Lynxgrundaren: ”En mänsklig trader slår inte våra algoritmer”

Det är förvånansvärt tyst i det vidsträckta kontorslandskapet på Regeringsgatan där drygt 100 personer arbetar hos Lynx Asset Management. Matematiker, systemvetare, analytiker och professorer sitter utspridda bland stora Legomodeller från Star Wars och blankpolerade glasskulpturer med texten ‘Best Nordic Hedgefund’ och ‘Best Long Term Performance’.

Grundaren och VD:n Svante Bergström går med långa steg, förbi den neonrosa serverhallen, gymmet med PT och matsalen där frukostbrödet ligger i en stor hög intill kaffemaskinerna.

I Lynxfabriken jobbar personalen i treskift, men utan bultar och hydraulik. Istället är det traders som bevakar att algoritmerna för terminshandeln fungerar som de ska, även under de asiatiska marknadernas öppettider.

”När vi gör körningarna på natten ser vi också vilka ordrar som kommer att handlas nästa dag”, säger Svante Bergström och fyller på kaffe i en Mumin-mugg.

HANDLAR 125 MARKNADER

Ett 50-tal systematiska modeller analyserar 125 marknader dygnet runt och beslutar vad som ska köpas och säljas. De kan lika gärna välja sojabönor och bly som australiensiska statsobligationer, japanska Nikkei, singaporianska dollar, Nasdaq eller OMX.

”En modell kanske räknar ut att ’idag vill jag köpa 100 S&P-kontrakt’. Sen skickar den en order till exekveringsalgoritmerna, som gör en kortsiktig prisprognos med hjälp av AI, för att räkna ut när den ska handla. Sen kanske den köper åtta kontrakt nu, tolv kontrakt om 40 minuter och så vidare. Investeringshorisonten varierar från några dagar upp till ett år”, förklarar han.

Det är mycket tekniska termer och matematik. De flesta som jobbar på Lynx är ingenjörer och att Ericsson byter ordförande eller att SBB rusar är ingen snackis i lunchrummet, där Journal of Statistical Science med lätthet konkurrerar ut Affärsvärlden.

OBILGATIONS-ARBITRAGE

Svante Bergström däremot har en lång börshistoria. Den började på tidigt 80-tal när han tog bakvägen in på Sven Hagströmer Fondkommission som budkille. Parallellt med Handelsstudierna jobbade han sig upp till börsmäklare och handlade obligationer på Stockholms Fondbörs.

Där på det blanknötta mäklargolvet hittade han sin nisch, arbitrage på premieobligationer.

”Jag är ju lite matematiskt lagd och det fanns en terminsmarknad på premieobligationer som jag handlade mycket. Jag arbetade fram strategier som enkelt förklarat gick ut på att göra en sannolikhetskalkyl för hur mycket vinst en person skulle få i premiedragningarna som sen ställdes mot den skatt som tjänats in. Börsmäklarna var ju duktiga på sitt men de kunde inte räkna riktigt.”

Svante Bergström fortsatte sedan sina matematiska uträkningar som kvantanalytiker på Nordbanken (nuvarande Nordea). När han började förvalta bankens egna pengar som obligationstrader träffade han Jonas Bengtsson och Martin Sandquist och där på Nordbankens tradinggolv föddes embryot till Lynx.

Tillsammans började de bygga modeller för att prognostisera marknaderna. Först obligationsmarknaden och senare även valutor, aktieindex och råvaror.

SOM ETT KÄRNKRAFTVERK

Trion flyttade ut från banken och in i en liten vindsvåning på Artillerigatan. Från början handlade det om enkla trendföljande modeller, enligt principen ‘köp om priset rör sig uppåt och sälj om det går ner’.

24 år senare förvaltar Lynx närmare 80 miljarder kronor och modellerna är betydligt mer avancerade. Majoriteten är trendföljande men en del baseras på machine learning och några på makrostrategier.

“Här är tradingrummet som är bemannat dygnet runt”, säger Svante Bergström och öppnar en glasdörr.

Två traders står böjda över skärmarna och det är långt ifrån det actionfyllda börsgolv där Lynx-grundaren sprang runt och skrek ‘KÖP! SÄLJ!’ på 80-talet. På väggen hänger en whiteboard med skiftschemat och på ett av skrivborden ligger en Rubiks kub. I bakgrunden rullar CNBC ljudlöst på en skärm. Handeln sköter sig själv och traderns uppgift är att övervaka så att allt fungerar.

“I genomsnitt gör vi 15 000 affärer om dagen. Det är lite som att sitta i kontrollrummet vid ett kärnkraftverk och se till så att det inte blinkar rött någonstans.”

Sett till resultatet så verkar Lynx modeller lysa grönt. Sedan starten år 2000 har fonden avkastat 750%. Mer än tre gånger så mycket som världsindexet MSCI World som är upp 209%.

“FÅ TJÄNAR PENGAR PÅ ATT GISSA”

Och Svante Bergström saknar inte den traditionella handeln.

“Jag tyckte det där med aktier var svårt och det är få som lyckas med att tjäna pengar på att tycka, tänka och gissa. Jag kände ganska tidigt att jag måste göra på ett annat sätt och vara mer strukturerad och kvantitativt driven.”

Börskraschen 1987, då Dow Jones rasade 22% på den svarta måndagen, har också satt sina spår.

“Stressen för oss som jobbade mitt i det var ju extrem, ska jag säga. Och det där har nog präglat mig en hel del till att bli lite riskavert och hela tiden vilja ha kontroll.”

I extrema marknadssituationer är dock inte modellerna snabbare än människan, då det tar tid att ändra riktning.

“Vid en särskild händelse som coronakraschen till exempel, där förlorar vår typ av strategi pengar initialt. Normalt sett tar det ett par tre veckor att ställa om en position om det händer stora saker på marknaden. Det är heller inte givet att det bästa är att kasta om vid en snabb marknadsrörelse, utan ofta är det mer lönsamt att invänta konfirmation från olika tidsramar.”

Slår systematisk handel manuell handel?

“Ja, våra algoritmer är mycket bättre på att exekvera affärer, det kan inte en mänsklig trader slå. Sen om systematisk förvaltning är bättre än diskretionär är svårare att svara på, för det finns skickliga förvaltare inom båda inriktningarna.”

Lynx förvaltning är i grunden trendföljande, en strategi som enligt Bergström har levererat bra när det är turbulent på marknaden och stor stress på aktier och obligationer med en svag börs. När Lehman Brothers klappade igenom i finanskrisen 2008 och OMX backade 38%, avkastade Lynx hela +42%.

SVENSKA INSTITUTIONER FEGA

Då väcktes också intresset hos många investerare. Kunderna är framförallt utländska institutioner och pensionsstiftelser som vill diversifiera sina portföljer, majoriteten amerikanska.

“Jag tror att de ligger lite före Europa vad gäller portföljkonstruktion. Många har trendföljande strategier som en byggsten just för att addera lite avkastning i svåra tider. Svenska institutioner verkar inte ha köpt det konceptet än utan är mer traditionella, lite fegare kanske. Sen tror jag att det är väldigt mycket fokus på kostnader i vissa pensionsportföljer och den här typen av förvaltning är lite dyrare.”

Hur mycket dyrare?

“Det går ju inte att säga rakt av men aktieförvaltning kan du köpa för några basis points, medan det här”, säger han och pekar ut genom kontorets glasvägg “det är 100 pers som är högavlönade och hälften av vår kostnadskostym plöjer vi ner i research och förbättringar, så vi kommer aldrig kunna sälja vår förvaltning för 10 punkter, det går inte.”

De svenska retailägarna är få, hos Avanza äger 125 personer Lynx och cirka 2 000 Lynx Dynamic, som har lägre kapitalkrav.

“Nackdelen med det vi erbjuder är att det är ganska långa perioder där vi inte levererar någon avkastning och står och stampar runt nollan. Det kan ju vara en period på 4-5 år när marknaden inte trendar och våra modeller inte hittar möjligheter”, säger Bergström och funderar lite.

“Människans psyke är nog inte är konstruerat för det, utan efter två år kastar man ut fonden och tänker att ‘nu är det Nasdaq-bolag som gäller, eller fastighetsfonder och private equity’. Jag tror på att bygga en portfölj med olika tillgångar och hålla den i vått och torrt. Sen kan man behöva vikta om, men man ska inte vara för fladdrig med köp och sälj för då gör man sig själv en otjänst.”

STÖDKÖPEN STÄLLDE TILL DET

2022 var ett bra år för Lynx med +36%.

“Då hade vi de där starka trenderna, vi tjänade mycket pengar på stigande räntor och såg även lönsamma trender inom råvaror och valutor. Med jämna mellanrum har det kommit sådana riktigt bra år.”

Han visar en tabell över avkastningen och sämsta året var 2009 med -8,5%

“Det är en ganska skumpig resa men vi har hållit på med det här i 25 år och vet att det håller. Man får bara se till att ta sig igenom det tills nästa starka period kommer.”

Ränteläget i sig påverkar inte modellerna men centralbankernas stödköp under nollränteåren ställde till det lite.

“Så fort det rörde på sig så var de inne och dämpade volatiliteten och det gjorde att det var en ganska kämpig period för oss. Nu verkar det som att det håller på att rätta till sig. Centralbankerna har tagit ett steg tillbaka och låter marknaderna löpa lite mer fritt, så förhoppningsvis blir det ett mer gynnsamt klimat för oss.”

FÖR MYCKET BRUS FÖR AI

Att AI snart finns i var mans hem, ser han inte som en utmaning.

“AI funkar jättebra om det är bildigenkänning, den ser direkt att det är en kattunge på bilden. I de finansiella marknaderna däremot, där är det så otroligt mycket brus, det finns inget tydligt facit så signalen blir svag i förhållande till bruset. Det lämpar sig därför inte lika väl.”

“Det är väldigt enkelt att bygga en AI-modell som ganska exakt prognosticerar de finansiella marknaderna in sample, på historisk data. Men sen när du använder den modellen kommande året så kommer den inte att funka längre. Så det krävs ett speciellt skill set att sortera det där och anpassa modellerna. Det är någonting som vi är duktiga på, så där tror jag att det är svårt att tävla med oss, även om man har väldigt bra AI-verktyg.”

Protean FundsArtikel

Hedgefondförvaltarna: ”Nibe och Fortnox är öar av självgodhet”

Ett 30-tal kvantanalytiker bygger modellerna hos Lynx. De traditionella modellerna matas med fördefinerade parametrar för hur de ska bete sig i olika scenarier, medan machine learning-modellerna anpassar sig löpande, allteftersom de matas med ny data. Varje år byggs ett par tre nya modeller.

“I den bästa av världar är man inte inne och pillar så mycket när man väl sjösatt en modell. Efter 5-6 år brukar vi dock göra en genomgång för att se vilka parametrar som bidragit och vilka man borde skruva på eller ta bort.”

Att hitta rätt statistik och välja rätt datakällor har varit en stor uppgift de senaste åren.

“Det finns en oändlig mängd data att köpa nu för tiden, men det gäller att avgöra vad som är adekvat och vad som bara ser ut att vara det.”

KOSTNADSKOSTYM I STORLEK 300 MKR

I ett hörn av det stora kontoret pågår också ett helt nytt projekt. Ett team har börjat analysera hur den systematiska handeln skulle kunna appliceras på enskilda bolag.

“Det kommer att bli en egen fond, med köp och sälj av korgar med aktier i de mest likvida bolagen. Det är ett långsiktigt projekt och kommer att ta ett antal år innan vi lanserar.”

En enorm mängd ny data kommer att behövas, vilket också är en av Lynx största utgiftsposter.

“Där har vi edgen, för vi kan ta väldigt stora kostnader jämfört med konkurrenter i Sverige. Vi har en kostnadskostym för bolaget på 300 miljoner kronor om året och det är svårt för en liten firma på stan att konkurrera med det.”

Hur ser du på marknaden just nu?

“Jag tycker att det är väldigt svårt att gissa vart vi är på väg, men om man tittar på Lynxfonden just nu, så har den en något kort position i börserna. Sen så är den kort räntorna, det vill säga den tror att de ska fortsätta uppåt, den är kort metaller, lång dollar och olika typer av oljor.”

Vad siktar du på för resultat i år?

“Nej jag har ingen aning”, säger Svante Bergström med ett skratt innan han fortsätter:

“Det är ju slumpens skördar på kort sikt, men sedan vi startade har vi slagit börsen med både bättre avkastning och bättre sharpe ratio, och det tror jag vi kommer fortsätta göra. Om vi gör det i år eller nästa år, det har jag ingen aning om, men sitter vi här om fem år igen så tror jag att vi har spöat börsen under den tiden.”