Stor oro i finanssektorn – varnar för flykt

Alltsedan krisen 2008 har såväl politiker som akademiker inom EU flitigt debatterat frågan om bankernas höga lönsamhet och hur de ska kunna bära de kostnader som uppstår vid finansiella kriser.

De svenska bankerna tillhör de banker i Europa som fått betala mest.

I Sverige startades stabilitetsfonden 2008, där staten tillförde 15 miljarder, medan banker och -andra kreditinstitut tillfört 35 miljarder kronor, genom att sedan dess betala en årlig stabilitetsavgift. Kapitaltäckningskraven har höjts, till nivåer som är bland de strängaste i världen, för att öka stabiliteten. Det gör det också dyrare för banker och andra företag i sektorn att bedriva sin verksamhet. 

Nu vill regeringen att banker och andra finansföretag ska bidra ännu mer till statskassan. I årets budget läggs ett förslag att bankernas avdragsrätt på efterställda lån ska avskaffas. Förslaget beräknas inbringa 1,7 miljarder kronor.

Dessutom har regeringen tillsatt en utredning om en ny skatt för finanssektorn. Måndagen den 7 november lägger regeringen fram sin utredning. Det har ryktats om en höjning av arbetsgivaravgifter för de anställda i sektorn på 15 procent, siffran är dock obekräftad.

Förslaget har fått Finanssverige att blir rejält orolig. Affärsvärlden har talat med flera branschaktörer och kritiken mot förslaget är samstämmig. Det talas om utflyttning av personal, nedläggning av kontor och att det hotar den växande fintech-industrin.

– Jag tycker att det finns ett 80-talstänk över förslaget. Det förutsätter på något sätt att Sverige är isolerat från omvärlden och att det inte finns något flöde av arbetskraft, tjänster eller kapital över gränserna. Jag tror att en sådan här extra löneskatt skulle innebära en rejäl skjuts i att utnyttja de möjligheter som finns med att placera olika delar av verksamheterna utomlands, säger Hans Lindberg.

En längre version av texten kan prenumeranter läsa här: Varnar för flyktFörslaget om en ny skatt på anställda i den svenska finanssektorn skapar oro i branschen. – Det är fullständigt självklart. Om man lägger mer skatt på arbete så resulterar det i mindre arbete, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg..