Bra vägar för tillväxt

Utanför de tre storstadsregionerna bjuder tillväxtstatistiken på en del överraskningar. Om vi håller oss till de tio mest snabbväxande regionerna så är det mest anmärkningsvärda att Umeå har tappat så mycket. Under de svåra åren 1990-1996, då landets BNP-utveckling var svag, tidvis negativ, hade Umeå den snabbaste tillväxten i landet. Men under perioden 1996-2000 kommer regionen först på plats 29, med en tillväxt klart under riksgenomsnittet. Mäter vi enbart år 2000 hamnar Umeå ännu längre ned, på plats nummer 35. Vad har hänt?

Umeå verkar ha allt som borde stimulera en fortsatt hög tillväxt: ett stort universitet, ett bioteknikkluster och ett hyfsat företagsklimat. Umeå har dock färre sysselsatta i näringslivet än andra stora universitetsorter, som Uppsala och Lund. Beroendet av offentliga satsningar är alltså större. Misstanken smyger sig på att Umeås tillväxt har hållits uppe av en omfattande statlig satsning och att regionen har haft svårt att få någon industriell avkastning på alla satsningar på forskning och utveckling.

Jämförs bioteknikföretagen i Umeå 2001 med dem som fanns 1995 så är det få som haft någon större expansion, mätt i antal anställda. Den största sysselsättningsökningen har ägt rum i ett företag som etablerades redan 1967 när dåtida Pharmacia i Uppsala utlokaliserade produktion av separationsprodukter till Umeå. Företaget heter numera Amersham Bioscience.

Ringcentraler ljusglimtar

Ljusglimtarna i Norrland är ett par regioner som fått fart på sitt näringsliv, dels av egen kraft, dels med hjälp av callcenteretableringar och statliga utlokaliseringar. Ljusdal, där två callcenterföretag är de största privata arbetsgivarna, hade en snabbare tillväxt än Umeå under andra halvan av 1990-talet. Även lilla Sorsele i Lappland ökade mer än Umeå, om vi mäter enbart under 2000. Söderhamn, som drabbades av industri- och regementsnedläggningar för några år sedan, har fått fart på tillväxten och hade samma ökningstakt som Umeå under 2000.

Snabbtåg sätter fart

Den största klättringen i tillväxtligan, om vi jämför den första halvan av 1990-talet med den andra halvan, har skett i Eskilstuna, en av många industriorter som länge haft det kämpigt. Under första delen av 1990-talet hamnade Eskilstuna i botten, på plats 70. För andra hälften av 1990-talet återfinns Eskilstuna i det övre skiktet, på plats 21.

Det finns flera förklaringar till denna metamorfos. Svealandsbanan och utbyggnaden av motorvägen E20 har krympt avståndet till övriga Mälardalen och gjort regionen attraktiv, bland annat för etablering av lager- och logistikhantering. Klädkedjan Hennes & Mauritz bygger just nu ett centrallager i Eskilstuna. Det ger 280 jobb.

Energimyndigheten utlokaliserades till Eskilstuna 1998 vilket inte var så bra för myndigheten, vissa avdelningar blev av med 80 procent av sin personal, men kommunen fick en ny stor arbetsgivare. Ett par callcenter, bland annat Postgirot Direkt, har tillkommit liksom några IT-företag. Eskilstuna, som haft en vikande befolkningsutveckling, räknar nu med att kurvan vänder uppåt.

Västerås vänder

Det finns andra regioner i Mälardalen vars utveckling bytts i en positiv riktning tack vare bättre järnvägar och vägar. Västerås har flyttat upp i tillväxtligan, liksom Köpingregionen, som inkluderar Arboga och Kungsör. Regionen Katrineholm/Flen/Vingåker har också rört sig uppåt. Men regionen kommer att falla tillbaka vid nästa mätning som följd av de stora industrinedläggningarna under förra året. På kort tid förlorade Katrineholm 1400 jobb när tre av de större arbetsgivarna i kommunen bestämde sig för avveckling. Flextronics och FCI Electronics ska lägga ned sina fabriker och Scania flyttar tillverkningen av busschassin till Södertälje.

Den stora klättraren i Götaland är Nässjöregionen, som hade en svag utveckling i början av 1990-talet. Under senare år har regionen, liksom Eskilstuna, kunnat dra nytta av sitt strategiska läge. Nässjö är ju en klassisk järnvägsknut och därmed lämplig för logistikintensiv verksamhet. Några stora etableringar av centrallager har skett i regionen under senare år, bland annat av Jysk Bäddlager.

Såpor ger jobb

Fyrstadsregionen, alltså kommunerna Lysekil, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg, har också avancerat. En rad nyetableringar har skett med hjälp av betydande EU-stöd som kompensation för stora industrinedläggningar. Fyrstad lyfter gärna fram sitt nya kluster inom film och video, Film i Väst, för att ge en annorlunda bild av den gamla industriregionen. Än så länge väger klustret lätt i tillväxtsammanhang.

Årjäng i sydvästra Värmland är ett tredje exempel, vid sidan av Eskilstuna och Nässjö, på en region som gynnats av sin kommunikationsmässiga placering. Årjäng gränsar till Norge och det tätbefolkade länet Östfold. Kommunen genomkorsas av E18, huvudvägen mellan Stockholm och Oslo. Gränshandel och ett differentierat näringsliv med många småföretag har gynnat utvecklingen. Under 2000 hamnade Årjäng på sjätte plats i tillväxt. Bara storstads- och universitetsregionerna låg före. Det kan bli svårt att behålla den platsen. I fjol slog nedgången i telekombranschen till mot Årjäng. Några av kommunens större företag är underleverantörer till de stora teletillverkarna.

Årjäng ligger samtidigt i en svag del av Sverige. Traditionellt räknas Norrlands inland och Bergslagen till de mest utsatta. Men dit förs numera också Värmland och Dalsland.

Veka Värmland

I Värmland har flera kommuner haft en svag utveckling under flera år: Filipstad, Hagfors, Karlskoga, Säffle. Det har inte ens varit någon fart på den största regionen, Karlstad/Kristinehamn, som bland annat har tre Norrlandsregioner före sig om vi mäter den ekonomiska tillväxten 1990-2000, nämligen Gävle/Sandviken, Ljusdal och Umeå.

Bengtsfors drabbas

I Dalsland drabbades Bengtsfors mycket hårt 1999 när bilsätestillverkaren Lear lade ned sin fabrik med 850 anställda. Sedan följde ytterligare några större nedläggningar vilket gjorde att den lilla kommunen förlorade 1 000 jobb. Detta slog med full kraft på tillväxten 2000, som blev den svagaste i landet, minus 4,3 procent. I Dalsland finns fler kommuner med ett ganska stort beroende av ett eller ett par företag.

På senare tid har kommuner runt om i landet drabbats att kännbara nedläggningar. Utöver Katrineholm, gäller det orter som Arvika, Degerfors, Gävle, Kumla, Trollhättan och Visby.

Även regioner med stark ekonomisk tillväxt berörs. Neddragningar hos telekomföretagen Ericsson och Flextronics slår mot platser som Karlskrona, Linköping, Skillingaryd och Vaggeryd. Och nu strax före jul kom beskedet om nedläggning av det största företaget i den dynamiska Gnosjöregionen, nämligen däcksfabriken i Gislaved med nästan 800 anställda.

Effekten av allt detta ser vi när tillväxten för 2002 ska summeras.