Aktierna som stiger på börsen

Vid lunchtid var index i negativt territorium sedan oron för den globala ekonomin, banksektorn och Östeuropa fortsatt att pressa börserna i hela Europa.

– Bankpaketet i USA är inte riktigt klart och det är osäkert om det kommer att vara tillräckligt för att lösa upp knuten på kreditmarknaderna. Sedan har vi förnyad oro för Östeuropa, vilket straffar bland annat Sverige extra hårt. Många av östländerna är beroende av krediter och när kreditsystemet inte fungerar går länderna allt närmare gränsen för vad de tål. Utöver det är bilindustrin i USA ett fortsatt problem som vi inte sett någon riktig lösning på, säger Henrik Degrér, portföljförvaltare på Handelsbanken, till Nyhetsbyrån Direkt.

Klockan 12.00 var OMXS30 1,1 procent lägre till noteringen 640,7. Omsättningen uppgick till 5,3 miljarder kronor.

De svenska bankerna kom under förnyad press i likhet med den utveckling som varit för sektorn i omvärlden det senaste dygnet, även om flera av aktierna efter ett par timmars handel återhämtat sig från dagslägsta. SEB A tappade 3,3 procent till 38:20 kronor, Nordea sjönk 2,0 procent till 44:10 kronor och Swedbank A var 0,4 procent ned till 28:10 kronor.

Swedish Match steg med 3,4 procent till 115:75 kronor efter att ha redovisat ett resultat före skatt för det fjärde kvartalet som blev 4 procent bättre än väntat enligt SME Direkts prognossammanställning. Nettoomsättningen och utdelningen var marginellt lägre än konsensus. Undantaget att den uppmärksammade snusmarginalen blev sämre än väntat ansåg analytiker som Nyhetsbyrån Direkt talat med att det var en stabil rapport.

Lundin Petroleum avancerade 1,8 procent till 39:80 kronor sedan resultatet efter skatt under det fjärde kvartalet blev 49 procent bättre än SME-konsensus, justerat för skillnader i jämförelsestörande poster. Även intäkterna överträffade förväntningarna. Utdelningen uteblev precis som väntat och Lundin Petroleum upprepade sin produktionsprognos.

Unibet lyfte 12 procent till 144:50 kronor sedan bolaget rapporterat en mindre förlust än väntat under det fjärde kvartalet, enligt SME Direkt. Styrelsen föreslog samtidigt en utdelning om 0:23 pund mot väntade 0:12 pund och spelöverskottet var också över förväntan.

– De lyckas fortsätta att växa med lite lägre marknadsföringskostnader än väntat och kundintaget är tillbaka efter en besvikelse i det tredje kvartalet, säger Stefan Nelson, analytiker på SEB Enskilda.

Eniro ökade 16 procent till 9:80 kronor sedan bolaget redovisat ett ebitda-resultat som, justerat för omstruktureringskostnader, var 6 procent bättre än SME-konsensus under det fjärde kvartalet. Omsättningen blev också bättre än förväntat. Dessutom uteblev den befarade nyemissionen.

Autoliv föll 4,3 procent till 156:50 kronor sedan bolaget meddelat att det slopar utdelningen för årets andra kvartal. Motiveringen till den slopade utdelningen är att bilproduktionen fortsatt att vara svag och att bolaget för närvarande anser det vara omöjligt att bedöma hur länge svackan i bilproduktionen kommer att bestå. Det finns också risk att kunder tvingas ställa in betalningarna.

Electrolux sjönk 2,3 procent till 64 kronor. Enligt branschorganisationen AHAM föll leveranserna av de sex största vitvarukategorierna i USA, AHAM 6, med hela 26,3 procent i januari, jämfört med samma månad 2008. Utöver det har Goldman Sachs höjt riktkursen för Electrolux till 58 kronor från tidigare 53 kronor men upprepat rekommendationen sälj.

USA:s president, Barack Obama, ska enligt Bloomberg News på onsdagen ge de stora dragen av en plan, som uppskattas omfatta 50 miljarder dollar, för att stävja uppgången i antalet utmätningar av bostäder genom att minska kostnaderna för miljontals kämpande hemägare. Detta lyfte terminerna för de tre ledande USA-indexen, som var upp knappt 0,5 procent klockan 12.

Under natten presenterade GM och Chrysler sina åtgärdsplaner för finansdepartementet för att kunna få mer stöd från staten. GM begärde upp till 16,6 miljarder dollar ytterligare och Chrysler 5 miljarder dollar till redan utlovade 17,4 miljarder dollar. Biltillverkarna redogjorde även för tänkbara scenarier om någondera av dem skulle behöva ansöka om konkursskydd och hävdade att konkurs vore dyrare och mer utdraget än en regeringsledd omstrukturering.