Lönsamma muttrar
KÖP ”Den svenska kronan är inte en bananvaluta. Det finns ett antal perioder där svenska kronan varit svag. Men det verkar finnas något emotionellt i det här med växelkursen”, sa riksbankschef Stefan Ingves på Dagens Industris bankseminarium i förra veckan apropå den fallande kronkursen.
För Jörgen Rosengren, vd på handelsföretaget Bufab, är den svaga svenska kronan inte bara ett känslomässigt engagemang. Under merparten av hans sju år på posten har han försökt att parera valutafluktuationer och höja priserna på bolagets inköpta varor: muttrar, skruvar, buntband och andra så kallade c-parts som säljs vidare till kunderna i industrin. Men de negativa valutaeffekterna har sedan börsnoteringen 2014 legat Bufab i fatet.
Den svaga kronan tyngde Bufab också under årets första kvartal, då de svenska verksamheterna redovisade en väsentligt sämre bruttomarginal än tidigare. Under årets första kvartal landade den på dryga 25 procent, en ordentlig försämring från tidigare 30 procent. Förra årets förvärv av det inte lika lönsamma Rudhäll Industri tynger också marginalerna, men genom gemensamma kraftansträngningar och synergier ska lönsamheten lyftas.
Tur då att Bufab inte står och faller med den svenska marknaden. Under de senaste åren har bolaget fortsatt expandera utomlands, inte minst via förvärv. Bufab finns nu i 28 länder och numera kommer 70 procent av bolagets intäkter utanför Sveriges gränser, vilket har minskat exponeringen mot den svaga kronan. Totalt har detta inneburit en positiv valutaeffekt och stigande bruttomarginal för koncernen. Under första kvartalet nådde bruttomarginalen för koncernen 29 procent och kvartalsresultat var rekordhöga 84 miljoner kronor.
Jörgen Rosengren uppskattar Bufabs marknadsandel till bara drygt en procent av en fortfarande extremt fragmenterad marknad som går mot konsolidering. Bufab har profilerat sig mot hållbarhetstrenden, vilket är en fördel då nya ESG-direktiv gör gällande att alla bolag har ansvar för sina underleverantörers hållbarhetsarbete. I till exempel bolagsfusioner kan det handla om hundratals leverantörer som måste kontrolleras, men då kan bolagen i stället välja Bufab som gör jobbet åt dem. Detta är en viktig faktor bakom bolagets starka organiska tillväxt på över 6 procent de senaste fem åren, och som har ökat till 8 procent de senaste två åren.
Bufabs mål är att växa med 10 procent per år till en ebita-marginal på 12 procent över en konjunkturcykel. I första hand ska tillväxten ske organiskt, även om man fortsätter spana efter välskötta bolag med förvärvsmultiplar kring 5–7 gånger rörelsevinsten på kassa- och skuldfri bas.
Orderingången under första kvartalet låg i linje med nettoomsättningen, men beställningarna gäller bara för den allra närmaste framtiden. Det försvårar såklart prognostiserandet på längre sikt, men Affärsvärlden tror att den starka konjunkturen håller i sig året ut.
Med modesta tillväxtantaganden, men exkluderat för eventuella valutafluktuationer, värderas Bufab till p/e 12,6 respektive 11,5 på Affärsvärldens prognoser för 2019 respektive 2020. Dessutom ligger ev/ebit under 10 för båda prognosåren. Det är lägre än den dubbelt så stora schweiziska konkurrenten Bossard, och lägre än merparten av Stockholmsbörsens förvärvsintensiva teknikhandlare.
Skulle Bufab komma upp sig i förvärvsligan finns det stort utrymme för uppvärdering, men även om bolaget fortsätter med sin relativt defensiva förvärvsstrategi lockar de billiga och stabila vinsterna till köp.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.