Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Ohotad maktkoncentration

2019-12-04 06:00

Dominans av ett fåtal representanter för de institutionella ägarna och försvinnande få kvinnor. Affärsvärldens kartläggning av börsbolagens valberedningar visar att den gamla maktordningen består.

År 2017 satte Kollegiet för bolagsstyrning, som sköter den svenska bolagskoden, upp målet att 40 procent av ledamöterna i de svenska börsbolagens styrelser ska vara kvinnor år 2020. Målet kom delvis till under hotet om lagstadgad kvotering.

Med en bolagsstämmosäsong kvar har börsbolagen en bit kvar till målet, även om det i stort sett är uppnått för de större bolagen. Problemen finns framför allt bland de mindre och nya företagen.

Men för valberedningarna som vaskar fram, intervjuar, utvärderar och sedan föreslår nya ledamöter till styrelserna är det klenare ställt med jämställdheten. Affärsvärldens kartläggning visar att andelen kvinnor i börsbolagens valberedningar är 12,6 procent – på totalt 1 902 valberedningsplatser just nu finns 239 kvinnor. Siffrorna visar läget då merparten av valberedningarna inför vårens stämmor är utsedda.

I mars 2018 låg andelen enligt Albright på 13 procent. Både den och siffran i Affärsvärldens kartläggning ligger under de 16 procent som uppmättes när Kollegiet för bolagsstyrning gjorde en rapport om valberedningar 2010.

Det är dock en brokig skara som utgör valberedningar, där institutioner samsas med entreprenörer, ägarfamiljer och privata ägare. Andelen kvinnor är lite högre bland institutionerna; för de 14 institutioner som sitter i flest valberedningar ligger den på 23,8 procent. Men tar man bort Handelsbanken och Swedbank Robur, som sticker ut, så landar siffran på 10,8 procent.

Handelsbanken har sedan några år byggt om sin medverkan i valberedningar. Banken jobbar mycket med externa konsulter och har enligt Carl Cederschiöld, ny chef för bankens kapitalförvaltning och tills nyligen vd för fondbolaget, medvetet satsat på att få upp andelen kvinnor även i valberedningar. Med en andel på cirka 80 procent har man också lyckats rätt väl.

– Vem som sitter i valberedningen har betydelse och det omfattar även kön. Man speglar sig själv till viss del när man rekryterar, och kvinnor ger valberedningar en mer balanserad syn på teknisk kontra personlig kompetens, säger han.

Han får visst stöd av statistiken. I en genomlysning av valberedningarna som stiftelsen Albright gjorde 2018 hade 57 procent av börsbolagen beredningar som var helt dominerade av män, och i de bolagen var det 76 procent av bolagen som inte hade en jämställd styrelse.

– Vi har i dag ett valberedningsstall på 10–15 personer, där majoriteten är externa konsulter och omkring två tredjedelar är kvinnor. Jag tror att vi kommer att få se ett generationsskifte i valberedningar åren som kommer, säger Carl Cederschiöld på Handelsbanken.

Koncentrationen i valberedningarna är hög och 14 institutioner sitter på över 400 poster, motsvarande drygt 20 procent av alla valberedningsplatser. Det är ett resultat av de regler som satts av den svenska bolagskoden som säger att valberedningen ska utgöras av styrelsens ordförande och en representant vardera utsedd av de tre eller fyra största ägarna. Resultatet blir en spegelbild av det svenska ägandet och till viss del även svensk finansbransch, då många institutioner väljer att sätta kapitalförvaltare i valberedningarna.

På Swedbank Robur, som är den institution som sitter i flest valberedningar, 94 stycken, har man anställda i kapitalförvaltningen i valberedningarna men också externa krafter. Fondbolagets oberoende styrelseledamöter är till exempel aktiva i flera valberedningar. Tidigare Moderatledaren och Riksgäldsdirektören Bo Lundgren och Magnus Skåninger, som tidigare arbetade på enheten för statligt ägande, är andra exempel.

– En anledning att använda externa personer är att ett stort antal valberedningar kräver ytterligare resurser än vad vi har i vår egen organisation, och vi vill också bredda nätverken vid rekrytering av styrelseledamöter. Fler kvinnor i styrelserna har varit på agendan för valberedningarna de senaste åren, och vad gäller de större bolagen är man nära. Problemet gäller mindre bolag och bolag som är rätt nya på börsen, säger Marianne Nilsson som är chef för ägarstyrning på Swedbank Robur och själv ledamot i tio valberedningar.

Flera institutioner som Affärsvärlden talat med lyfter upp nya bolag som ett särskilt problem, där valberedningen genast får försöka lyfta andelen kvinnor och även på andra sätt se till att styrelsen följer bolagskoden.

– En hel del nya bolag på börsen, till exempel de som kommer från private equity, kan vara problematiska vad gäller styrelsesammansättning, och man kan ibland undra hur börsrevisorn tänker eftersom koden är tydlig, säger Jannis Kitsakis, seniorförvaltare på Fjärde AP-fonden.

Det är heller inte bara de minsta bolagen som har problem, utan även till exempel EQT och en del andra större bolag som kommit till börsen.

– Vad gäller EQT så undrar man ju verkligen vad som hände. Inte en enda kvinna i styrelsen, säger en valberedare som vill vara anonym.

Den utbredda irritationen bland institutioner över ofärdiga styrelser vid börsnotering har fått sammanslutningen Institutionella Ägares Förening att stöta på Stockholmsbörsen brevledes och kräva förändring och bättring.

– En jämställd styrelse (enligt koden) borde kunna vara ett noteringskrav. Vi ser alldeles för många nya bolag med alltför dålig mångfald i styrelsen, säger Magdalena Wahlqvist Alveskog, nybliven vd för Handelsbanken Fonder.

Ramsay Brufer, ägaransvarig på Alecta, instämmer och menar att det åtminstone skulle finnas en stark rekommendation om minst 40 procent kvinnor vid noteringen.

I och med att målet om 40 procent kvinnor i börsstyrelserna ska stämmas av 2020 räknar i stort sett alla med att frågan blir extra viktig i år. Gapet mellan större och mindre bolag och hur det ska minskas är en relevant fråga, men det finns även andra aspekter som indirekt påverkar valberedningar och styrelserekryteringar.

– Det har hänt mycket i styrelserummen, men något som fortfarande är rejält ojämställt är ledningsgrupperna. Det ställer i förlängningen till det för rekrytering till styrelser. Där måste det till en förbättring, och kanske blir det nästa område för kollegiet (för bolagsstyrning) att ta sig an, säger Anders Oscarsson, aktiechef och ansvarig för ägarstyrning på AMF.

Valberedningarnas huvuduppgift är förutom att rekrytera nya ledamöter till styrelsen att utvärdera nuvarande styrelse. De vanligaste anledningarna till att det uppstår behov av rekrytering är att en ledamot inte vill eller har möjlighet att sitta kvar, alternativt att ägarförändringar gör en förändring naturlig.

Finns det tydliga huvud­ägare så föreslår de oftast själva kandidater som inte sällan är direkta representanter för ägandet, så som till exempel Investor/Wallenbergsfären opererar.

– Nya ägare som vill sätta sin prägel på styrelsen är nog det vanligaste skälet till en rotation i styrelsen. När vi vill få in nya kompetenser och erfarenheter är det de oberoende ledamöterna som främst berörs, säger Johannes Wingborg, ägaransvarig på Länsförsäkringar och själv medlem i 15 valberedningar.

Kunskap om branschen, bolaget och gärna operativ erfarenhet på en högre nivå är de vanliga utgångspunkterna när jakten på en ny styrelseledamot sätter i gång. Men i många fall finns också en plan och beredskap för hur styrelsen ska roteras.

– Vi strävar efter att försöka ha någon form av succesionsplanering genom att veta vilka som kan vara på väg att lämna styrelsen och börja söka efter kandidater i god tid. Det lönar sig att vara proaktiv, säger Erik Durhan, ägaransvarig på Nordea.

I praktiken kan det innebära att man försöker korta startsträckan för en kandidat, när hen identifierats och är villig och uppslutningen i valberedning och ägarkrets är stor.

– Då kan man adjungera den påtänkta medlemmen i styrelsen, något eller några styrelsemöten före stämman, lite som att prya i styrelsen. Det brukar innebära en mycket bättre kontinuitet, säger Ramsay Brufer på Alecta.

När det kommer till rekrytering av kandidater som inte är mer eller mindre givna på grund av ägarförhållanden eller annat så börjar valberedningarna gärna med sina egna nätverk, utom när en internationell kandidat efterfrågas. Då tar man i stort sett alltid hjälp av rekryteringsfirmor.

Trenden går dock mot att använda rekryterare även i andra fall, i synnerhet för större bolag och när mer specifik kompetens efterfrågas, till exempel inom läkemedel och medicinsk teknik.

– Fler och fler tar in rekryterare och i dag skulle jag uppskatta att mellan 50 och 75 procent av valberedningarna gör det, bland annat för att mer specifika profiler efterfrågas, säger Fredrik Hillelson, vd och grundare av rekryteringsfirman Novare.

Även bland rekryterarna har jakten på kvinnor till styrelserna märkts ordentligt.

– I dag får man inga uppdrag om man inte är bra på att få fram även kvinnor som kandidater, säger han.

Bland de flitigaste valberedarna skiljer sig angreppssätten åt, där till exempel Ramsay Brufer säger att de alltid använder headhunters i alla sina valberedningar medan Johannes Wingborg på Länsförsäkringar gärna använder egna resurser.

– Vi behöver vanligtvis inte rekryteringskonsulter när det gäller styrelser inom fastighetssektorn, eftersom vi har ett mycket brett nätverk där, säger han.

Många av de beredningar som Länsförsäkringar sitter i gäller fastighetsbolag på grund av deras fastighetsfond, som är Sveriges största med 24 miljarder i förvaltat kapital.

Liksom många andra institutioner får Länsförsäkringar spontana propåer från potentiella styrelsemedlemmar vilket kontinuerligt fyller på kandidatdepåerna.

– Det är rätt många som hör av sig, kanske en eller två i månaden, och det är ofta intressanta kandidater, säger Johannes Wingborg.

Mindre bolag är mer ovilliga att anlita rekryterare, bland annat på grund av kostnaden. Ofta finns det också någon huvudägare som tycker att det är onödigt och är rädd för att tappa kontrollen över processen. Standardpriset för en rekrytering ligger på ett årsarvode.

När det gäller vilken profil man letar efter, såväl som utvärdering av styrelserna, utgår institutionerna oftast från sin egen analys av bolagets position och var det är på väg strategiskt samt vad det innebär för kraven på styrelsen.

– I bolag som inte utvecklas som vi hade hoppats kan vi ta upp frågan om förändringar i styrelsen. Jag tror man bör avdramatisera förändringar i styrelserna generellt, säger Marianne Nilsson på Swedbank Robur.

Styrelsen gör en egen utvärdering, ibland med extern hjälp, som ges till valberedningen, men nästan alltid gör valberedningen också egna intervjuer med ledamöterna.

– En extern utvärdering är ganska vanlig, kanske inte varje år men vart tredje. Vi intervjuar alltid några ledamöter varje år, även om det inte är några ändringar på gång i styrelsen, säger Johan Strandberg på SEB Fonder.

Att intervjua ledamöter som är på väg ut är ett extra bra sätt att få en bra bild av hur styrelsearbetet fungerar, påpekar flera valberedare, framför allt i styrelser i lite mindre bolag.

Större bolagsstyrelser befolkas ofta av före detta vd:ar i stora bolag och där kan det ofta vara lite rakare puckar när det gäller om man passar i styrelsen.

– Visst kan det finnas en tendens till att man skyddar gruppen när vi intervjuar, men det händer att ordförande själv tar upp att si eller så inte är påläst eller förberedd. I större bolag upplever jag att om man är missnöjd med hur något eller någon fungerar så säger man det. Det är ju ofta starka viljor och rätt stora egon inblandade, säger Ramsay Brufer.

Under intervjuer gäller det dock för valberedaren att inte vara för nyfiken och för ledamoten att hålla tungan rätt i mun. Annars riskerar valberedaren att hamna i en insiderposition med börspåverkande information. Det stökar till det rejält om man är förvaltare eller analytiker i mer traditionella fondbolag.

– Det kan hända att vi får registrera oss som insider, men för oss spelar det dock mindre roll då vi har ett långt perspektiv och kan vara insiders under rätt lång period, säger Jannis Kitsakis på Fjärde AP-fonden.

Överraskande byten av ordförande eller nyckelledamöter är sådant som oftast kan vara insiderinformation, men i de fallen är tiden mestadels kort mellan att valberedningen får information och det sprids till marknaden.

ValberedningstoppenValberedning och bolagskoden

1. Johannes Wingborg

Länsförsäkringar Fonder

• Amasten, Boozt, Catena, Fastpartner, Hembla, Hemfosa Fastigheter, Klövern, Magnolia Bostad, NP3 Fastigheter, Nyfosa, Proact IT Group, SSM Holding, Stendörren Fastigheter, Tre Kronor Property Investment.

2. Hans Ek

SEB Fonder inkl. Lux

• Atlas Copco, Beijer Alma, Bilia, Creades, Dometic Group, Hemfosa Fastigheter, Karo Pharma, Loomis, Mycronic, Precise Biometrics, Swedish Match, Tele 2, Wihlborgs.

3. Anders Oscarsson

AMF Försäkring & Fonder

• Boliden, Electrolux, Ericsson, Essity, H&M, Investor, NCC, SCA, Sandvik, Swedbank, Swedish Orphan Biovitrum, Telia Company, Thule Group.

4. Evert Carlsson

Swedbank Robur Fonder

• Bilia, Fagerhult, HMS Networks, Kambi Group, Kindred Group, MQ Holding, Nobina, Smart Eye, Softronic, Vicore Pharma Holding, Vostok Emerging Finance, Vostok New Ventures.

4. Marianne Nilsson

Swedbank Robur är den institution som finns representerad i flest valberedningar. Marianne Nilsson är chef för ägarstyrning på Swedbank Robur. Själv sitter hon i valberedningar för Arjo, Assa Abloy, Attendo, Concentric, Electrolux, Eltel, Getinge, Kappahl, Lagercrantz Group, Lifco, Loomis, Sandvik.

5. Jan Andersson

Swedbank Robur Fonder

• Alfa Laval, Atlas Copco, Boliden, Epiroc, H&M, Hexagon, Hoist Finance, Saab, Securitas, Telia Company, Tobii.

5. Jannis Kitsakis

Fjärde AP-Fonden

• Actic Group, Bio Gaia, Cellink, Cantargia, Gränges, Immunicum, Infant Bacterial Therapeutics, Pled Pharma, Probi, Q-Linea, Volati.

5. Ulf Hedlundh

Svolder

• Ages Industri, Beijer Electronics Group, Bong, Boule Diagnostics, Elos Medtech, Itab Shop Concept, New Wave Group, Nordic Waterproofing Holding, Troax Group, Verisec, Xano Industri.

6. Joachim Spetz

Swedbank Robur Fonder

• Axfood, Dometic Group, HiQ International, MAG Interactive, MTG, Nent Group, Nordic Waterproofing Holding, Sinch, Verisec, Xvivo Perfusion.

Hur valberedningarna utses och deras uppgift styrs av koden för bolagsstyrning. Systemet med valberedningar som speglar ägandet i bolagen är tämligen unikt för Sverige och i viss mån Norden.

Stämman ska antingen utse en valberedning eller lämna instruktioner om hur det ska ske och i så fall ska namnen på ledamöterna publiceras på internet senast sex månader före stämman.

Det har blivit praxis bland de flesta bolag att valberedningen utses genom att de tre eller fyra största ägarna tillfrågas om att utse en representant. Om någon av de avböjer fortsätter man nedåt i ägarlistan. Dessutom har det blivit praxis att styrelsens ordförande sitter i valberedningen, dock inte som ordförande.

Valberedningens huvudsakliga uppgifter är att föreslå en styrelse, revisorer samt ersättning till dessa och styrelsens olika utskott.

Utländska ägare är klart underrepresenterade bland valberedarna givet hur ägandet ser ut, men det finns undantag, till exempel den norska oljefonden och Singapores investeringsfond som båda sitter i flera valberedningar. Aktiva utländska huvudägare brukar också sitta i valberedningen.

Jan Lindroth

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom