De fem storas jakt

Sammanslagningar och effektiviseringar i revisionsbyråbranschen har – i Sverige liksom internationellt – skapat några få revisionsjättar. På papperet är branschen visserligen ganska fragmenterad med omkring 90 registrerade revisionsfirmor i Sverige, men det stora flertalet är små, eller mycket små. Strängt taget finns det inte längre några medelstora byråer.

Ungefär hälften av de kvalificerade revisorerna i Sverige finns hos de åtta största byråerna, enligt Affärsvärlden/Konsultguiden. Det är i det prestigefyllda kundsegmentet ”börsnoterade bolag” som koncentrationen till revisionsjättarna är särskilt påtaglig. Det är helt enkelt mycket ovanligt att noterade bolag väljer revisorer från en annan byrå än någon av de allra största.

Telia ett undantag

Men även inom detta område kan man se en tydlig koncentration till några enstaka byråer när det gäller de verkliga prestigeuppdragen, börsens ”blue chips”, det vill säga de mest omsatta aktierna. Affärsvärlden har räknat igenom antalet revisionsuppdrag per byrå i bolag med ett börsvärde på över 15 miljarder kronor. Det rör sig om närmare 30 bolag som tillsammans svarar för över 70 procent av det totala börsvärdet på Stockholmsbörsen.

Bortsett från att Telia, förutom en revisionsbyrå, även har anlitat riksrevisionsverket kommer revisorerna i alla dessa bolag från någon av de fem största byråerna, som alla ingår i globala nätverk. Det är dessa multinationella byråer som brukar kallas ”the Big Five”, de fem stora: Andersen, Deloitte & Touche, Ernst & Young, KPMG samt Pricewaterhouse Coopers (i Sverige med förnamnet Öhrlings).

Som framgår av tabellen här intill är koncentrationen egentligen ännu större. Det är tre byråer som dominerar: KPMG, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers och Ernst & Young. Någon av dessa tre reviderar alltså nästan alla de bolag som kan sägas utgöra gräddan av svenskt näringsliv. Att det totala antalet uppdrag i tabellen är fler än antalet bolag beror på att ganska många bolag anlitar två byråer.

Sverige inte unikt

Det ska sägas att i tabellen inte ingår bolag med utländsk hemvist, till exempel Astra Zeneca och Pharmacia. Skulle man ta med även den gruppen så täcker man in 85 procent av börsvärdet, men slutsatsen förändras inte. Snarast förstärks bilden, eftersom även dessa bolag använder sig av någon eller några av de fem stora.

Det är inte så underligt att det ser ut som det gör. Sverige är ingalunda unikt i fördelningen av revisionsuppdragen i storföretagen. Situationen är likartad i USA och i Europa, även om ordningsföljden mellan byråerna varierar.

Uppgifter som publicerades av tidskriften The Economist i somras visar att Pricewaterhouse Coopers leder revisionsligan såväl i USA som bland Europas 500 största bolag.

Internationella nätverk

Konsolideringen i revisionsbranschen är ett svar på globaliseringen av näringslivet. När storföretagen har gått utomlands har revisorerna följt med. De har bildat internationella nätverk med tillräckliga resurser bakom ryggen för att klara av att revidera stora, komplicerade, internationellt verksamma företag. Samtidigt är det viktigt gentemot aktie- och kreditmarknaderna att bolagen anlitar välkända revisionsbyråer.

Allt detta ger revisionsjättarna en konkurrensfördel i prestigeklassen. Nackdelen är att det är i konkurrensen om dessa eftertraktade uppdrag som den omvittnade prispressen riskerar att bli som hårdast.