Tema Miljö & trafik: Kollektivresenärer- var goda vänta

En trafikpolitisk strävan har varit att försöka ökakollektivresandet och dämpa personbilstrafiken. På godsområdethar politikerna med olika åtgärder försökt få över gods tilljärnväg. Men utvecklingen har gått i motsatt riktning.Biltransporterna fortsätter att öka, medan kollektivresandetminskar. Och lastbilstrafiken ökar och tar marknadsandelar,medan godstrafiken på järnvägen stagnerar.En viktig förklaring till denna utveckling är att priserna på deolika tjänsterna utvecklats så olika. Ett sjunkandeinternationellt oljepris har medfört att det reala priset påbensin, trots skattehöjningar, nu ligger på ungefär samma nivåsom i början av 1980-talet. Bensinpriset gick upp i samband medskatteomläggningen i början på 1990 när moms infördes på allenergi och 1991 då koldioxidskatten kom. Den senare höjdes sedan1993. Men trots dessa höjningar har det inte blivit någonrealprishöjning av bensin på grund av det låga oljepriset.EU-anpassningen med slopad kilometerskatt och höjd högstatillåtna fordonsvikt har gjort lastbilstrafiken merkonkurrenskraftig och bidragit till det ökade transportarbetet.

Marknadens förlorare

För kollektivtrafiken har inte utvecklingen varit lika gynnsam.Detta är ju en verksamhet som traditionellt drivs i offentligregi. Pressade budgetramar och minskade skattesubventioner harmedfört att näringen fått rationalisera hårt, men ändå tvingatshöja priserna för att få verksamheten att gå ihop. Förmodligenfinns mer att hämta genom offentlig upphandling av trafik ochfler privata aktörer som sköter driften.SL i Stockholms län, som sköter ungefär hälften av allkollektivtrafik i landet, har höjt priset på sitt månadskortkraftigt. Det kostar nu 400 kronor, jämfört med 290 kronor 1988,räknat i 1997 års priser; en real prishöjning med 40 procent. SLhar dock lyckats öka sin trafik, i övriga landet har inteutvecklingen varit lika positiv.Åren framöver väntas framför allt lastbilstrafiken, långvägabuss och utrikesflyget öka särskilt snabbt, enligt statensinstitut för kommunikationsanalys (SIKA). Det är den ekonomiskaoch tekniska utvecklingen, avregleringar och skärpt konkurrenssom sänker transportpriserna.Dessutom väntas IT-utvecklingen leda till ett ökat resande,tvärtemot vad många kanske tror. Resbeteendet förändras. Det äromdiskuterat om distansarbete ökar eller minskar resandet. Menundersökningar av SIKA tyder på att de distansarbetande somgrupp reser längre än övriga, främst på fritiden men även tilloch från arbetet. Bekymret med denna utveckling, frånmiljömässiga utgångspunkter, är att det blir svårt att få nedutsläppen av koldioxid. Detta är ett globalt problem och dåspelar det ingen roll var utsläppen sker. Därför är det intesäkert att det är mest kostnadseffektivt att reducera utsläppeni just transportsektorn, eller ens i Sverige. Billigast blir detatt köpa sig utsläppsrätter, alltså att betala andra länder föratt de minskar sina utsläpp.

Vad gör man åt trängseln?

Denna möjlighet har numera blivit internationellt sanktioneradgenom Kyoto-avtalet i december 1997, alltså FN-konferensen omjordens klimat där länderna åtog sig att göra neddragningar avsina växthusgaser.I storstäderna är det inte miljön som är det storatrafikproblemet utan trängseln. Att åtgärda detta med nyatrafikleder, bilavgifter eller regleringar är impopulärt i allaländer.De flesta ekonomer varnar för stora trafikleder, särskilt om detrör sig om tunnlar, eftersom kostnaderna ofta överstiger densamhällsekonomiska nyttan. Alternativet är olika former avbilavgifter, eliminering av indirekta subventioner somförmånsbilar och gratis parkering, upprustning avkollektivtrafiken och bättre infartsparkeringar.Att komma till beslut i dessa frågor har visat sig svårt, intebara i de svenska storstäderna där trängselproblemen trots alltär beskedliga jämfört med förhållandena i andra storstäder iEuropa.

Utsläppsrätter billigast

Kostnaden för att sänka koldioxidutsläppen, öre per kg koldioxid.

Åtgärd KostnadErsättning av bensin med etanol 300Minskning av vägtrafiken 100Ersätta kol med ved i värmeverk 50Köp av utsläppsminskning i Europa 10Köp av utsläppsminskning i Baltikum 2Köp av utsläppsminskning i Indien 1Källa: Karl-Axel Edin i boken Klimatpolitik efter Kyotomötet,SNS.