Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Vågar du en kallsup?

2019-05-15 18:00

När lärde du dig ett nytt beteende senast? På riktigt alltså. En konkret ny förmåga, något du inte gjort förut.

Jag fick frågan nyligen och det tog ett bra tag att komma på ett svar. Visst, en och annan ny maträtt har jag lärt mig att uppskatta på sistone. Och nog lär man sig nyheter titt som tätt när man läser tidningen. Men ett nytt beteende?

Googlar man på ordet förändringsledarskap får man exakt 24 400 träffar. Kurser, böcker, föreläsningar, listor över goda råd, en och annan forskningsrapport. Det går knappt att hitta en konferens som riktar sig till chefer som inte tar upp begreppet.

Och det är fullt rimligt. Förändringstakten i samhället är hög, kanske högre än någonsin tidigare. Även om skillnaden mot förr ofta överdrivs. Men det råder ingen tvekan om att ska vi behålla vår höga sysselsättning och välfärd behöver vi förändra och förändras. Och de som ska leda företagen genom denna förändring måste ha förmåga att göra just det.

Vill minnas att en viss före detta statminister i samband med sin avgång fick frågan om han nu skulle sätta sig på skolbänken. Som svar skrattade han till lite och sade att det nog var lite sent. Samtidigt är det just det som vi kräver av så många i dag. Alla älskar förändring men ingen vill förändras. Typ.

På arbetsmarknaden är förändringstrycket störst på yrken där datorn kan ta över arbetsuppgifter. Digitaliseringen driver fram en polarisering. Arbeten med högsta och lägsta lönerna har åtminstone hittills varit relativt opåverkade, om än av olika skäl. För högbetalda jobb med abstrakta arbetsuppgifter som kräver intellektuella förmågor och hög grad av omdöme fungerar datorer oftast som ett komplement. I lågbetalda servicejobb är datorn inte alls särskilt närvarande. Det är framför allt i mittenskiktet, i jobb med många rutinuppgifter, där datorn tar över fler och fler av uppgifterna. Hittills.

Skill-biased technological change kallas fenomenet av forskare som David Autor vid amerikanska toppuniversitetet MIT. Och det gäller förstås inte bara Sverige utan många andra länder.

Vad dessa personer, som till exempel hand­läggare och banktjänstemän med flera, ska göra framöver beror på – just ja – förändringsförmågan. Både hos dem själva som individer, hos arbetsgivare som ska omorganisera arbetet och bidra till medarbetarnas omställning. Och så klart även arbetsmarknaden i stort, utbildningssystemet och arbetsmarknadspolitiken.

Frågan är komplex och kräver en palett av åtgärder från många. Jag vill på intet sätt bagatellisera problematiken. Men i stället för att drabbas av nånannannism är det väl bättre att börja med sig själv? Rusta sin egen förändringskapacitet. Därför tycker jag min inledande fråga är så bra: När lärde du dig senast ett nytt beteende? Jag tror att vi alla – som medarbetare, chef, politiker – mår bra av att öva på nya beteenden. Tvinga oss bort från bekväma gamla mönster.

Jag då, kom jag på ett svar till slut? På sätt och vis ja. När jag efter sisådär 25 års trogen pc-användning köpte mitt livs första Mac häromveckan blev det åtminstone skoningslöst tydligt att jag måste lära mig nya beteenden. Sakta men säkert, efter många svordomar, söker sig fingrarna till rätt tangenter. Control och C betyder inte kopiera, hur än många gånger jag prövar.

Hon som ställde frågan till mig lever som hon lär. Som en lysande stjärna på förändringsledarskapshimlen, prisad som förra årets offentliga ledare, leder Malin Aronsson en hel kommun med tusentals medarbetare genom en omvandling. Inte utan motstånd och oro såklart. Men för att ha en djup förståelse för hur ont förändring kan göra ser hon till att öva på det själv med jämna mellanrum. Senast var det att ta sig från två till tre takter på crawl. Bokstavligen dödsångest, med hundratals kallsupar.

Men till slut satt det.

Vad ska du börja öva?

Fristående rådgivare och docent i nationalekonomi med lång erfarenhet av forskning och ledarskap i offentlig sektor.

mindre digital effekt

Enligt en uppmärksammad rapport från 2014 som Stiftelsen för strategisk forskning presenterade skulle 53 procent av dagens anställda inom 20 år ersättas av digital teknik. Debatten blev livad och numera uppskattar de flesta forskare att effekten blir mindre. I många fall handlar det snarare om att datorn tar över en del av arbetsuppgifterna i en yrkesroll.

Laura Hartman

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom