Coronaboom på distans

Efterfrågan på digital vård har accelererat kraftigt sedan covid-19 bröt ut.

Albert Camus klassiker Pesten har återigen blivit en storsäljare. Anledningen är uppenbar. Trots att coronaviruset covid-19 inte har varit i närheten så grymt som den fiktiva epidemi som härjar i Camus roman kan man dra flera paralleller till den kris vi upplever i dag.

Boken kretsar kring doktor Rieux, vars uppgift tidigt blir att rädda så många som möjligt ifrån den giftiga pesten som drar in i staden Oran. Riskgrupper sätts i karantän och en intensiv jakt på botemedel inleds. Halvvägs in i berättelsen inser Rieux att hans yrkesroll måste förändras: vården i den pesthärjade staden måste bli mer effektiv och mindre fysisk för att hålla nere smittorisken. Mer analys, mindre handpåläggning. Rieux antar en mer administrativ roll, där han iakttar, beskriver och för in i diarier.

”Han visste att hans roll inte längre var att bota de sjuka. Hans roll var att ställa diagnoser”, skriver författaren.

Man kan undra om Camus hade investerat i dagens nätläkare. De svenska nätläkarna kan förvisso skriva ut receptbelagd medicin och på så sätt behandla sina patienter, men i övrigt är det diagnostisering och rådgivning som gäller. Inget fysiskt möte krävs – smittorisken är noll. Många av nätläkarna har utvecklat omfattande system för det som inom sjukvården kallas för triage, det vill säga bedömning av allvarlighetsgraden hos patienten. De patienter som bedöms behöva uppsöka fysisk vård slussas vidare till traditionell fysisk vård. Enligt en studie som genomfördes i Region Jönköping förra året går en procent av ärendena vidare till akutmottagning under samma dygn, och 3,6 procent går vidare till vårdcentraler inom en vecka.

Svenskarna verkar uppskatta nätläkarnas modell. Enligt statistik från Statens Kommuner och Regioner, SKR, steg antalet digitala patientbesök med 91 procent under 2019. Störst marknadsandel har Kry, med 47 procent av hela marknaden. Därefter kommer Doktor.se, med drygt en fjärdedel av marknaden. Det innebär att snabbväxaren Doktor.se har gått om Min Doktor, vars marknadsandel har krympt till 19 procent.

De privata nätläkarbolagen finansieras delvis av skattepengar. Ersättningen har sänkts i flera omgångar, från nivåer kring 2 000 kronor för ett virtuellt läkarbesök till dagens 500 kronor per läkarbesök, eller 275 kronor för att träffa en sjuksköterska via skärmen. I takt med att nätläkarnas popularitet har skjutit i höjden har även regionernas kostnader för besöken stigit. Den totala kostnaden uppgick i fjol till 522,7 miljoner kronor, nära en fördubbling från de 273 miljonerna året innan.

De senaste veckorna har alltså de digitala vårdärendena, både hos de privata vårdbolagen och de e-tjänster som drivs i regionernas regi, ökat markant. Enligt vårdbolagen själva kommer den ökade efterfrågan från alla patientgrupper, men man ser ett särskilt ökat söktryck bland äldre i riskgrupper som inte vill besöka fysiska vårdcentraler på grund av smittorisken. Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKR, är inte förvånad.

– Det är ett förnyelsearbete som pågått över flera år, även om vi har sett en väsentlig tempoökning de senaste veckorna. Digitaliseringen av den svenska sjukvården ligger väldigt bra till internationellt, men vi ser nu att vi måste öka tempot i steget från pilotstadie till breddinföranden.

I Region Stockholm, som är den svenska region som drabbats värst av coronaviruset, uppmanas nu alla vårdgivare att prioritera vård där det skulle innebära medicinska risker om den fördröjs. För att begränsa smittspridning i vårdmiljö har drop in-mottagningar tagits bort i den regionala vården och regionen har också infört tillfälliga avtal så att vårdgivare kan bedriva mer vård på distans i stället för fysiska besök där det är möjligt. Tidigare har det funnits begränsningar för hur många läkarbesök en mottagning kan göra på ett år, men nu har taket lyfts bort för att stimulera distansbesök som kan leda till färre fysiska besök. Daniel Forslund, ordförande i Regionstyrelsens innovations- och utvecklingsutskott, anser att de tillfälliga avtalen kan komma att permanentas.

Detta är en kortversion av Coronaboom på distans. Prenumeranter kan logga in och läsa hela artikeln här.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.