Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

”Hej. Sitter tight men har sökt dig. Vill sälja mina 50 000 fpc lugnt och sansat.”

2015-10-27 21:00
Foto: Jörgen Appelgren

Förundersökningen i det stora insidermålet runt Fingerprint Cards inne­håller häpnadsväckande detaljer om topparnas aktieaffärer.

”Hej. Sitter tight men har sökt dig. Vill sälja mina 50 000 fpc lugnt och sansat. Mvh Tord.”

Avsändare till e-postmeddelandet är Tord Wingren, dåvarande styrelseledamot i det hajpade biometribolaget Fingerprint Cards. Klockan 16.33 den 29 januari 2014 gav Wingren order att hela hans aktieinnehav i Fingerprint (benämnt fpc i mejlet) skulle avyttras. Aktierna låg i en utländsk kapitalförsäkring och mottagaren av meddelandet var Tord Wingrens aktiemäklare på Nordeas kontor i Schweiz. Denne utförde säljordern som inbringade 2,8 miljoner kronor. Allt enligt det åtal som Ekobrottsmyndighetens kammaråklagare Pontus Hamilton väckte den 18 september i år mot tre tidigare toppfigurer i Fingerprint Cards plus ytterligare en person.

Knappt två timmar före Win­grens mejl till mäklaren, klockan 14.47, hade Fingerprint Cards dåvarande vd Johan Carlström mejlat ut en arbetsversion av bokslutskommunikén för 2013 till styrelsen och företagsledningen i bolaget, det vill säga inklusive Tord Wingren. Processen följde den arbetsgång som Fingerprint har kring delårsrapporter. Carlström och dåvarande finanschefen Jens Reckman tog först fram initiala utkast till rapporterna med text och siffror. När rapporten var nästan klar bjöds styrelsen in att stöta och blöta formuleringar och budskap i rapporttexten, innan den slutgiltiga versionen fastställdes och skickades till översättning för en engelsk version.

Just vid det här rapporttillfället gav styrelseledamoten Alexander Kotsinas feedback i ett mejlsvar till alla på sändlistan. Han tyckte till exempel att rapporten var pratig och att Johan Carlström skulle tona ner de mest positiva uttalandena. Fingerprint skulle vinna mer på att leverera snarare än att prata, var Kotsinas tes.

Tord Wingren svarade också på utskicket, men i ett separat mejl till Carlström. ”Skriver enbart till dig men det känns spontant som det kan vara en jättebomb att släppa prognosen för Q1 och att risken är så enorm att förtroendet för bolaget och den marknad vi är i försvinner eftersom gapet till 500 är så drastiskt att man inte kan tro på det längre.”

Med jättebomb syftade Wingren på den överraskande låga prognosen för nästkommande kvartal på mellan 10 och 15 miljoner kronor i omsättning. Det var mindre än hälften jämfört med kvartalet före. Dessutom skulle det bli uppenbart för aktieägarna att det tidigare kommunicerade målet för 2014, en omsättning över 500 miljoner kronor, var avlägset.

Tord Wingren föreslog att stryka den låga prognosen för kommande kvartal och i stället ge aktiemarknaden något annat att tugga på. Som exempel gav han att skriva att samtliga Kinas toppspelare hade valt Fingerprint som leverantör och att draget i Kina var enormt.

Det blev inte som Wingren tyckte. Prognosen för kvartalet var kvar när bokslutskommunikén publicerades den 6 februari förra året. Aktiemarknaden reagerade negativt på rapporten och aktien sjönk med som mest 18 procent. Genom att Tord Wingren sålde sina aktier innan rapporten publicerades i stället för efteråt sparade han 150 815 kronor, hävdar åklagaren i det över 1200 sidor tjocka förundersökningsprotokollet.

”Tord Wingren förnekar bestämt att han i något avseende skulle ha gjort sig skyldig till brott. Han har inte vid något tillfälle köpt eller sålt värdepapper med tillgång till insiderinformation. Han är förvånad och bestört över att åklagaren efter den genomförda utredningen valt att väcka åtal mot honom”, skriver Tord Wingrens försvarare Leif Gustafson i ett mejl till Affärsvärlden. När det gäller den ovan beskrivna affären den 29 januari så känns Wingren inte vid åklagarens beskrivning av förloppet:

”Den aktuella försäljningen var planerad sedan länge och Tord Wingren hade vid försäljningen inte tagit del av det mail Du refererar till”, skriver Gustafson och syftar på utkastet till bokslutskommunikén från Johan Carlström.

Förutom styrelseledamoten Tord Win­gren åtalas även Johan Carlström liksom den tidigare styrelseledamoten Anders Hultqvist för grovt insiderbrott, i vad som är ett av Sveriges största insidermål hittills, räknat i pengar. Dessutom åtalas en släkting till en av styrelseledamöterna för insiderbrott. Samtliga förnekar brott.

Åtalet innehåller totalt 16 åtalspunkter. Johan Carlströms handel står för sju av dessa, Anders Hultqvists för fem och Tord Wingrens för fyra (se tabell). Påföljden för grovt insiderbrott är från sex månader upp till fyra års fängelse.

– Jag kommer yrka på fängelsestraff, något annat kan inte komma i fråga i det här fallet, säger kammaråklagare Pontus Hamilton som även yrkar på näringsförbud i fem år för trion.

Enligt åklagaren har den olagliga handeln omsatt cirka 70 miljoner kronor och genererat en samlad vinst på drygt 10 miljoner kronor under tiden december 2012 till mars 2014. Enligt åtalet har Carlström och styrelseledamöterna systematiskt utnyttjat insiderinformation om reviderade prognoser, order och produktlanseringar när de handlat med aktier och så kallade turbowarranter. Den senare är ett tradinginstrument med stor hävstång och hög risk (se faktaruta). Genom att köpa värdepapper inför positiva nyheter och sälja inför negativa, har de åtalade maximerat det ekonomiska utfallet, menar åklagaren.

Tillbaka till Tord Wingrens aktieförsäljning den 29 januari förra året. I förhören med Ekobrottsmyndigheten uppger Win­gren att han inte hade tillgång till någon insiderinformation vid den aktuella försäljningen. Han säger att han läste den preliminära rapporten först på kvällen den 29 januari, alltså efter att han lagt säljordern hos mäklaren i Schweiz. Han trodde också att rapporten skulle presenteras först den 21 februari.

Med andra ord hade han ingen insiderinformation.

På förhörsledarens fråga hur Wingren reagerade när han läste igenom rapporten på kvällen med vetskapen om att han tidigare under dagen sålt Fingerprint-aktier för nästan 3 miljoner kronor, svarade Tord Wingren att han inte minns men att det nog var obehagligt. Han förstår att utredarna har frågor kring detta och att det ser illa ut när man ser detta.

***

Räknat i antal sidor är förundersökningen i mål EB-2944-13 inte särskilt omfattande, om den jämförs med andra fall. Däremot är beloppen det rör sig om förhållandevis stora. Dessutom är det ovanligt att en tidigare vd respektive två styrelseledamöter i ett börsbolag åtalas i samma mål. En annan ovanlighet är att Fingerprint Cards har stått i centrum för ett tidigare insidermål. Förra året fälldes en tidigare marknadschef i bolaget samt en medhjälpare i hovrätten.

Något annat som sticker ut i förundersökningsprotokollet är att det till största delen är skriftlig bevisning i form av mejlkonversationer som åklagaren åberopar, inte muntlig. Han har till exempel bara kallat ett enda vittne, Tord Wingrens aktiemäklare på Sparbanken Öresund, till rättegången.

– Det är en lärdom när jag har arbetat med detta att den muntliga bevisningen sällan är värd särskilt mycket i de här målen. Ofta kallar man företrädarna för bolagen där insiderinformation har funnits men de håller ofta tillbaka och berättar sällan lika mycket som är sagt i förhör. Pontus Hamilton menar att bolagen ogärna vill medge om det har förekommit slarv eller om det finns brister i deras informationshantering.

”Bevisning i form av e-mejltrafik är numera vanligt förekommande. Hur denna ska tolkas kommer att behandlas i rättegången. Enligt Tord Wingrens uppfattning finns i detta material inget som visar att han skulle ha begått något brott”, kommenterar Win­grens advokat Leif Gustafson.

Fingerprint Cards verkar ha haft en strategi att mata aktiemarknaden med information som skulle uppfattas ­positivt. I det första förhöret med Johan Carlström, på Kronobergshäktet morgonen den 9 september 2014, uppgav Carlström att ett för­etag publicerar positiv information men inte negativ, speciellt inte om det är dåligt för kunden. Därför hade Fingerprint inte skickat ut pressmeddelanden när tidigare kommunicerade så kallade design wins inte resulterade i någon affär. En design win innebär att en potentiell kund beslutar sig för att använda en viss teknik, men kunden förpliktigar sig inte att lägga någon beställning. Carlström uppgav också i för­höret att Fingerprint hade slutat skicka pressmeddelanden vid design wins, eftersom det inte gick att lita på att det skulle leda till en affär. Men året före, 2013, var Fingerprint ett av börsens flitigaste bolag när det gällde kommunikation. Under året skickades 93 pressmeddelanden, mer än ett var tredje börsdag.

***

Den 16 maj 2013 skickade Fingerprints försäljningschef Thomas Rex ett mejl till ledningsgruppen där han beskrev ett möte i entusiastiska ordalag. Han informerade om att mjukvarujätten Microsoft tänkte göra en demo med Fingerprints sensor och ett antal olika pr-aktiviteter kring detta listades. Rex avslutade mejlet med orden ”Sannolikt det bästa möte jag har varit med om sedan jag började på FPC!” (på engelska i originalet). Enligt förundersökningsmaterialet vidarebefordrade Johan Carlström mejlet till styrelsen. En knapp timme senare, fortfarande den 16 maj, svarade ledamoten Anders Hultqvist i ett mejl enbart till Johan Carlström med kommentaren ”Detta måste vara en dröm...” (också på engelska). En vecka senare hade utkastet till en pressrelease utarbetats med Microsoft och Johan Carlström informerade styrelsen om att pressreleasen förväntades skickas ut i början av juni. ”Jag bedömer den kommer få stor uppmärksamhet.” Återigen svarade Anders Hultqvist enbart till Johan Carlström: ”Det är lätt att hålla med dig!”

På fredagsmorgonen den 31 maj informerade Johan Carlström att press­releasen var klar och att det är ”mycket tung PR, utan tvekan FPC:s tyngsta hittills”. Han meddelade också att loggboken öppnades klockan 8 fram till releasens publicering efter helgen, den 3 juni. Loggboken är en förteckning över vilka som får tillgång till insiderinformation och när de får den. Att vara inskriven där innebär att man inte får handla med finansiella instrument i det aktuella bolaget. Anders Hultqvist svarar även denna gång på Carlströms mejl. ”Stort grattis!”

Enligt åtalet sålde styrelseledamoten ­Anders Hultqvist samma dag, fredagen den 31 maj, 5000 B-aktier i Fingerprint och köpte i stället 120 000 så kallade turbowarranter (se faktaruta på denna sida) för ungefär samma belopp som aktieförsäljningen inbringade. När börsen öppnade den dagen fanns Hultqvist upptagen i loggboken.

I det inledande förhöret sa Hultqvist att det visserligen inte låter bra att handla när man är införd i loggboken, men att han inte minns att han skulle ha gjort det. Han uppgav också att nyheten om Microsoft var en milstolpe för Fingerprint. Hultqvist uppgav vidare att han ”tror inte att han i förväg har hintat något på chatforum”, det vill säga han tror inte att han har röjt någon insiderinformation på något av de aktieforum som finns på nätet.

I förhören berättar Hultqvist nämligen att han ibland skriver på aktiechattsidor under signaturen Torgny Topf. Affärsvärlden har granskat Avanzas aktieforum, som är den stora virtuella mötesplatsen för Fingerprints aktieägare. Där har Torgny Topf gjort inte mindre än 2 758 inlägg, det första daterat 28 december 2012 och det sista den 8 september 2014 klockan 21.13, kvällen innan Ekobrottsmyndigheten gjorde husrannsakan. Det innebär i snitt 4,4 inlägg per dag. Detta samtidigt som han under stora delar av perioden var styrelseledamot i Fingerprint.

Affärsvärlden har inte hunnit granska alla Torgny Topfs inlägg men har hittat ett från den 21 maj 2013 där det i alla fall finns en subtil fingervisning om vad Microsoft har i kikaren. ”Vilken sensorleverantör kan Microsoft tänkas välja i första hand? Jag kommer bara på en…” Som kuriosa kan nämnas att det även finns ett inlägg från den 18 nov 2013 där Torgny Topf uppger han att hans prognos för 2015 är 3 miljarder kronor, nästan helt i linje med aktuell prognos.

I förhören uppger Hultqvist även att signaturen Crowhater på Avanzas forum är väldigt duktig och att de brukar träffas på bolagsstämmor. Crowhater ringde även till Hultqvist och frågade om FPC ibland, också när Hultqvist satt i styrelsen. Crowhater är en av Fingerprints hårt engagerade aktie­ägare och en mycket aktiv chattare om ­bolaget. Före sommaren var han också en av Fingerprints största ägare bland privatpersoner.

Tillbaka till pressreleasen med Microsoft. Oberoende av Hultqvist genomförde även Tord Wingren transaktioner med turbo­warranter den 31 maj. Enligt åtalspunkt 13 köpte Wingren och hans släkting 150 000 av det volatila värdepapperet, vilket åklagaren beräknar gav en vinst på 144 000 kronor (Anders Hultqvist ska ha tjänat cirka 194 000 kronor).

Tord Wingren hade haft en mejlkonversation med Johan Carlström några dagar tidigare där Wingren undrade om det fanns möjlighet att köpa teckningsoptioner. Han fick då rådet av Carlström att i stället köpa aktier direkt eller ”om du vill ha högre hävstång köpa så kallade turbowarranter som Öhman ställer ut”. Dagen ­efter, den 27 maj, mejlade Wingren sin mäklarkontakt på Sparbanken Öresund och skrev att han ville pröva turbowarranter i Fingerprint. Wingren fick snabbt svar med informationen att risken i dessa är extremt hög. Mäklaren har svårt att se varför instrumentet skulle vara något för Wingren och ”i synnerhet i en så riskabel aktie som Fingerprint”.

I stället öppnade Wingrens släkting en depå för derivathandel. Den 30 maj förde så Wingren över 250 000 kronor till ­släktingens depå och turbowarranterna köptes in. Turbowarranterna såldes den 5 och 7 juni och cirka 330 000 kronor fördes tillbaka till Tord Wingrens konto i två omgångar.

I förhören uppger Wingren att han inte minns överföringen av 250 000 kronor. Han kan inte heller dra sig till minnes det som släktingen har uppgivit i förhör, nämligen att Wingren skulle ha föreslagit för släktingen att de skulle handla derivat till Fingerprintaktien till större belopp. Wingren säger också att han aldrig har informerats att han fördes in i loggboken, vad han kan minnas.

***

Under Johan Carlströms tid som vd fick Fingerprint justera ned sina prognoser vid ett antal tillfällen. Ett sådant var i samband med rapporten för andra kvartalet 2013 som presenterades den 2 augusti.

Enligt åtalet sålde Johan Carlström 96 456 aktier i sin kapitalförsäkring hos mäklarfirman Mangold den 11 juli. Likviden var cirka 5 miljoner kronor. En knapp vecka senare, den 17 juli, sålde Johan Carlström även 100 000 B-aktier i sin kapitalförsäkring i SEB, vilket inbringade ytterligare 4,8 miljoner kronor.

Prognossänkningen några veckor senare fick aktien att dyka med 18 procent initialt, till 35,60 kronor. Enligt Ekobrottsmyndigheten undvek Carlström en förlust på 682 000 kronor genom att sälja före vinstvarningen. Carlström köpte sedan ­B-aktier till sin SEB-depå den 14 och 27 augusti för ganska exakt det belopp som han sålde för den 17 juli. I förhören uppger Carlström att han sålde B-aktier för att finansiera köp av A-aktier.

Enligt förundersökningsprotokollet fick Fingerprints försäljningschef Thomas Rex redan den 9 juli en volymuppdatering från en av bolagets distributörer, Serial Systems. Rex svarade att det var extremt låga volymer, mindre än en tiondel av vad som tidigare hade prognostiserats, och att leveransdatumet var senare än väntat. Den 12 juli mejlade Thomas Rex till Johan Carlström och flaggade för att om Serials nya prognos stämde ”så blir Q3 något helt annat än det jag sa i helgen”.

Nitton minuter senare vidarebefordrade Johan Carlström mejlet från Rex till styrelsen med tillägget ”Minst halverad forecast för Q3 2013!”. En kopia gick även till ekonomichefen Jens Reckman. Fem minuter senare skrev Carlström igen, enbart till styrelsen, att ”Om detta stämmer så kommer vi behöva dra ner prognosen rejält i Q3-rapporten. Eventuellt bör vi fundera på tidigareläggning eller separat PM om VV. Och sedan hålla rapporten ren.” Med ”VV” avses vinstvarning, vilket Carlström i förhören förtydligade med att det var en vedertagen förkortning i styrelsens vokabulär.

Affärerna sommaren 2013 blev startskottet för Johan Carlströms mest aktiva period för handel i Fingerprint-papper. Ytterligare tre av åtalspunkterna mot Carlström berör handel i augusti och september samma år. Trots att Fingerprint var inne i en händelserik period – bolaget släppte totalt 20 pressreleaser i augusti och september inklusive den då dittills största produktionsordern på 3 miljoner enheter – köpte och sålde bolagets vd turbowarranter i högt tempo (se illustration Mangolddepå).

Temperaturen i Fingerprintaktien steg för varje dag inför den 10 september då Apple enligt intensiva rykten skulle lansera en ny Iphone som väntades innehålla en fingeravtryckssensor. På en månad från vinstvarningen den 2 augusti dubblerades kursen i Fingerprint. Johan Carlström köpte turbowarranter för nästan 8 miljoner kronor. Utvecklingen blev dock inte som han hade tänkt sig. Den 12 september 2013 rasade Fingerprintaktien med 21 procent och Carlströms turbowarranter knockades, han förlorade nästan hela det satsade beloppet.

Johan Carlström har anlitat Per E Samuelsson som är en av Sveriges mest välkända brottmålsadvokater. Han har bland annat företrätt Wikileaks-grundaren Julian Assange, ekobrottsdömde Alexander Richards och Peter Mattsson, en av centralfigurerna i Trustor-härvan. I ett mejl till Affärsvärlden betonar Per E Samuelsson att Johan Carlström är oskyldig.

”Han har för mig visat upp handlingar som totalt vederlägger åklagarens alla anklagelser mot honom. Vi kommer att åberopa den bevisningen i tingsrätten och lägga fram den där. Vi har inte för avsikt att presentera vår bevisning för massmedia innan vi har gett in den till domstolen”, skriver han.

Johan Carlströms själv var till en början tyst under ungefär ett år efter att han anhölls i september 2014. Men sedan den 2 september i år är han mycket aktiv på twitter och har skickat ut över 800 tweets där han bland annat har kommenterat Ekobrotssmyndigheten, åklagaren Pontus Hamilton, Fingerprints konkurrenter, före detta traders, blankare, analytiker, journalister och annat som Carlström har synpunkter på.

Hans ymniga twittrande med ibland bolagsspecifikt innehåll föranledde Stockholmsbörsens marknadsövervakning att ställa frågor om bolagets informationsgivning. Fingerprint tvingades även skicka ut en pressrelease med ett klargörande om sin kommunikationspolicy.

***

Rättegången i Fingerprint-målet väntas inledas tidigast nästa höst, bland annat därför att flera av försvararna kommer att vara upptagna av HQ-rättegången som ska avhandlas i vår och beräknas ta minst tre månader.

Turbowarranter

Mycket hög risk, Hela det investerade kapitalet kan förloras.

Har lösendag och lösenpris som en vanlig warrant.

Högre följsamhet mot den underliggande tillgången än hos en vanlig warrant.

Turbowarranten kan knockas ut i förtid, dvs förlora sitt värde innan löptiden är slut.

Fungerar bäst för kort­siktig handel.

Kapitalförsäkringar

Kapitalförsäkringar är ett skatteeffektivt och vanligt sätt för privatpersoner att handla med aktier och andra värde­papper. De har också egenheten att insynspersoner inte behöver anmäla köp och ­försäljningar till Finansin­spektionens insyns­register. Detta då det formellt är för­säkringsbolaget som äger ­aktierna och inte den som tecknat försäkringen.

På aktiemarknaden är det många som följer noga hur insynspersoner agerar. Om exempelvis en vd köper aktier i sitt bolag kan det tolkas som en signal på att det går bra för bolaget och är köpläge och vice versa vid en försäljning. Därför är insynspersoners transaktioner i många fall kursdrivande. I Fingerprint verkar det ha varit vanligt att insynspersoner handlade via kapitalförsäkringar. Den 10 juli 2012 skickade Fingerprint ut en tidigarelagd kvartals­rapport med ett mycket svagt resultat plus uppgiften att en tidigare kommunicerad rekordorder hade dragits tillbaka. Aktien föll med 40 procent. Dagen före hade vd Johan Carlström, enligt åtalet, ett mejl till ledningsgruppen där han skrev: ”OM ni eventuellt har funderingar på att köpa aktier imorgon EFTER vår tidigarelagda rapport så vore det bra om ni i så fall gör det via en privat kapitalförsäkring. Med en sådan behöver ni inte flagga ert köp till FI och därmed inte skicka signaler till marknaden som förstör förutsättningarna för vårt sannolikt kommande optionsprogram i början av september.”

Här kan det vara på sin plats att understryka att det är tillåtet för insynspersoner att handla i kapitalförsäkringar och det är även tillåtet att uppmuntra insynspersoner att använda sådana försäkringar. Det är dock inte nödvändigtvis ett agerande som är särskilt förtroendeskapande på en aktiemarknad som bygger på just förtroende. Genom att dölja eventuella aktie­köp för marknaden riskerade ledningen inte att dessa skulle driva upp aktiekursen inför ett stundande optionsprogram riktat till cheferna. Därmed skulle priset på optionerna hållas nere så mycket som möjligt.

På den extra bolagsstämman den 5 september 2012 fastställdes överlåtelsepriset för totalt 4,8 miljoner teckningsoptioner till 0,15 kronor styck samt teckningskursen 9,72 kronor. I början av oktober i år, efter ett fabulöst kursrally i Fingerprint-aktien, löste Johan Carlström sina optioner från just det ovan nämnda programmet. Aktierna var då värda ungefär en halv miljard kronor. Johan Carlström anmälde regelmässigt sina aktieköp via kapitalförsäkring till Finansinspektionen, vilket han alltså inte behövde enligt regelverket. Däremot rapporterade han inte alltid till FI när han sålde aktier, framgår det av avräkningsnotor i förundersökningen.

Jonas Elofsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom