om sin synd men bli benådad! För vilken statsminister vill stigmatisera hela sin ungdomsgeneration?
Marianne Levin
Professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.
Hög stämning
Rap-artisten Eminem stämde Apple redan år 2004 för olovligt utnyttjande av låten Lose Yourself i samband med lanseringen av Ipod och begärde 10 miljoner dollar. Vad den slutliga uppgörelsen slutade på är okänt.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.