EGNA AKTIER: Det lönar sig att vara lat

Småspararna kan ligga kvar i hängmattan. För dem ger det högreavkastning att behålla samma aktier än att vara aktiv på börsen.Det kan låta konstigt att den småsparare som anstränger sig,följer vad som skrivs i tidningarna och försöker köpa och säljavid rätt tillfällen skulle få lägre avkastning.

Men normalt är det så. Det finns flera orsaker:

Köper ofta fel

Den första frestelsen på börsen är att försöka höja avkastningengenom att köpa aktier som kommer att stiga och sälja aktier somkommer att falla. Men bara hälften av affärerna på börsen är bra,hälften är dåliga (i varje affär finns två parter, om en av demgjorde rätt så gjorde den andre fel). Storägarna och deprofessionella förvaltarna lägger ned mer tid, har merinformation och gör en grundligare analys än småspararna. Därmedär tyvärr den genomsnittlige småspararen på fel sida i enmajoritet av affärerna på börsen.

Så genom att vara aktiv och köpa och sälja ofta försämrarsmåspararen normalt sin avkastning. Visst finns det undantag,privatpersoner som är mycket skickliga på att hitta börsvinnare,men tyvärr är de en minoritet. För majoriteten är det bättre attvara passiv, för om man behåller en aktie i 10-20 år så spelarnågra procent för mycket i inköpspris inte någon större roll.

LÄTT MISSA UPPGÅNGNå, om det är för svårt att välja rätt aktier, så kan man tyckaatt det borde löna sig att åtminstone försöka förutsäga börsensom helhet, vilket brukar kallas timing. Genom att sälja innanGeneralindex faller, säg våren 1990, och köpa innan det stiger,säg hösten 1992, så kan man ju öka sin avkastning betydligt. Mendels är det faktiskt svårare att förutsäga börsen som helhet änatt förutsäga en enskild aktiekurs, eftersom betydligt flerfaktorer påverkar. Dels ger pengar på banken i genomsnitt lägreavkastning än aktier, och därför räcker det inte med 51 procenträtt val för att det skall löna sig med timing, det krävs 60-70procent rätt (beroende på hur stor skillnaden i avkastning är).

SKATTEKREDITEtt obevekligt argument för att vara passiv är det svenskaskattesystemet, som är konstruerat så att det lönar sig attbehålla orealiserade reavinster så länge som möjligt. Genom attvänta med att betala skatt fås en skattekredit som ger extraavkastning. På 10 år betyder det ungefär 10 procent extraavkastning.

LÄGRE KOSTNADERSlutligen är det naturligtvis så att färre affärer ger lägrekostnader. Både synligt courtage och spread (skillnaden mellanköp- och säljkurs) nöter på sparkapitalet. Hundratals mäklare iStockholm lever på alla börsaffärer som görs, vilket betyder attaktieägarkollektivet som helhet måste lyckas sämre änGeneralindex med återlagda utdelningar.

Sparindikatorn på sidorna 6 till 9 tar hänsyn till alla dessaargument. Hänsyn tas till skattereglerna och mäklarfirmornasavgifter och dessutom drar vi en extra procent i varje affärvilket antas motsvara att en normal småsparare dels i genomsnittgör sämre affärer, dels ofta betalar spread när mäklaren göraffärer ur eget lager (genomsnittliga skillnaden mellan köp ochsäljkurs var 1996 över en procent för mer än hälften av aktiernanoterade på Stockholmsbörsen).

Resultatet är mycket tydligt. Den lille aktieplaceraren, som igenomsnitt behåller sina aktier i ett år, får dramatiskt mycketmindre pengar tillbaka vid spartidens slut än den som behållersina aktier i genomsnitt i fem år eller den som är helt passiv.