Kontroversiella svenskarna har charmat Boris Johnson

INTRO:

”Fantastiska nyheter”. Det är den 21 januari 2022 men trots pandemi och ökade spänningar kring Ukraina twittrar den brittiska premiärministern Boris Johnson ut ett positivt budskap till sina följare. I inlägget länkar han till en kommuniké publicerad på brittiska regeringens hemsida om en av de största industrisatsningarna i landet i modern tid.

Det handlar om Britishvolts planer på att bygga en så kallad gigafabrik i Blyth, en stad i grevskapet Northumberland i nordöstra England. Blyth är en av många platser i landet som drabbats av arbetslöshet och unga förmågor som flyttar ut. Nu är förhoppningen att batteriprojektet ska vända trenden. Enligt företagets egen bedömning ska så många som 3000 nya jobb skapas, ytterligare 5000 inräknat hela det ekonomiska ekosystemet runt verksamheten. Det är mumma för en premiärminister som lovat väljarna guld och gröna skogar efter brexit.

Fantastic news that EV battery pioneer @BritishvoltUK will build a Gigafactory in Northumberland, creating thousands of jobs in our industrial heartlands and boosting electric vehicle production as part of our Green Industrial Revolution. https://t.co/l7Uhiii9fb

— Boris Johnson (@BorisJohnson) January 21, 2022

”Uppbackad av investeringar från staten och den privata sektorn kommer den nya batterifabriken att öka produktionen av elfordon i Storbritannien, samtidigt som den utökar möjligheterna och ger tusentals nya högkvalificerade jobb till samhällen i våra industriella kärnområden”, säger Boris Johnson i en kommentar på hemsidan.

Men Britishvolt skulle lika gärna kunna heta Swedishvolt. För bakom bolaget står flera svenskar och på ägarlistan finns en rad svenska delägare, bland andra flera bolag som ingår i nätverket runt influencer-paret Joakim och Jonna Lundell.

Hur mycket pengar regeringen lovat att stötta planerna med framgår inte. Men enligt medieuppgifter rör det sig om 100 miljoner pund i statlig finansiering, långt över 1 miljard kronor. Regeringens villighet att sätta en kvalitetsstämpel på projektet är ett viktigt genombrott för teamet på Britishvolt som arbetat hårt för att få igenom stödpaketet. Dagarna och veckorna efter beskedet kommer den ena positiva nyheten efter den andra.

Finansjätten Abrdn med delägda fastighetsinvesteraren Tritax tar på sig att finansiera fabriksbygget med 1,7 miljarder pund genom en ”sale and leaseback”-affär. De ikoniska sportbilstillverkarna Lotus och Aston Martin är med på tåget och gruv- och mineraljätten Glencore meddelar att de ökar sitt delägarskap.

Glencore gick in som ägare redan förra året samtidigt som de skrev ett samarbetsavtal om leveranser av kobolt till Britishvolt. Nu utökas samarbetet till att även gälla en ny återvinningsanläggning för gamla batterier. I den senaste finansieringsrundan skjuter Glencore till ytterligare 40 miljoner pund.

Totalt har Britishvolt redan tagit in 100 miljoner pund och nu ska ytterligare 200 miljoner pund in, och för att klara det har man anlitat prestigefyllda finansaktörer som Bank of America, Citibank samt Peel Hunt och Lazard. Värderingen på bolaget är inte känd men medieuppgifter talar om att den kan ligga en bra bit över 1 miljard pund. Rykten om en börsnotering har redan varit i omlopp en längre tid.

Så vem är det då som står bakom det hetaste som verkar ha dykt upp på den brittiska marknaden sedan Beatles? Huvudpersonen i vår berättelse är bolagets VD. Han heter Orral Nadjari, en 39-årig affärsman som stammar från Göteborgsområdet där han var en populär fotbollsmålvakt under uppväxtåren och senare kom att jobba på det lilla finansbolaget Jool under många år. När vi gräver djupare så upptäcker vi att flera kollegor från Jool-tiden också finns med i Britishvolt, både som ägare och anställda.

Men det är alltså inte den enda Sverige-kopplingen. Det visar sig att batteriyran redan har spridit sig här på hemmaplan på andra sidan Nordsjön sett från Blyth i nordöstra England.

”Jag hade inte hört något på länge om Orral och sedan kom detta. Man blir imponerad och förundrad”, säger en tidigare kollega på Jool.

”Jag har väldigt stort förtroende för Orral, det är en väldigt lojal, bra och rak människa. Så det är jäkligt roligt att han är där han är och att det är han som är ansvarig. Man blir lite stolt som svensk”, säger en investerare som hakade på tidigt.

Men alla är inte lika positiva. I Sverige finns flera personer som förlorat stora pengar på investeringar marknadsförda av Orral Nadjari under hans tid på Jool. Så här säger en av de drabbade:

”Han var jätteduktig att kränga på folk en massa grejor. Det såg flashigt ut på ytan om man säger så, men det var skyhög risk på de grejorna som han rekommenderade.”

”Det fanns de som hade sina pensionspengar instoppade men de kom aldrig igen. Inte en sekin.”

Men det ska visa sig att idén till Britishvolt från början kläcktes av en helt annan svensk.

DEL 1: Mångsysslaren som inte fick rädda Saab

”Det är ganska otroligt egentligen att det har gått som det gått. Men det är mycket tack vare pandemin, många gjorde ingenting och det gav oss ett fönster.”

Lars Carlström sitter på ett tåg mellan Turin och Milano när Affärsvärlden når honom på telefon för en intervju. Han är förklaringen till att det är svenskar inblandade i, inte bara ett, utan två gigantiska europeiska batteriprojekt våren 2022. Det var under en resa hösten 2019 som han läste i ett brittiskt bilmagasin om det akuta behovet av en gigafabrik i landet och bestämde sig för att göra något åt saken.

De flesta hade nog inte ens kommit på tanken att kasta sig in i ett sådant projekt. Men Lars Carlström tänker inte som andra. I Sverige är han troligen mest känd för försöken att rädda biltillverkaren Saab. Carlström var inblandad i tre olika konstellationer som på olika sätt försökte ta över eller investera i den krisande nationalklenoden, men utan resultat. I nätverket då ingick namn som tidigare MAN-chefen Håkan Samuelsson, Jan Nygren, tidigare vice VD på Saab, och Formel 1-bossen Bernie Ecclestone.

”Jag har ett ganska bra kontaktnät runt om i världen”, sa Lars Carlström till SvD Näringsliv vid tidpunkten.

Under det tredje och sista räddningsförsöket var han företrädare för den ryske affärsmannen Vladimir Antonov som 2011 sade sig vara redo att skjuta till stora pengar till Saab. Men varken den svenska regeringen eller EIB godkände Antonov som investerare.

De fick snabbt vatten på sin kvarn. För Vladimir Antonov och hans affärsverksamhet väntade juridiska problem med myndigheter i flera europeiska länder. Det handlade om anklagelser om penningtvätt och bedrägerier. Några år senare kom också fängelsedomar i både Ryssland och Litauen.

Men då hade Lars Carlström sedan länge gått vidare. 2014 dök han på nytt upp i medierna, den gången som initiativtagare till Industripartiet som ett kort tag såg ut att kunna locka Skara-profilen Bert Karlsson, men planerna rann ut i sanden. 2017 var det dags för ett nytt projekt. Denna gång var idén att köpa en ”ubåtshamn” på Gotland vilket fick media att skriva om ryska kopplingar, något som Carlström förnekade. Någon affär blev det aldrig.

”Dock så passade inte hamnen för ändamålet, för grunt och trångt, kostnaderna gjorde att det inte gick att räkna hem affären”, sa Lars Carlström till Dagens Industri.

Efter Saab-tiden har Lars Carlström dykt upp i flera andra sammanhang och tagit styrelseposter i en rad mindre bolag i många olika branscher, några av dem med koppling till finansfirman Jool i Göteborg. Finansiellt har det varit skralt, inga inkomster är redovisade för Skatteverket sedan 2013.

”Som entreprenör sedan 35 år så har man lärt sig att under långa tider leva på salt och vatten, min uppfattning är om man håller i så når man framgång förr eller senare, mitt privata uppehälle har finansierats externt och är nu reglerat”, säger Lars Carlström till Affärsvärlden.

Efter resan hösten 2019 är det alltså batterier som gäller. Den 31 december 2019 registrerade han bolaget Power by Britishvolt Limited hos det brittiska bolagsverket. Några månader senare valdes en annan svensk, Orral Nadjari, in i styrelsen. Tillsammans bestämde de sig för att göra det som ingen annan verkade vilja eller vågade göra – bygga en gigafabrik i England.

DEL 2: Bråttom till Oslo

En onsdag i mitten på oktober 2014 kom den då 32-årige Orral Nadjari körandes i en vit splitterny Audi A4 Avant i mycket hög fart längs E6:an i höjd med Sarpsborg, knappt tio mil söder om Oslo. En polispatrull som råkade vara ute på uppdrag uppmätte en snitthastighet på 178 kilometer i timmen på 110-vägen och Orral stoppades vid en rastplats bara några kilometer från Sarpsborgs stadskärna.

Efter att ha fått sina rättigheter upplästa förklarade Orral för polisen att han var sen till ett möte i Oslo och att han därför körde för fort. Förklaringen hjälpte dock föga och fem månader senare dömdes han i tingsrätten till fängelse i 21 dagar för överträdelse av vägtrafiklagen. Men något straff behövde han aldrig sitta av.

Den bil Orral Nadjari körde den här dagen i oktober var leasad av hans arbetsgivare Jool, som hade huvudkontor i Göteborg men även verksamhet i Norge. I den norska huvudstaden jobbade chefen Morten Skjønberg som var en nära kollega till Nadjari.

Under 2014 hjälpte de båda till med att ordna fram nya pengar till sfären kring den ekobrottsdömde finske affärsmannen Johan Ulander, en uppdragsgivare med problem som vid den tiden redan kostat Jools investerarkunder stora pengar. Planen var att allt skulle ställas till rätta med hjälp av nya produkter som skulle ge nya, färska pengar till den skuldsatta sfären. En av dessa produkter – ett brygglån till bolaget Phoenix Fixed Income – salufördes under 2014 av Jool mot den norska marknaden.

Norgechefen Morten Skjønberg hade dock vissa svårigheter att övertyga Jools samarbetspartners – återförsäljare av de finansiella produkterna – om att sälja in Phoenix Fixed Income till sina kunder. De professionella kunderna ratade nämligen brygglånet varför man diskuterade att rikta in sig mot mindre erfarna investerare. Under ett samtal med en partner hänvisade Skjønberg till sin svenske kollega Orral Nadjari som uppenbarligen satt med mer information om produkten:

”Jag har precis suttit i telefon i en timme med Head of Institutional Sales, Orral, han med glasögonen du träffade där nere i Göteborg”.

”Då frågar jag, Orral OK, vad är nedsidan? Var är catchen? Vad kan gå fel? Jag vill veta eftersom jag måste svara ärligt när mina rådgivare frågar mig.”

Orral Nadjaris hälsning till investerarna var att ingenting kunde gå fel, enligt Morten Skjønberg. Lånet till Phoenix Fixed Income var nämligen säkrat med en kapitalgaranti som i sin tur var försäkrad av ett företag med högsta kreditbetyg. Skjønberg förklarade att han ”aldrig haft ett så bra case”, att det var helt ”sinnessjukt”, och en ”no brainer” att investera.

Vad som sades framgår av inspelade telefonsamtal som offentliggjordes flera år senare i samband med en stämningsprocess mot Jool i norsk domstol. Att det slutade i domstol har att göra med att säkerheterna bakom brygglånet visade sig vara förfalskade och att de investerade pengarna gick upp i rök. För Jools del har det kommit att innebära rättsprocesser och kostsamma uppgörelser med norska investerare som förlorat pengar på Phoenix-lånen.

Affärsvärldens granskning visar att även Lars Carlström var involverad i kretsen kring Johan Ulander vid denna tidpunkt. Hösten 2013 satt han ett kort tag i styrelsen för ett av de svenska bolagen i företagsgruppen. Men även våren 2014 hade Carlström kontakt med Ulander. Det framgår av mejl som ingår i ett av de många svenska åtal som väckts i spåren av sfärens stormiga affärer.

Till Affärsvärlden säger Lars Carlström att han fick ett erbjudande om att hoppa på ett konsultuppdrag som gällde flera olika delar av Ulanders bolagsgrupp, men att han tackade nej efter en djupare analys. Enligt Carlström var han aldrig delaktig i att ta in några pengar.

För Jools del var brygglånet till det Ulander-kopplade bolaget Phoenix Fixed Income bara en i raden av kontroversiella affärer som Jool tjänat pengar på. Och såväl svenska som norska myndigheter har reagerat och agerat. Våren 2019 drog Finanstilsynet in alla verksamhetstillstånd (se Affärsvärlden nummer 18/2019). Flera av bolagets tidigare uppdragsgivare, däribland fastighetsmännen Thomas Melin och Thomas Lakhall, har senare dömts till fängelsestraff i tingsrätten (båda har överklagat domarna). I fallet med Johan Ulander väntar den finlandssvenske affärsmannen i skrivande stund på rättegång efter ett åtal med misstankar om bedrägerier i halvmiljardsklassen.

Varken Lars Carlström eller Orral Nadjari har varit misstänkta för något brott i samband med olika förundersökningarna.

”Duktig på att dupera folk”

Orral Nadjari började arbeta på Jool när firman startade 2010, samma år som Lars Carlström var i färd med att försöka rädda Saab. Han var redan då en duktig säljare och kom under åren att saluföra en brokig palett obligationer och brygglån till svenska investerare. Erbjudandena riktades inte sällan mot småföretagare i pensionsåldern som snart kom att göra förluster på allt från flera hundra tusen kronor till miljonbelopp. Affärsvärlden har talat med flera av dem.

Orral Nadjari reste ofta runt i landet, gjorde hembesök och deltog på små lokala golftävlingar för att hitta nya kunder. 2012 gick han några rundor med en potentiell investerare som strax därefter placerade 1 miljon kronor i Jools produkter.

”Orral var säljare och agerade mycket, ofta och intensivt. Han var övertygande och kunde prata bort alla tveksamheter”, säger investeraren till Affärsvärlden.

En annan placerare, som hade drabbats av stora förluster, fick löften av Nadjari att en ny högränteprodukt kunde kompensera för den ekonomiska skadan.

”Han försäkrade mig om att det här var hundraprocentigt säkert, att det var en ren ränteplacering. Jag skulle få låna ut pengar till en rejäl ränta och få tillbaka mina pengar. Men så blev det inte alls.”

Frågan är hur medveten Orral Nadjari var om riskerna med produkterna han marknadsförde.

”Jag vet inte. Det är ingen tvekan om att han förmedlade lurendrejeriet, men hur pass mycket han var inblandad och kunnig själv det är jag oklar över. Det var inte någonsin tydligt för mig att han helt förstod vad han höll på med”, säger en tredje investerare.

En fjärde är mer säker på sin sak:

”Han spelade mycket på personliga strängar och är otroligt duktig på att dupera folk. Hans affärsmoral är långt under all kritik.”

När Affärsvärlden talar med investerarna uttrycker alla en stor tvekan inför att på nytt investera i något projekt kopplat till Orral Nadjari eller Jool.

”Det är några år sedan, han kan ju i bästa fall ha utvecklats positivt. Men jag skulle absolut inte tro på det utan att få väldigt detaljerad information och kunskap om hur han har utvecklats och vad han har lärt sig och om han inser vad han var inblandad i. Jag vet inte hur pass klar han är över att han var med i dåliga affärer”, säger en av de drabbade.

Orral Nadjari vill i efterhand inte svara på frågor om tiden på Jool och de produkter han sålde. Genom Britishvolts pressavdelning hälsar han att det handlar om historiska händelser, att han inte längre är anställd på Jool och att det saknar relevans för Britishvolt.

”Orral var en säljare på Jool, han sålde helt enkelt produkter på uppdrag av Jool. Han strukturerade inte produkterna”, uppger kommunikationschefen Ben Kilbey.

Affärsvärldens granskning visar att det finns flera kopplingar mellan tidigare anställda på Jool och Britishvolt. Några av Orral Nadjaris gamla kollegor jobbar numera för bolaget i England, ofta i någon form av finansiell roll. Jools tidigare Norgechef Morten Skjønberg är delägare och anlitad på konsultbasis, två andra Jool-kollegor är också ägare och arbetar för bolaget och ytterligare en dyker upp i ägarlistan. Samtliga har tidigare marknadsfört investeringserbjudanden som blivit finansiella minor för långivarna.

Avböjer att svara på frågor

Det finns ingen koppling mellan Jool och finansieringen av Britishvolt. När tillstånden drogs in för Jool 2019 hade Orral Nadjari och Morten Skjønberg redan slutat. Orral Nadjari befann sig då sedan några år i Abu Dhabi dit han utvandrade från Sverige 2017.

Morten Skjønberg, som också avböjt att svara på Affärsvärldens frågor, har tidigare förnekat att hans avhopp hade något med kritiken från investerare och myndigheter att göra i en intervju med Dagens Næringsliv.

”Att jag slutade hade inget med kritik eller tillsynen att göra. Jag lämnade Jool för att gå efter andra möjligheter”, sa han i november 2018.

Från Britishvolts sida konstateras att det inte är konstigt att gamla kollegor följer varandra till nya verksamheter.

”De här personerna hade en framgångsrik professionell relation på Jool och den fortsätter på Britishvolt”, säger Ben Kilbey.

DEL 3: En Texasmiljardär och ett avhopp

Exakt hur Lars Carlström och Orral Nadjari träffades första gången är inte klarlagt. Som vår granskning visar hade de båda kopplingar till sfären runt Johan Ulander. Lars Carlström har också arbetat med numera fängelsedömde Thomas Melin, vars bolag var stora uppdragsgivare till Jool när Orral Nadjari arbetade för firman.

Enligt Britishvolt träffades de två på ett event 2015. Lars Carlström säger till Affärsvärlden att det var på ett event 2016. Våren 2020 var de hur som helst affärskompanjoner fullt ut i det nystartade Britishvolt.

Världen befann sig då i den första fasen av pandemin och man kan tänka sig en bättre start på ett storskaligt affärsprojekt i mångmiljardklassen. Men Lars Carlström beskriver den krisartade situationen, inte minst i Storbritannien, som en oväntad chans.

”Corona-epidemin som kom i mars paralyserade hela marknaden, det var ingen som ville göra någonting, det var noll konkurrens. Jag tror inte att man hade lyckats om det inte var för det. Det fanns bara Britishvolt att tillgå. Det behövdes en gigafactory i England men ingen annan tog initiativet så på den vägen var det”, säger Lars Carlström.

Att beskriva projektet som utmanande är ingen underdrift. Carlström och Nadjari hade inget större startkapital och inget fotavtryck i England. Samtidigt skulle de säkra en plats att bygga fabriken på och utveckla en egen batteriteknik i konkurrens med globala elektronikjättar. En lång rad samarbeten måste gå i lås samtidigt som stöd från brittiska staten behövdes.

Det blev en stegvis process.

”Det handlar om att bygga bolaget på ett sådant sätt att man validerar plattformen och gör det attraktivt för finansmarknaden. Det var det vi gjorde och tog in kapital eftersom. Sen har marknaden varit otroligt intresserad av den här typen av gröna investeringar”, säger Lars Carlström.

 I en första runda vände sig Britishvolt till ”friends and family” och många svenskar och norrmän blev delägare. På en ägarlista som blev offentlig våren 2021 förekommer både privatpersoner och bolag med mindre aktieposter, däribland flera med koppling till influencer-paret Jocke och Jonna Lundell. Spridningen av aktier verkar ha skett i små poster i det närmaste nätverket.

”Jag vet vad Orral går för så jag kände att det var klockrent att hoppa på det här tåget”, säger en gammal vän som blev aktieägare i Britishvolt.

Det verkliga finansiella genombrottet kom när oljearvingen William Harrison från Texas valde att gå in som större delägare via sitt investeringsbolag Cathexis. Cathexis äger också brittiska byggföretaget ISG som kontrakterats för att bygga Britishvolts fabrik.

Men samtidigt som William Harrison klev in så valde Lars Carlström att hoppa av. Beskedet kom kort efter en granskning i brittisk press i slutet av 2020, där samarbetet med Vladimir Antonov kring Saab rapporterades liksom en skattedom från 1990-talet.

”Läser man artikeln så var det inga konstigheter, det var en gammal struntsak, men läser man bara rubriken så ser det jättekonstigt ut”, säger Lars Carlström.

Men medierapporteringen kring domen och Carlströms gamla kontakter med Antonov ska inte ha varit orsaken till avhoppet enligt honom själv:

”Vi hade väl lite olika inställning till hur vi skulle jobba och lite olika syn på hur processen skulle gå framåt. Men det var inte att vi var ovänner eller så och vi har en god relation idag”, förklarar han.

Lars Carlström var som grundare även storägare men blev utköpt våren 2021. I skrivande stund har han ingen formell koppling till bolaget. Att han lämnade precis när verksamheten han grundat började ta fart verkar han inte lägga någon större vikt vid. Hur mycket pengar han fick för aktierna avslöjas inte:

”Det vart en bra ekonomisk lösning och jag fick möjlighet att starta Italvolt”, säger han.

Italvolt är en italiensk motsvarighet till Britishvolt med samma grundidé om en egen gigafabrik. Bara lite större.

DEL 4: Nya miljarder måste in

Våren 2022 har Britishvolt fått Boris Johnsons välsignelse och VD Orral Nadjaris ansikte syns titt som tätt i internationella tv-kanaler. På pappret är han miljardär i Britishvolt-aktier. Han har porträtterats av Bloomberg som en annorlunda VD som valde att ge bort aktier till de anställda istället för att casha hem – aktier som enligt Bloombergs beräkningar vara värda närmare 1 miljard kronor.

Men trots stödet från brittiska staten, investeringen från Glencore och andra, behövs mer pengar. Mycket mer. Totalt beräknas den fullskaliga fabriksutbyggnaden kosta 3,8 miljarder pund och Britishvolt har inte kommit halvvägs dit.

Jämfört med den svenska konkurrenten Northvolt lyser de riktigt tunga investerarna än så länge med sin frånvaro. I Northvolt – vars första gigafabrik växer fram i Västerbotten, en halv mil utanför Skellefteås stadskärna – hittar vi aktieägare som Volkswagen, Goldman Sachs, IMAS Foundation (IKEA), Kinneviks Cristina Stenbeck, Spotify-chefen Daniel Ek och Altor-grundaren Harald Mix.

Slående blir också kontrasterna när man nagelfar Northvolts och Britishvolts respektive grundares arbetslivserfarenheter.

Orral Nadjari presenteras som en före detta ”investment banker” med en MBA från Cardiff University. Peter Carlsson, grundare och VD på Northvolt, har samtidigt arbetat på ledande roller inom fordons- och elektronikindustrin under mer än 20 års tid. Bland annat på bolag som Ericsson, Sony Ericsson, NXP Semiconductors i Singapore och inte minst under fyra år som inköps- och logistikchef på Tesla Motors i Palo Alto, Kalifornien. Medgrundaren och Northvolts COO är Paolo Cerruti som också han haft en ledande befattning inom Tesla.

Orral Nadjari har dock samlat en stark laguppställning i ledningen på Britishvolt. Nyckelpersoner är bland andra arbetande styrelseordföranden Peter Rolton och cheferna Isobel Sheldon och William Reynolds som för med sig mångårig erfarenhet inom relevanta sektorer. Totalt har bolaget anställt 180 personer och anlitar också ett stort antal konsulter på heltid. Rekryteringen pågår för fullt.

”Har vi nyckelkompetens att ta hand om skattebetalarnas pengar när vi får statliga stöd? Ja, det har vi”, förklarade Orral Nadjari i en kommentar till The Telegraph redan i januari 2021.

Efter att ha säkrat tillgång till fastigheten i Blyth och fått till finansiering av byggstarten, inklusive en huvudentreprenör, väntar Britishvolt på att få sätta igång med konstruktionen senare i vår. Samtidigt satsar bolaget stort på att få fram de första testexemplaren av ett eget batteri som har utlovats Britishvolts kunder senare i år. Även här har man tillgång till statligt stöd genom ett samarbete med UKBIC, Battery Industrialisation Centre.

Nästa fråga är hur Britishvolt ska säkra mer kapital. Bolaget har redan hunnit avverka Barclays som finansiell rådgivare. Nu är det ett knippe nya banker som är inne och därmed ser bolaget ut att kunna fortsätta fylla på kassan via institutionella investerare. Men en börsnotering har också funnits med i planerna länge.

”Vår strategiska väg är mot en notering, med London som vårt huvudval. Vi håller nu på med vår serie C-runda. Fortsatta rundor kommer följa inför en kommande publik notering”, säger kommunikationschefen Ben Kilbey.

I väntan på mer pengar har bolaget redan börjat utforska möjligheterna att bygga ytterligare en gigafabrik, denna gång i Kanada. Med tanke på att bolaget bara har drygt två års historik är hastigheten svindlande. Men fortfarande kvarstår flera avgörande steg innan bolaget kan leverera ett första konkurrenskraftigt batteri till den hungrande bilmarknaden. Om det lyckas återstår att se.

Efterfrågan på batterier gör att de mest positiva prognoserna pekar på att det kommer behövas ett stort antal ytterligare gigafabriker i Europa. Lars Carlström arbetar för fullt på Italvolt-projektet som planerar att licensiera befintlig batteriteknik men ha egen produktion i närheten av Turin i norra Italien. Även här är statliga stöd en del av ekvationen. Lars Carlström hoppas på byggstart runt kommande årsskifte.

”Regeringen har ett gott öga till oss så här långt i varje fall. Det ser ut som att vi kan få ett ännu bättre paket än i England, för det handlar om väldigt många arbetstillfällen. Man ska inte ropa hej men de är otroligt stöttande. Jag tror vi har ett bra case.”

26/3: Efter denna artikels pressläggning har Britishvolt lämnat följande kommentar angående Orral Nadjaris arbete på Jool:

”De finansiella produkter ni hänvisar till var strukturerade och utgivna av finansiella företag med tillstånd och som stod under tillsyn av den svenska tillsynsmyndigheten.
Inom företaget godkände separata investeringskommittéer och regulatoriska team (efter en grundlig due diligence och baserat på juridiska utlåtanden etc) dessa produkter innan det utåtriktade teamet (där Orral var anställd) fick tillstånd att vända sig till marknaden.”