Sandström: David mot Goliat blir ofta Lytenskomik och teater

Jättarnas kollaps i kampen mot små innovativa start-ups är ovanligare än man tror. Försök att ge sig själv rollen som David mot Goliat bör bemötas med skepsis. Det skriver Christian Sandström i en krönika apropå Lyten och Northvolt.
vindkratensgeografi - 2025-08-15T214449.575
David mot Goliat är ett populärt narrativ, men vad döljer sig bakom hjältesagorna? På bild: Lytens VD Dan Cook, Steve Jobs och Jan Stenbeck. Foto: TT.

I förra veckan blev det klart att amerikanska Lyten köper Northvolts återstående tillgångar. Kort därpå förklarade bolagets VD Dan Cook för Afv att man är batteribranschens David, som står mot kinesiska jättar.

“Vi siktar på att flytta kunderna till litium-svavel – där Kina saknar försprång”, säger VD:n till Afv.

Retoriken väcker först sympati, men vid närmare granskning är den nog (ännu) ett varningstecken.

Kodak moments

Är stora företag mer innovativa än små bolag? Varför kollapsar etablerade aktörer ibland i teknologiskiften?

Min doktorsavhandling och åtminstone ytterligare fem år av forskning tillägnades dessa frågor.

Visst finns exempel på så kallade Kodak moments där gårdagens giganter faller offer för den nya teknikens omstörtande effekter.

Nokias kollaps i skiftet till smartphones är ett annat (in)famöst exempel.

Inom videoövervakning kunde svenska Axis Communications ta över ledartröjan globalt i skiftet till internetbaserade, digitala kameror.

Älskade anekdoter

Historierna berör, gäckar och förskräcker. Men det betyder inte att de är särskilt vanliga.

Kanske är det rentav tvärtom. Så kallade disruptioner sker så sällan att vi chockas när de väl äger rum.

Goliats muskler

En mängd faktorer talar i praktiken för de stora spelarna. Finansiella muskler innebär att det finns mer resurser till exempelvis forskning och utveckling.

Lytens mål är att via litium-svavelbatterier (Li-S) ändra spelreglerna för hela sektorn och kullkasta de stora drakarna.

Experter har till Afv dömt ut Li-S-batterier som en återvändsgränd. Hur stor är chansen att bolag som kinesiska CATL inte har analyserat Li-S-batterier in i minsta detalj?

Bolaget har omkring 132 000 anställda, uppskattningsvis 20 000 av dessa arbetar inom forskning och utveckling. 360 doktorer, närmare 4 000 civilingenjörer.

En fisk på land

Vad talar då för att den mindre aktören skulle överlista jätten?

Om kompetensbasen skiftar på grund av teknikskiftet kan etablerad kunskap och existerande tillgångar förvandlas till en hämsko.

Det gäller såväl teknisk expertis som varumärken, försäljningskanaler, produktionsförmåga m.m.

Om alla det etablerade bolagets tillgångar och färdigheter blir obsoleta i ett teknikskifte kan den etablerade aktören liknas vid en fisk som kastas upp på land. Omvärlden förändras för snabbt för att det ska vara möjligt att anpassa sig.

Alla vill vara David

Historien om jättens fall är fantastisk.

Fenomenet populariserades av den bortgångne Harvardprofessorn Clayton M. Christensen. Hans bästsäljande bok The Innovator’s Dilemma (1997) blev något av en bibel i Silicon Valley och Steve Jobs lyfte fram den som sin favoritskrift.

För varje solskenshistoria finns det dock hundratals haverier.

Pengarna tog slut.

Valet föll på fel teknik.

Jättarna satsade stenhårt.

Produktionen misslyckades.

Och så vidare.

Flåsiga floskler

Flåsiga floskler om disruption kan dock räcka långt inom politikens förlovade värld.

Jan Stenbecks Comvik lyckades låsa fast statliga Televerket i ett David mot Goliat-narrativ under 80-talet.

Under en smått nyliberal epok när allmänheten älskade att hata statliga Televerket kunde Comvik rikta opinionen till sin fördel. Politiskt fick bolaget allt man bad om, inklusive ny frekvenstilldelning.

Det ändrade dock inte på faktumet att Televerket under 80-talet gjorde slarvsylta av Comvik på marknaden. Orsaken?

Unik tillgång till marknadens bästa nät Nordisk Mobiltelefoni (NMT), som hade utvecklats tillsammans med Ericsson.

Alla vill vara David, ingen vill vara Goliat. Comvikreklam tagen ur Dagens Industri 1987. Bild: CC BY-SA 3.0/Wikimedia Commons.

Comvik tvingades istället shoppa ihop en undermålig lösning via andra leverantörer.

Retoriken om statlig inkompetens och innovativa småföretag i all ära. Men Comviks tjänst var under 80-talet förhållandevis usel. Man tappade marknadsandelar och förlorade pengar under ett helt decennium.

Lytens likheter

Likheterna mellan Lytens stundande kamp mot Kina och Comviks dödsdömda försök att slå Televerket ligger nära till hands. Kineserna kontrollerar de kritiska tillgångarna. Och har nästan obegränsat med resurser.

Ännu en varningslampa

Den som positionerar sig själv som David gentemot Goliat ägnar sig åt PR-trick. Rentav tecken på desperation?

Lägg sedan till kontraindikatorn att såväl Harald Mix som närings- och energiminister Ebba Busch (kd) och språkröret Daniel Helldén (mp) jublade unisont över Lytens inträde.

Thatchers lady

Margaret Thatcher sa vid ett tillfälle att “Being powerful is like being a lady. If you have to tell people you are, you aren’t.”

Citatet kan med fördel överföras på Lytens retorik om David mot Goliat.

Läs mer:

Konkursförvaltaren: många kommer att förlora mycket

Så ska Northvoltköparen vinna kampen mot Kina

Lyten köper upp Northvolt

Harald Mix: “känns otroligt positivt”

Kommuntoppen jublar

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Här hittar du alla krönikor