Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Dags för revansch

2019-10-30 18:00

Serieentreprenören och uppfinnaren Christer Fåhraeus fick sitt namn nedsmutsat av Anoto, bolaget som aldrig gjort vinst och vars aktie sköljdes med i millenniekraschen. Nu är hans bolag Cellavision nästan värt lika mycket som Anoto när det var värt som mest.

Christer Fåhraeus tar emot på Stortorget 1 i Lund. Här har bolaget EQL Pharma sitt kontor och det är den mest centrala adress som går att finna i den lilla universitetsstaden. Bolaget sysslar med försäljning av läkemedel, främst generika, läkemedel vars patent har upphört. Han har varit med om att starta bolaget och här är han vd. Det är den huvudsakliga operativa roll Christer Fåhraeus har i dag.

Men, han har sin vana trogen tusen järn i elden. Vi går förbi ett rum där en forskare sitter och fotograferar fjärilar. Affärsvärldens utsända undrar vad som försiggår i rummet och Christer Fåhraeus viftar bort det som ett hobbyprojekt. Det visar sig att han i början av året disputerade i experimentell medicinsk vetenskap och numera kan titulera sig medicine doktor. Avhandlingen handlar om vilken roll kloridjoner spelar för nervcellernas kommunikation och inlärning.

Nu går han vidare med forskningen. Projektet med fjärilarna beskriver han som ren biologi – att dna-bestämma olika fjärilars släktskap. Men det är lätt att misstänka att här finns en agenda som han inte vill gå in djupare på. Kärnan i hans intresseområden har alltsedan han på 1990-talet studerade matematik, teoretisk fysik och medicin varit kombinationen av neurologi, hjärnans och nervernas funktioner och teknologi. Den här kombinationen utgör det teoretiska fundamentet för det vi kallar ai, artificiell intelligens, definierat som självlärande datorer genom artificiella neurala nätverk. (Fysikern Max Tegmark beskriver pedagogiskt hur detta fungerar i sin bok Liv 3.0.)

– Det är faktiskt så att vi inte kommit särskilt långt med ai på 25 år. Vi har snabbare datorer som kan hantera mycket mer data än då, och en hel del förbättrade algoritmer, men grunden i ai har inte utvecklats nämnvärt. Vi är i många avseenden fortfarande inte i närheten av en flugas nivå. Jag tror att en nyckel till smartare ai är att förstå hur djurrikets nervsystem är konstruerade, säger Christer Fåhraeus.

Neurologi och biometri (tekniken att känna igen biologiska markörer) i kombination med matematiska algoritmer – där har vi den gemensamma nämnaren för flera av de börsbolag som Christer Fåhraeus varit medgrundare i. Vi talar om Anoto med en penna som översätter anteckningar till datortext, Cellavision vars utrustning har bildigenkänning av sjuka celler i blodprov och Precise Biometrics som utvecklar mjukvara för fingeravtrycksigenkänning. Ytterligare ett bolag som är onoterat ska nämnas här – Flatfrog Laboratories – som har tekniken för stora interaktiva pekskärmar av den typ man har på väggen i ett konferensrum. Stora skärmar, typ 100 tum och större, kräver en annan teknik än den som sitter i mobiltelefoner för att vara kostnadseffektiva, och den tekniken har Flatfrog som säljer så kallade touch-kits och mjukvara för pekskärmar till jättar som Dell, Samsung och Sharp.

Flatfrog sålde för 390 miljoner kronor 2018 och gjorde ett resultat före skatt på 20 miljoner kronor. Det var första året med vinst för bolaget som grundades för tio år sedan. Annars har det varit ett mindre trevligt kännetecken för hans bolag historiskt – de har haft svårt att gå med vinst.

Den här artikeln ska inte djuploda i orsakerna till detta, utan bara konstatera att det är lätt att efter ett längre samtal med Christer Fåhraeus tänka att han sannolikt ofta varit långt före sin tid med sina uppfinningar och möjligen att hans omvärld inte alltid delat hans uppfattning om den kommersiella potentialen. Anoto är ett exempel.

Christer Fåhraeus kommer än i dag ihåg Anotos omsättningsutveckling år för år mellan 1998 och 2003. Han räknar upp: 5 miljoner kronor, 50, 80, 120, 200, 220 miljoner kronor. Procentuellt var det en mycket snabb expansion. Men Anoto har aldrig gjort vinst och har med åren blivit börsens mest ökända svarta hål för nyemissioner.

– Det är uppenbarligen så att folk inte bryr sig om sina anteckningar på den nivå som Anotos penna ligger på. Vi ville sälja en miljard pennor per år, men det visade sig vara en nischprodukt, säger han.

När Anoto noterades på dot.com-erans topp under våren 2000 var börsvärdet cirka 9 miljarder kronor. Aktien började nästan omedelbart styra söderut och under millenniekraschen blev det ett 90-procentigt kursfall. Anotos fördel, eller förbannelse, var att bolaget faktiskt tillverkade något och inte bara var ett konsultbolag i likhet med många av de andra namnen vid den tiden. Verksamheten fortsatte, och än den ena än den andra investeraren lockades att tro på bolaget och satte in nya pengar i nyemissioner. Det gjorde också många småsparare som senare fick se sina pengar gå upp i rök.

Christer Fåhraeus själv beordrades till tvångsförsäljningar av aktier för att täcka skulder. Men i någon allvarlig ekonomisk knipa var han aldrig, säger han i dag.

– Min aktiepost i Anoto var värd som mest 1,4 miljarder kronor. Det smälte ju bort ganska snabbt, men jag var inte kraftigt skuldsatt, säger han.

Anoto omsatte i fjol 115 miljoner kronor men lyckades bränna alltihop och lite till. Rörelseresultatet blev minus 132 miljoner kronor.

Christer Fåhraeus har i dag inget med Anoto att göra. Han klev av som vd 2003, lämnade ordförandeposten 2006 och var ägarmässigt helt ute ur bolaget 2008. Att Anoto efter ytterligare mer än tio år och ett oräkneligt antal nyemissioner fortfarande har kostnader som är mer än 100 procent av försäljningen är inget Christer Fåhraeus kan belastas för.

Men Christer Fåhraeus namn på finansmarknaden fläckades självklart av Anoto när det begav sig. Och sannolikt har efterföljande ledningars oförmåga att vända det olycksaliga bolaget varit en belastning för honom ända fram till i dag.

– Det är klart att det periodvis var otroligt stressigt och påfrestande, men jag har aldrig känt mig knäckt, säger han.

Parallellt med Anoto har det hela tiden funnits ett annat bolag, som han i själva verket grundade två år före Anoto, och det är Cellavision.

– Är det något jag lärt mig av Anoto så är det att vara försiktig med projekt som kräver andras finansiering, säger han.

Följaktligen började Cellavision verka i det tysta, men under de senaste fem åren har bolagets försäljning, resultat och aktiekurs tagit rejäl fart. Bolaget noterades 2006, började gå med vinst 2011 (17 år efter grundandet) och sedan 2014 har aktien i grova drag varit en kursdubblare varje år. Aktien som stod i cirka 17 kronor vid årsskiftet 2014 står i dag i 350 kronor. Det är 2 000 procent. Den som varit med i aktien ända sedan noteringen 2006 har fått se sitt innehav stiga med mer än 7000 procent.

– Vi har tänkt lite mer som Warren Buffett kring Cellavision och tagit det långsammare och försiktigare. Precis som med Buffetts ränta-på-ränta-filosofi har Cellavisions historiska årliga procentuella tillväxt på mellan 15 och 30 procent väldigt stor effekt på lång sikt, säger Christer Fåhraeus.

Cellavisions börsvärde är i dag cirka 8 miljarder kronor. Låt vara att kursen förändras och föll på sin senaste rapport, men givet den siffran återstår det runt 8 procent för att passera Anotos toppnotering.

Christer Fåhraeus ägarandel är i dag 9,7 procent, en post som är värd omkring 800 miljoner kronor. Under en period år 2010 var han nere i 6 procent, eftersom han inte hade tillräckligt med pengar för att försvara sin andel vid nyemissioner. Efter det har han köpt 4 procent över marknaden.

Tillsammans med de övriga innehav i noterade bolag, främst EQL Pharma, är Christer Fåhraeus god för omkring en miljard kronor på börsen. Man kan tycka att det är en hyfsad revansch, men Christer Fåhraeus säger emot:

– Ska det bli revansch så måste det bli bra mycket mer än så här.

Han talar snabbt utan att vara forcerad, och utstrålar en samlad energi som är fjärran från någon som fått se mer än 1 miljard kronor av sina egna pengar gå upp i rök, och dessutom fått klä skott för andras förluster. Det mesta Fåhraeus säger förutsätter stora bakgrundskunskaper oavsett om det gäller teknik, medicin eller finanser, och det är en utmaning att hänga med när han kastar sig mellan forskningsrön, specifika teknologier, bolag och årtal.

Christer Fåhraeus sitter i styrelsen för Cellavision. Men med en ägarandel på under 10 procent har han inte kontroll över bolaget. Han är näst största ägare efter det danska bolaget William Demant. Han har dock ett par allierade ägare i Axisgrundaren Martin Gren och Joel Eklund som äger familjeföretaget Tepe. Dessa båda har slagit samman sina innehav i Cellavision under namnet Grenlunden AB som har 8,5 procent av aktierna.

– Vi tre har samma långsiktiga syn på våra innehav. Men det är klart, om det kommer ett bud på dubbla börsvärdet vet man ju inte hur folk reagerar, säger han.

Hans främsta spelplan är Lund och alla de små innovationsbolag som uppstår kring universitetet och entreprenörsbyn Ideon. Han är största ägare och ordförande i Lundabolaget Respiratorius som forskar kring läkemedel mot lungsjukdomar som KOL.

En mindre känd sidoverksamhet som han ägnar sig åt är att garantera nyemissioner. Han har anställt en person som jobbar med affärerna i Fårö Capital AB. Enkelt uttryckt går det till så att garanten vid en nyemission får ett arvode för att ta risken att behöva köpa de aktier som inte blir sålda. Om emissionen blir fulltecknad behövs inte garanten, men arvodet betalas ut likafullt. Om garanten tvingas köpa kan detta bli en bra eller dålig affär.

– Jag tycker det är roligt med investeringar, och emissionsgarantier är en bra sidoinkomst. Vi tar ganska många, just nu uppemot 20 garantiåtaganden om året, men vi är ändå selektiva. Samtidigt blir vi ju kontaktade av väldigt många bolag, så vi får bra koll på vad som finns därute.

Han berättar att han gjort en lista över de 200 senaste nyemissionerna på börsen och klassificerat dem utifrån genomförande, utfall och bakomliggande orsaker.

– Där har vi hittat en del grejer som vi har användning av, säger han.

Följden av detta är att Fårö Capital äger aktier i en lång rad bolag som är antingen önskade eller oönskade i portföljen. Somliga aktier säljs så fort det bara går, men det finns också några guldkorn som behålls för att han tror på bolaget. Ett sådant exempel är bolaget Serstech på First North som utvecklar en mätare, spektrometer, för igenkänning av kemiska substanser. Tillämpningen är en handhållen mätare som gör att till exempel polis och tull kan känna igen olika typer av narkotika och sprängmedel.

En annan finansiell investering är Scandidos, ett bolag som utvecklar mätutrustning i samband med strålterapi av cancer. Återigen handlar det om mätning och algoritmer. Men hur är det då med bolaget som vi inledde med, EQL Pharma? Parallellimport och generika ser ut att avvika från Christer Fåhraeus genomgående tema.

– EQL Pharma är till en del intressedrivet också. Men idén med den här verksamheten har även varit att det är en mer överskådlig resa från finansiering till vinst.

Stig-Åke Jönsson/MalmöBild/TT

Exempel på en garantiaffär

Bolaget A gör en företrädesemission på 150 miljoner kronor. Fårö Capital garanterar 15 miljoner kronor. Som ersättning för Fårö i genomsnitt 8 procent (kan variera mellan 4 och 10 procent) av det garanterade beloppet. Emissionen blir inte fulltecknad och Fårö måste infria 33 procent av garantin och köper aktier för 5 miljoner kronor. Dessa aktier säljs med 10 procents förlust, det vill säga 500 000 kronor. Samtidigt fakturerar Fårö bolaget 8 procent av 15 miljoner kronor och får därmed 1,2 miljoner kronor i garantiarvode. Netto på denna affär blir en vinst på 700 000 kronor.

”Detta är ett väldigt lyckat exempel. I snitt skulle jag säga att om man skickligt garanterar för sammanlagt 100 miljoner under ett år så tjänar man 2–6 miljoner kronor. Gör man det oskickligt går det säkert negativt eller plus minus noll. Inte bara skicklighet spelar roll utan också konjunkturen. Ett börsår med stor riskaptit blir vinsten större, ett börsår med mindre riskaptit blir vinsten mindre eller ingen alls. 2019 är ett förhållandevis svårt år att garantera och många garanter går nog med förlust i år. Intresset för företrädesemissioner i förhoppningsbolag (många på Spotlight men även First North och Nasdaq OMX) har helt klart minskat, speciellt i de som hållit på länge. Det är ett tecken om sämre tider. Fårö har nog gjort allt mellan minus 2 miljoner kronor och plus 5 miljoner kronor per år de senaste tolv åren på garantier. I år vet vi inte ännu, vi har mycket kvar i böckerna som vi inte vet utförsäljningspriset på. Sammanlagt över åren har det blivit en del i vinst, kanske ett par tiotal miljoner.”

Christer Fåhraeus

Är: Entreprenör, uppfinnare och forskare.

Född: 1965.

Bor: I villa i Bjärred väster om Lund.

Familj: Fru och fem barn.

Utbildning: Försvarets tolkskola, matematik, teoretisk fysik, fem terminer på läkarlinjen, civilingenjör vid UC i San Diego, doktorsgrad i experimentell medicinsk vetenskap.

Karriär: Grundare av börsbolagen Anoto, Cellavision, Precise Biometrics, Agellis, Respiratorius och EQL Pharma.

Fritid: Träning och barnen.

Gunnar Wrede

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom