Växer med kyla

Efter ett halvårs kamp med konkurrensmyndigheten i Stor­britannien är kylgrossisten Beijer Ref redo för nya förvärv. Vd Per Bertland sneglar på branschkollegan Munters.

Det bolag som i dag heter Beijer Ref och är noterat på Stockholmsbörsens mid cap-lista hette för två år sedan G&L Beijer. Bolaget firar i år 150-årsjubileum. Det första som möter besökaren i hallen är statyn Europa och tjuren av Carl Milles. Här finns allsköns regalier från en svunnen tid, när det bara fanns ett företag som hette Beijer, ägt och grundat av familjen med samma namn.

På väggen hänger porträtten på bröderna Gottfried och Lorens Beijer, som startade bolaget år 1866 för att handla spannmål mellan England och Sverige. Bolagets historia vindlar över mer än 100 år av framgångar och expansion, finanskriser och familjeschismer. Det har inneburit att det i dag finns en mängd börsnoterade och onoterade bolag med namnet Beijer i. Det finns framför allt en Malmögren och en Stockholmsgren.

Malmö: Under finanskrisen år 1991 gick G&L Beijer samman med det börsnoterade men krisdrabbade investmentbolaget Skrinet, med ett ursprung hos finansmannen Erik Penser. Resultatet blev att G&L Beijer tog köksvägen till börsen och bildade ett spretigt konglomerat med industriverksamhet, oljehantering, spedition och lyxbåtmärket Nimbus. Efterhand har verksamheter sålts eller knoppats av på börsen. Elektronikgrossisten Beijer Electronics är en ren avknoppning från Malmöbolaget G&L Beijer.

Stockholm: Den börsnoterade kontraktstillverkaren Beijer Alma har sitt ursprung i bolaget G&L Beijer Import & Export. Det bildades redan 1904, då grundarna bröt kontakten med sin halvbror Waldemar, som skötte Stockholmsfilialen. Waldemar Beijer registrerade då ett nytt bolag med det förvirrande snarlika namnet. I den här grenen tog finansmannen Anders Wall kontrollen på 1970-talet och bildade ur detta investmentbolaget Beijerinvest. Det är även i den här grenen som byggvaruhandeln Beijer Byggmaterial har sitt ursprung.

Åter till Malmö. Under år 2002 var det finanskris och G&L Beijers dåvarande huvudägare Jan Hain ville sälja sina aktier. Köpare blev en trio i ledningsgruppen med dåvarande vd Joen Magnusson, dansken Peter Jessen Jürgensen och Per Bertland som då var ekonomichef. Med 28 procent av kapitalet och 55 procent av rösterna tog de kontrollen över företaget.

G&L Beijer bytte namn år 2014 till Beijer Ref (kort för engelska refrigeration, kylning) sedan verksamheten helt koncentrerats till handel, tillverkning och design av kylanläggningar och luftkonditionering. Den delen har expanderat både organiskt och via en rad förvärv.

I dag råder en ägarmässig maktbalans mellan ledningstrion och det amerikanska kylföretaget Carrier. Detta sedan Beijer Ref köpt Carriers europeiska verksamhet och betalat med nyemitterade aktier. Trion och Carrier har vardera en tredjedel av rösterna. Kapitalmässigt äger dock Carrier 41 procent medan de tre har endast drygt 6 procent. Carrier är dessutom en konkurrent till Beijer Ref på vissa områden. Men Per Bertland, som själv har en cornerpost på 11 procent av rösterna, viftar bort det.

– Vi konkurrerar bara i liten utsträckning med Carrier eftersom kylbranschen är väldigt nischad. Deras område är främst luftkonditionering och större kylsystem medan vi i huvudsak är inriktade på små och mellanstora system som till exempel kylar och kylrum i livsmedelsbutiker. Vi arbetar väldigt bra tillsammans i styrelsen och Carrier bidrar med ett enormt internationellt kontaktnät, säger han.

Det ser alltså i dag ut som att ägarbilden är stabil. Men Beijer Ref har en förvärvs­inriktad tillväxtstrategi och vid en större affär kan det bli aktuellt att ännu en gång betala med nytryckta aktier.

En sådan affär skulle kunna vara att Beijer Ref köper Munters, en tillverkare av kylsystem och som sedan fem år ägs av riskkapitalbolaget Nordic Capital. I somras stod det klart att Nordic Capital förbereder en försäljning.

– Det är klart att jag har tittat på Munters sedan det blev känt att Nordic Capital vill sälja. Det vore fel av mig att inte göra det. Men vi för inga diskussioner, säger Per Bertland.

Munters är ett nästan lika stort företag som Beijer självt och är en tillverkare medan Beijer Ref främst är en grossist. På senare tid har Beijer Ref dock börjat tillverka egna kylaggregat, så den vägen är redan anträdd. Sett utifrån ser Munters och Beijer Ref ut att komplettera varandra i en så kallad vertikal integration där Munters bidrar med produkter och Beijer med ett globalt försäljningsnät.

Gränsen för Beijers förmåga att köpa företag kontant går vid omkring 1 miljard kronor. Munters kommer att vara till salu för 8–9 miljarder. Därför kommer en sådan affär att kräva en nyemission och åter skapa en helt ny ägarbild i Beijer Ref, där troligen Nordic Capital skulle bli uppåt hälftenägare.

Per Bertland påpekar att resonemanget är hypotetiskt.

– I huvudsak vill vi växa inom handel och distribution, och en affär med Munters skulle innebära ett strategibyte. Men om det visar sig att det finns möjlighet måste vi ­såklart överväga det, säger han.

Samtidigt skulle han väldigt gärna vilja se sitt företag på Stockholmsbörsens large cap-lista. Där skulle ett sammanslaget Beijer-Munters definitivt hamna med ett börsvärde omkring 18 miljarder kronor, i samma storleksklass som mediekoncernen MTG och byggbolaget JM. Beijer Ref är i själva verket snubblande nära redan nu eftersom gränsen till storbolagslistan är ett börsvärde på 1 miljard euro, cirka 9,7 miljarder kronor.

Men Beijer Ref är en doldis på börsen med dålig likviditet i aktien. Per Bertland beklagar det, men konstaterar att nöjda större ­aktieägare sällan vill sälja. Uppåt 75 procent av aktierna ligger i mer eller mindre fasta händer, antingen som maktinnehav eller hos stora kapitalförvaltare som SEB, Lannebo Fonder och Fjärde AP-fonden.

Beijer Ref har många stabila år bakom sig. Vinsten ökade under tolv kvartal i rad, fram till det senaste kvartalet, då försäljningen i juli inte orkade slå de starka jämförelsesiffrorna från samma månad året innan.

Lönsamheten är hygglig men inte bäst i klassen. Rörelsemarginalen har svängt mellan 6 och 7 procent de senaste fem åren. Utdelningen är stabil och har höjts med en tjugofemöring per år de senaste fem åren för att 2015 vara 5,25 kronor per aktie. Samtidigt har aktien stigit väsentligt mer, vilket gjort att direktavkastningen i dag är nästan hälften av vad den var för fem år sedan. Den senaste utdelningen gav 2,6 procent.

Beijer Ref toppar alltså inte analytikernas listor över vare sig lönsamhet eller direkt­avkastning, de två nyckeltal som premierats främst på aktiemarknaden på senare tid. Beijer Ref har därför svårt att sticka ut när investerarna skannar igenom börslistorna.

Icke desto mindre har aktiekursen fördubblats på fem år, exklusive utdelningar. Framför allt har aktien stigit med nästan 50 procent sedan börsen toppade i april 2015 för att sedan vända nedåt. Beijer Ref har alltså varit ett bra investeringsalternativ medan börsen i övrigt haft en fallande trend.

Försäljningstillväxten ska även framöver drivas av förvärv, där det senaste var köpet av en av Storbritanniens största kylgrossister, HRP. Den affären blev ingående granskad av den brittiska konkurrensmyndigheten. Affären aviserades i november 2015, men det brittiska konkurrensverket gav klartecken först i juni i år.

– Det var något av det värsta jag varit med om. Det var ett halvår som helt gick åt till den affären och all annan förvärvsaktivitet stannade av. Myndigheten kunde komma med 40 frågor en fredag eftermiddag och kräva svar på måndag kväll, med hot om vite på tusentals pund, säger Per Bertland.

Med denna affär i hamn har Per Bertland och styrelsen åter tid och kraft för nya förvärv. Men, som nummer ett på de flesta marknader i Europa utom i Tyskland får Beijer Ref allt svårare att köpa fler grossistbolag på kontinenten.

– Ur konkurrenshänseende är det nog några affärer som är stängda för oss. Men vi tittar nu på utomeuropeiska förvärv. I Europa kan vi dessutom växa i andra segment än vårt huvudsakliga, till exempel inom luftkonditionering och industriella lösningar.

Per Bertland jobbar även på att få upp lönsamheten, men visar med en ganska lång ­redogörelse att det är trögrörlig materia. Som grossist lever Beijer Ref i symbios med sina leverantörer. Inköpspriserna är inte ­något som man bara prutar ned.

Men inköpspriserna varierar från marknad till marknad och här finns det saker att jobba med. Per Bertland exemplifierar med Italien, där inköpspriset för en komponent kan vara hälften av vad det är i Norge. Ett sätt att dramatiskt höja marginalen skulle i exemplet vara att köpa in i Italien, transportera komponenten till Norge och där ta ut oförändrat norskt pris till slutkunden.

– Det inte något man bara gör utan att det får konsekvenser. Men vi tänker i de här banorna, och det är först med ett nytt internt datasystem som vi faktiskt kan samordna inköpen på olika marknader. I takt med att vi blir större behöver vi inte buga och bocka för leverantörerna, det är i allt högre grad de som står med mössan i hand för oss. Visst ska vår rörelsemarginal kunna ligga på 10 procent, säger Per Bertland.

En faktor som pekar i Per Bertlands favör är det nya regelverk som EU implementerat kring köldmedier i kylanläggningar, den så kallade f-gasförordningen. Den innebär att f-gaser, som innehåller fluor och driver växthuseffekten, ska fasas ut till år 2030. EU har en importkvotstrappa där f-gaserna minskas gradvis.

För Beijer Ref innebär det att priserna och lönsamheten på de f-gaser som bolaget säljer på eftermarknaden kommer att stiga. Parallellt med utfasningen vill företaget öka försäljningen av den utrustning som kunderna byter till. Sådan utrustning, som drivs miljövänligt med icke-fossil koldioxid, har Beijer Ref startat egen tillverkning av.

Digitalisering och e-handel är en annan stark trend i grossistbranschen. Men inte heller det är så enkelt som det kan se ut. Ett bolag som Beijer Ref startar inte hux flux en öppen hemsida med försäljning av alla varor. Då måste man ju ha en enda prislista.

– Alla kunder har rabatter i olika utsträckning. Det är så den här branschen fungerar. Branschen kommer att digitaliseras, men hur det kommer att ske återstår att se, säger Per Bertland.

 

Text: Gunnar Wrede

Beijer Ref

Huvudkontor: Malmö.

Styrelseordförande: Bernt Ingman.

Omsättning 2015: 8,3 miljarder kronor.

Resultat före skatt 2015: 525 miljoner kronor.

Börsvärde 30 september 2016: Drygt 9 miljarder kronor.

Marknad: Grossist i utrustning för kylanläggningar, viss egen tillverkning.

Per Bertland

Född: 1957.

Är: Vd för Beijer Ref samt ägare av en kontrollpost på 11 procent av rösterna.

Uppvuxen: I Växjö i ett traditionellt borgerligt hem.

Familj: Gift med Cecilia Bertland, två söner, Gustaf och Filip.

Bor: I villa på Bellevues sjösida i Malmö.

Utbildning: Civilekonom från Lunds universitet.

Karriär: Långvägare i Beijerkoncernen, började som ekonomichef.

Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Lindab, styrelseordförande investmentbolaget Dendera i Malmö, partner i investeringsfonden Small Cap Partners.

Fritid: Försöker jogga två mil i veckan, hus i Småland, jakt, fiske, tennis.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.