Le Pen, Brexit, Trump – och räntan

2017-02-14 22:00 Annika Winsth

KRÖNIKA. Det talar mot Le Pen, och ur den aspekten är det en överdriven ränteuppgång vi sett den senaste tiden. Men med tanke på att både Brexit och Trump röstades igenom är det förståeligt att marknadens aktörer agerar som de gör.

Under de senaste decennierna har politiska händelser sällan fått stort och långvarigt genomslag på ekonomi och finansiella marknader. Den här gången kan det bli annorlunda. Vi är många som vaknar och läser Trumps Twitterflöde det första vi gör. Politiken är i fokus och den politiska osäkerheten har ökat markant.

Under förra året brände sig många aktörer i marknaden på politiska händelser. Flera av de investerare som valde att hålla lägre risk i port­följen, på grund av osäkerhet om en eventuell Brexit och det amerikanska valet, gjorde förlust. De negativa börseffekterna blev mycket kortvariga. Det har gjort att den politiska risk vi ser i euroområdet inte har påverkat marknadens aktörer nämnvärt förrän nu.

De senaste veckorna har statsobligationer med längre löptider stigit, inte minst i de perifera länderna i euroområdet. Det betyder att skillnaden mellan dessa räntor och tyska med samma löptid har ökat markant. Inte minst har marknadens fokus på Frankrike ökat där räntorna stigit betydligt.

Flera centrala val i euroområdet står på agendan. Två val väntar i Frankrike: ett i slutet av april och ett i början av maj. Nationella frontens ­Marine Le Pen lär gå starkt i första omgången. Men systemet är uppbyggt så att det är mycket svårt för partier långt ut på kanterna att vinna en andra omgång. Det talar mot Le Pen, och ur den aspekten är det en överdriven ränteuppgång vi sett den senaste tiden. Men med tanke på att både Brexit och Trump röstades igenom är det förståeligt att marknadens aktörer agerar som de gör.

Samtidigt har vi sett ett relativt stort inflöde av kapital från Asien till euroområdet. Inte minst från japanska investerare sedan centralbanken där sänkte räntan till negativ. Osäkerheten inför de europeiska valen gör nu att den trenden tycks bruten. Inte minst säljer japanska investerare franska räntepapper. En hel del tycks flöda till tyska räntepapper, vilket ökar ränteskillnaden än mer.

Ytterligare ett orosmoment är den europeiska centralbanken ECB:s mycket stora stödköp av räntepapper i euroområdet. Den dagen ECB slutar att förlänga de köp som nu pågår bör ränteskillnaden mellan de europeiska länderna öka. Länder med högre risk bör betala högre ränta än länder med mindre risk. Mellan raderna tolkar marknaden ECB:s uttalanden som att nedtrappningen av de stödköp banken gjort närmar sig. Möjligen inleds det redan till hösten, vilket är ytterligare ett skäl till större ränteskillnader.

Här lär emellertid marknadens agerande bölja fram och tillbaka. Högre räntor minskar nämligen ECB:s incitament att trappa ned. Högre räntor lär därmed leda till lägre förväntningar från marknaden på avtrappning av de köp ECB har gjort.

En annan aspekt är att den amerikanska centralbanken Fed lär höja sin styrränta ett antal gånger de närmaste åren. Det minskar trycket på ECB, Riksbanken och andra att föra en alltmer expansiv politik. Högre räntor i USA ger även växelkurseffekter som gynnar europeisk konjunktur samtidigt som högre räntor i USA lär spilla över på räntor i andra länder.

Hur mycket förväntas då räntor stiga och hur långvarig blir uppgången? Min bedömning är att räntebotten är passerad, men att räntor förblir historiskt låga i ett längre perspektiv. Det finns flera argument för det. En åldrande befolkning som dämpar efterfrågan och pristrycket samt ett enormt globalt pensions­kapital, där regelverken kräver att pensionsbolagen investerar i stats­obligationer, är två exempel.

Den procentuella uppgången lär dock bli stor då ränteläget i utgångsläget är mycket lågt. Svenska räntor är också i skrivande stund för­vånansvärt låga. Svensk ekonomi är betydligt bättre än vad räntenivåerna indikerar.

Öppnar plånboken

Räkna med tydliga stimulanser och reformer från Trump­administrationen i närtid. Han är mer pressad än tidigare presidenter att leverera. Midtermvalet 2018 måste vinnas till varje pris. Ett måste även för det republikanska partiet som äntligen har fått majoritet och vill genomdriva sin politik.

Annika Winsth

Fler krönikor av Annika Winsth

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet