Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Utan personligt ansvar

2017-08-22 22:00

Bedragare lägger beslag på miljarder skattekronor. De ansvariga duckar.

KRÖNIKA. Varje år hamnar stora summor av skattebetalarnas pengar i fickorna på fifflare och bedragare. Och inte sällan har svenska myndigheter varit med och bidragit till att de hamnat där.

Det senaste exemplet gäller Centrala studiestödsnämnden, CSN. Sydsvenska Dagbladet rapporterade i förra veckan att de felutbetalda pengarna på kort tid stigit från 4,5 miljoner kronor till 20 miljoner kronor. Delvis en följd av regelförändringar från 2015, som gjort det enklare att få ut stödet. Missbruket gäller framför allt ersättningar som ges för språkkurser utomlands, som inte kräver förkunskaper. För sådana kurser har studenter möjlighet att ansöka om studiemedel, förundervisningsavgift och omkostnader för både resa och boende i förväg. En Malmöbo fick exempelvis 235 978 kronor i bidrag och lån, utan att det blev några studier. Pengarna har Malmöbon enligt egen utsago shoppat upp. Sannolikheten att CSN får se röken av dem igen är inte stor.

I samma artikel berättade polisen att fusket med CSN-bidrag har satts i system.

CSN är långt ifrån den enda myndighet som haft problem med pengar som hamnat i orätta händer. Försäkringskassan och de ersättningar som felaktigt betalats ut till olika assistansbolag är ett annat uppmärksammat exempel.

Mellan 2004 och 2016 ökade statens kostnader för assistans­ersättning från 10 miljarder kronor till 30 miljarder kronor. Enligt en sammanställning gjord av Svenska Dagbladet har Försäkringskassan genom åren betalat ut totalt 3,9 miljarder kronor till 15 oseriösa bolag. Pengar som var tänkta att användas till svårt funktionshindrade har i stället gått till att finansiera dyra boenden, höga löner och lyxbilar, i värsta fall terrorresor till Syrien och Irak.

Som tredje exempel kan nämnas pengar som gått förlorade inom premiepensions­systemet. Tvivelaktiga fondbolag, som Falcon Funds, har skott sig på spararnas bekostnad. Situationen med fondbolagen skiljer sig något från de andra. Det är inte offentliga medel som gått förlorade, utan privata besparingar. Men fonderna har registrerats och godkänts av Pensions­myndigheten, och fondandelarna har kunnat köpas på myndighetens fondtorg.

Det är enkelt att uppröras över att skattekronor hamnar i felaktiga händer. Men lika upprörande är de reaktioner och svar som anställda på flera av myndigheterna ger.

– Om personen är antagen och alla papper är i ordning är det svårt för oss att agera. Det är först i efterhand som vi ser om personen i fråga aldrig påbörjat studierna, säger ­Helena Rönnblom, kontroll­analytiker på CSN, till Sydsvenska Dagbladet.

Men en närmare titt på den person som sökte bidragen ger vid handen att det inte skulle vara omöjligt att ta reda på om den sökande hade rätt till ersättningen ­eller inte. 25-åringen är sedan tidigare känd hos Malmöpolisen och har dömts för en rad ­grova brott. Dessutom gick mannen ut grundskolan med underkänt i alla ämnen förutom i idrott.

Lars-Erik Lövdén är regeringens särskilde utredare i frågan om hur organiserad brottslighet hotar välfärdssystemen.

Apropå assistansbolagen har han sagt till Svenska Dagbladet att den organiserade kriminaliteten riktad mot välfärden ökar. Den har också blivit mer ­sofistikerad.

– Man kan konstatera att myndigheterna fokuserat på service, med snabba utbetalningar, snarare än viktig kontroll som hamnat i bakgrunden, säger Lars-Erik Lövdén.

Vilken privat aktör skulle handskas så vårdslöst med sina pengar? Vara mer mån om att betala kunden snabbt än att få koll på vad det är för produkt eller tjänst man får levererad?

Och på Pensionsmyndighetens sida anser man sig inte ha ansvar för de fonder som handlas på sitt fondtorg.

”Vi tror att de allra flesta sparare tror att deras sparande står under tillsyn av svenska myndigheter, men så är det inte. Vi kommer att titta på om dagens ordning behöver ­ersättas av en ordning där det är svenska myndigheter som har tillsynen över premiepensionssparandet”, sa Pensionsmyndig­hetens chefsjurist Mikael Westberg till Veckans Affärer.

Men det är att ducka för sitt egna ansvar. Pensionsmyndigheten kan neka bedragare från att registrera sina bolag där.

Detta duckande får ses som bevis på att alltför många anställda på myndigheter inte känner verkligt ansvar för de pengar de dagligen handskas med. Det är lätt att få bilden av ett Myndighetssverige med byråkratisk kultur där man fyller i blanketter och ger dem godkäntstämpel om allting är korrekt ifyllt, utan att ifrågasätta.

Tidigare generaldirektören för Riksrevisionsverket och chefen för FN:s internrevision Inga-Britt Ahlenius föreslog i en debatt­artikel på SVT Opinion i förra veckan att man skulle utvidga det nuvarande tjänsteansvaret. Ahlenius inlägg resonerade kring it-skandalen i Transportstyrelsen, men är relevant även för andra. År 1976 förändras reglerna för tjänsteansvar. Förr kunde en offentligt anställd dömas för tjänstefel om man av försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosatte vad som ålåg honom eller henne. Möjliga påföljder var böter och fängelse, suspension eller avsättning.

Efter det har det blivit mycket svårare att utkräva ansvar. Staffansvar kan numera endast utdömas om gärningen orsakat något förfång eller en otillbörlig förmån och som inte varit ringa.

Lika viktigt som utökat tjänsteansvar är att skapa en kultur där medarbetarna uppmuntras att använda sitt sunda förnuft.

Lotta Dinkelspiel

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom

Bostad & fastighet