Bush vill stoppa lån han själv fått

Häromdagen höll George W. Bush sitt stora linjetal mot fifflande direktörer.

En av punkterna i programmet var ett hårt angrepp på de företag som lånar ut stora summor till sina direktörer, exempelvis för att köpa aktier i det egna företaget.

Detta har skett i stor omfattning i en rad amerikanska storföretag och är en inte obetydlig del av den senaste tidens skandaler. Problemet är bara att Bush själv haft fingrarna långt ner i den syltburken, skriver ansedda New York Times som har grävt i historien.

1986 och 1988 fick Bush låna sammanlagt 180 000 dollar från oljebolaget Harken Energy, där han var styrelseledamot, för att köpa aktier i bolaget. Köpet var ett led i företagets optionsprogram för sina direktörer.

Totalt sett köpte Bush 105 000 aktier i bolaget. Lånet löpte med en ränta på 5 procent, vilket ska jämföras med de 7,5 procent som var bästa marknadsränta vid tillfället. Amortering behövde inte ske under de åtta första åren.

Som säkerhet för lånet lämnade Bush dels de aktier han köpte med lånet, dels de 212 000 aktier i Harken som han fått vid en tidigare försäljning av sitt eget oljebolag, Spectrum 7 Energy, till Harken.

1989 mildrades sedan lånevillkoren dramatiskt. Ingen säkerhet behövdes längre, vilket innebar att Bush helt enkelt kunde lämna tillbaka de aktier lånet gällde om de föll under köpkursen och lösa lånet.

Och det innebar att Bush händigt kunde sälja sina övriga 212 000 aktier i Harken strax innan en kvartalsrapport visade att bolaget gick med förlust. Försäljningen rapporterades därtill in till myndigheterna 34 veckor för sent, underskriven men inte daterad.

Den affären, som också var en märklig match mellan en ännu okänd köpare och en villig säljare i en aktie i stort sett helt utan likviditet, utreddes sedermera av den amerikanska finansinspektionen som misstänkte olagliga insideraffärer. Utredningen, som skedde under George Bush den äldres presidentskap, lades dock ned.

De cirka 850 000 dollar som Bush fick loss genom affären innebar att han kunde betala av ett lån på 500 000 dollar, med vilket han köpt in sig i basebollaget Texas Rangers. Den affären beskrivs som den som skapade Bushs personliga förmögenhet och som hjälpte honom in i politiken.

Bush lämnade senare tillbaka de 105 000 aktierna i Harken och stängde lånet. I utbyte fick han andra optioner som han aldrig utnyttjade.

Harken rapporterade som sig bör att bolaget hade lånat ut 180 000 till Bush, men däremot var det tyst när villkoren för lånet förändrades.

Därmed så surrar historien vidare kring öronen på den amerikanske presidenten. Det är en besvärande historia att han nu ska rätta till moral och regler som han själv verkar ha böjt på samma sätt som de nu anklagade direktörerna.

Han kan dock kanske trösta sig med att han inte är ensam i Vita Huset. Hans vicepresident, Dick Cheney, är utsatt för en än omildare behandling. Innan han blev vicepresident var han VD för energibolaget Halliburton.

Två organisationer gick på onsdagen till hårt angrepp på Halliburton, skriver USA Today. En krävde en undersökning av en oberoende utredare av Halliburtons räkenskaper. En annan, konservativa Judicial Watch, meddelade att man kommer att stämma Cheney, Halliburton, samt revisorn Andersen (vem annars?) för bokföringsbedrägerier som lett till förluster för aktieägarna.

Den amerikanska finansinspektionen undersöker redan Halliburton som misstänks ha bokfört kostnadsöverskridningar på 100 miljoner dollar i olika byggprojekt som intäkter, trots att man var i förhandling med kunderna om huruvida dessa överskridningar skulle betalas eller ej.

En konservativ hantering av de kostnaderna skulle ha halverat Halliburtons vinst under fjärde kvartalet 1998.

Johan Jörgensen