Luleå Hamns VD: Då är det skattebetalarna som står för notan

En förutsättning för att industrisatsningarna i norra Sverige ska bli verklighet är stora investeringar i infrastruktur. Men stor osäkerhet råder om behoven framåt.

Skellefteås stora framtidshopp, Northvolt, befinner sig i konkurs. På kontinenten har flera gröna stålsatsningar pausats och statliga LKAB tvekar om Hybrit-projektets framtid.

Anders Dahl, VD på Luleå Hamn, medger att det finns en oro för utvecklingen.

“Det är klart att vi har både öronen och tentaklerna öppna”, säger han.

“En förutsättning”

Luleå Hamns utbyggnad hör till ett av de största infrastrukturprojekten i Sverige. I dagsläget kan stora fartyg med järnmalm eller kol inte lastas fullt. Det är för grunt.

Infrastrukturen och förbindelserna på land är också undermåliga och behöver byggas ut. Bland annat med ny järnväg som ska anslutas till Malmbanan. Totalt väntas notan landa på 15 mdr kr.

“Vad vi får höra från både kunder och ägare är: lyckas för fasen, för det här är en förutsättning för att andra ska lyckas”, säger Anders Dahl.

Till nyckelkunderna hör, förutom LKAB, stålbolagen SSAB och Stegra.

Luleå kommun står som ensam ägare och tar stora finansiella risker vid utbyggnaden. Hittills har kommunen gått in med 4,6 mdr kr i borgen, vilket motsvarar 58 000 kronor per kommuninvånare.

Det risktagandet måste vara ovanligt stort för en kommun? 

“Ja, så är det”, säger Anders Dahl.

Han påpekar att det finns två delar i det.

“Det ena är att kommunen, det vill säga medborgarna, är de som står som borgensman. Så skulle allting gå åt helsike är det Luleå kommuns skattebetalare som står för notan.”

“Jag är själv Luleåbo och skattebetalare och det här är ju ett projekt som inte främst är för Luleåborna. Det är för regionen, för Sverige AB och kanske till och med för Europa, om man ska sätta sig på riktigt höga hästar. Därför behöver vi vara ännu noggrannare med att risken inte hamnar på våra medborgare.”

Kräver garantier

För att hantera de finansiella riskerna har hamnbolaget nu beslutat sig för att genomföra utbyggnaden i etapper.

“Vi bygger ingenting förrän vi har avtalen på bordet. Det gör också att vi behöver göra det här etappvis”, säger Anders Dahl som påpekar att de vill ha garanterade intäkter.

Just nu förhandlar Luleå Hamn om den första fasen med kunderna. Den innebär bland annat att hamnen ska vara redo att ta emot in- och utgående transporter på järnväg under 2026.

Beskedet kommer efter att flera misslyckade upphandlingar. I maj förra året avbröts upphandlingen rörande finansiering och utbyggnad av hamnen.

“Vi gjorde ett försök att flytta över ansvaret till en koncessionär, alltså en aktör som kommer in finansierar, bygger och sen får ett avtal att drifta allting. Då hade vi stått som landlord i bakgrunden och stipulerat villkoren”, säger Anders Dahl.

Men inga anbud som levde upp till kraven kom in.

I februari kom nästa kalldusch. Upphandlingen av muddringsdelen av Projekt Malmporten avbröts. Projektet handlar om att bredda farleder och anlägga en ny djuphamn och ägs av Sjöfartsverket och Luleå Hamn tillsammans. Men de anbud som kom in uppgick till flera miljarder mer än beräknat.

“Vi gör om upphandlingen tillsammans med Sjöfartsverket i hopp om att kunna göra det på ett billigare sätt och visa marknaden att vi har en begränsning i skattkistan, även om staten är involverad. Där finns inte heller outsinliga reserver”, säger Anders Dahl.

“Mitt i stormens öga”

Hur har kunderna reagerat på att ni vill bygga ut hamnen i etapper? 

“De är såklart oroade om slutprodukten skulle påverkas. De är också väldigt måna om att allting blir av och att tidplanen inte förskjuts så att deras flöden påverkas.”

“Men vi har haft en bra dialog. De förstår att det här är stort för alla parter och inte minst för vår del som står mitt i stormens öga som ett kommunalt ägt bolag.”

“Tidsramarna är väldigt tajta”

Stegra, som bygger ett stålverk i Boden, har fått gröna kreditgarantier från Riksgälden. Garantin uppgår till 80% av 1,2 mdr EUR. I veckan blev det klart att även SSAB har fått kreditgarantier för ett snarlikt belopp för bygget av sitt stålverk i Luleå.

Varför söker inte ni statliga kreditgarantier? 

“Vi jobbar med det, men det är tunga processer och om det är något som är signifikant för våra projekt är det att tidsramarna är väldigt tajta”, säger Anders Dahl och lägger till:

“Vi kommer nog att hitta någon form av stöd från rikspolitiken, men det kommer att ta längre tid. Tills dess får vi hitta andra sätt att förankra och försäkra.”

“Inte oroliga över det”

Nu är tidplanen att muddringen av hamnen ska börja till 2026, men det förutsätter att den nya upphandlingen av Projekt Malmporten lyckas.

“Det är tråkigt med ett hack i skivan, men vi är inte oroliga över det, även om det såklart hade varit roligare att fortsätta enligt plan. Sånt händer i stora projekt och jag är varken förvånad eller oroad.”

Vad är du mest oroad över? 

“Det är väl förändrade förutsättningar. Oavsett om det skulle vara att Malmporten skjuts upp ytterligare ett år, vilket vi – gud förbjude – inte tror. Eller att någon av kundernas tidplaner ändras.”

“Men vi är beroende av att ha förutsättningarna på bordet för att gå vidare till nästa fas. Då blir det lagt kort ligger. Har man byggt en järnväg är det svårt att riva upp den igen, eller i alla fall väldigt dyrt.”

Sveriges största hamnar

Källa: Sjöfartsverket

Läs också: Riksrevisionen om LKAB:s fossilfria stål: Riskabelt – men affärsmässigt

Rättelse: I en tidigare version stod det felaktigt att Luleå kommun var borgenär.