Tillsammans till sist

2018-01-10 18:00

De två Volvo-bolagen närmar sig varandra. Finns logiken i ett litet gemensamägt dotterbolag?

Drömmen om Den Svenska Lösningen har funnits sedan de två Volvobolagen gick skilda vägar 1999 och har varit en industriromantisk förhoppning om att gamla Volvodirektörer och ­andra svenska fordonspotentater ska se till att den naturliga ordningen återgår och bilarna kommer hem igen.

När amerikanska Ford först hintade om att sälja personbilarna för tio år sedan spekulerades det i att familjen Volvo skulle enas. Då trodde – eller hoppades – en del att den gamla mamman AB Volvo skulle lägga bud, men det fanns ingen logik i en sådan affär. När AB Volvo 1999 sålde sin personbils­division till Ford rådde global överproduktion. Volvo PV skulle inte orka med att tävla med Volkswagen, GM och Toyota. PV var för ­litet och det fanns inte några sam­ordningsfördelar med resten av koncernen, inriktad på kommersiella fordon. Den logiken hade knappast förändrats.

När Volvo Cars såldes av Ford år 2010 var det i kölvattnet av finanskrisen, som blev slutet för en rad bilmärken och tvingade upp gamla ägarlåsningar. Det blev den till en början ifrågasatte kinesiske affärsmannen Li Shufu och hans Geely som tog över det svårt sargade Volvo Car från ett Ford som inte hade ork och intresse att ta hand om sin svenska biltillverkare.

Åtta år senare kliver Volvo Cars ägare ­Geely in som näst största ägare i AB Volvo. Nu är det en annan logik som driver förändringen i fordonsbranschen: självkörande bilar och elektriska motorer. Därmed är det inte fullt så ologiskt att tänka sig att det faktiskt finns samordningsfördelar mellan tunga kommersiella dieselfordon och personbilar, inte minst på utvecklingssidan.

Stämningen mellan de bägge Hisingsbolagen är mycket god och blir förstås inte sämre av att både Volvo Cars vd Håkan Samuelsson och AB Volvos vd Martin Lundstedt är gamla kolleger från Scania. Att Samuelsson klev in i AB Volvos styrelse våren 2016 var, så här sett i backspegeln, en indikator på ett närmande.

Hur stora eventuella samordningsfördelar är och exakt vad Li Shufu har för plan med 30-miljardersaffären som ger ­Geely strax under 15 procent av rösterna i AB Volvo är oklart. Men det finns en faktor, som för­vånansvärt ofta glöms bort: Volvobolagens ­gemensamma varumärke.

De bägge bolagen har några få gemensamma aktiviteter, som Volvomuseet och Volvo Ocean Race. Men varumärket är förstås oändligt mycket viktigare än så. Namnet Volvo och den välkända logotypen med järnsymbolen kontrolleras av det gemensamma varumärkesbolaget Volvo Trademark Holding, som skapades när personbilarna såldes till Ford 1999. Vd för Volvo Trademark Holding är Monica Dempe, en trotjänare som jobbat med Volvos varumärke sedan 1994.

För lastbils- och kommersiella fordonstillverkaren AB Volvo är varumärket självklart enormt betydelsefullt. Men Volvo är inte det enda varumärket i koncernen. Franska Renault Trucks, japanska UD, amerikanska Mack och kinesiska Dongfeng är några av de andra varumärkena. Personbilstillverkaren Volvo Cars, däremot, har järnpilen på grillen på alla produkter. Det är en liten men inte helt oviktig nyansskillnad, som också går att ana i varumärkesbolagets styrelse.

Volvo Trademark Holding styrelse består av två ordinarie ledamöter: AB Volvos vd Martin Lundstedt samt Volvo Cars ägare och ordförande Li Shufu. De bägge Volvo­bolagen alternerar ordförandeskapet. Li Shufu var ordförande fram till september 2017, då Martin Lundstedt tog över. Ett år tidigare gjordes samma manöver, fast tvärt om.

Suppelant från Volvo Car är vd Håkan Samuelsson. Från AB Volvos sida är det alltså vd Martin Lundstedt, inte ordförande Carl-Henric Svanberg, som sitter i styrelsen för varumärkesbolaget. Suppelant från AB Volvo är chefsjuristen Sofia Frändberg.

Li Shufu gör uppenbarligen bedömningen att varumärket är så viktigt att han valt att personligen sitta i styrelsen för varu­märkesbolaget, som omsätter 26 miljoner kronor. I Sverige sitter han annars bara i styrelsen för Volvo Car och dess ägarbolag, som omsätter i runda slängar 200 miljarder ­kronor.

Exakt vad Li Shufus plan med att köpa ­Cevians post i AB Volvo är återstår att se. Men affären stärker onekligen hans grepp om Volvovarumärket, inte minst genom att han med en så kallad corner har möjligheten att blockera att någon annan får dela makten om järnpilen.

Erik Wahlin

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet