Farlig blandning

Nu råder feber i läkemedelsindustrin. På måndagen åkte allaaktiekurser i höjden efter helgens besked att Glaxo Wellcome ochSmithkline Beecham överväger en fusion. Så blir alltidreaktionen när en sammanslagning aviseras.

Marknaden förväntar sig fler affärer och höga budpremier. Och deinblandade företagen värderas upp på grund av förväntadekostnadsbesparingar och högre vinster. Efter en tid brukar detlugna ner sig och fokus hamnar åter på det som långsiktigt avgörhur ett läkemedelsbolag utvecklas: hur bra är forskningen? Omdet blir något av veckans affär går tvåan och nian ihop ochbildar världens största läkemedelsbolag, med 110.000 anställdaoch ett börsvärde på ca 170 miljarder dollar (bara GeneralElectric och Royal Dutch/Shell är värda mer). Det märkliga äratt Smithkline Beecham för bara någon vecka sedan diskuterade enfusion med American Home Products, sjuan i branschen. Denaffären rann ut i sanden, främst på grund av osäkerhet kring enbantningsmedicin (Redux) som AHP tvingats dra in. Processer ochstora skadestånd kan följa.

Det har gjorts en rad sammanslagningar i läkemedelsbranschensedan 1989, då Bristol-Myers köpte Squibb. Namnen på bolagen harblivit allt längre, men de nya storheterna har haft en sämrevinst- och lönsamhetsutveckling än de företag som stått vidsidan av megafusionerna och nöjt sig med mindre kompletterandeförvärv. Ofta är ett stort köp eller en fusion ett tecken påsvaghet. Den egna forskningen har inte varit tillräckligtframgångsrik. Förvärv blir då ett sätt att växa vidare. Fusionenmellan Pharmacia och Upjohn är ett exempel på hur det kan gå:kulturkrock, kompetensflykt, allmän oro. Det finns dock lyckadesammanslagningar. Bästa exemplet är kanske när SmithklineBeckman gick ihop med Beecham 1989. I början såg det illa ut.Men en stark ledare, Jan Leschly, fick ordning på bolaget, somnu räknas till de bättre i branschen. Han får en nyckelroll inya Glaxo Smithkline, eftersom han är tänkt att bli VD.Generellt gäller att läkemedelsbolag som förmått växa organisktgår bäst, exempelvis Merck och Pfizer. Det är ingentillfällighet att de två uppvisar den snabbaste tillväxten undersenare år. Ser vi till hela 1990-talet så toppaslönsamhetslistan av Astra och Amgen. Gemensamt för dessa bolagär att de har en produktiv forskning och uppnåttmarknadsdominans på utvalda delar av läkemedelsmarknaden.Storleken i sig är inte avgörande för framgång.Hur påverkasAstra och Pharmacia & Upjohn av nuvarande fusionsfeber? OmAstras forskning håller vad den lovar mår nog bolaget bäst avatt nuvarande strategi, att i huvudsak växa av egen kraft,ligger fast. Och det är svårt att se hur P&U skulle orka med enny storaffär. Att det gick så snett senast beror på attPharmacia inte hann bli färdig med Italienköpet (Fice) innan detvar dags för Upjohn.

BÄSTA VÄXTENOrganisk tillväxt säljer bättre. Försäljning, mrd dollar 1996.

ÄndringFöretag Försäljning %Merck 13,3 19Glaxo Wellcome 13,0 4Novartis 9,9 4Bristol-Myers Squibb 8,7 11Hoechst Marion Roussel 8,4 -1Pfizer 8,2 16American Home Products 7,5 7Johnson & Johnson 7,2 15Smithkline Beecham 6,7 10Roche 6,7 8Lilly 6,4 7Abbott 6,3 12Astra 5,7 16Takeda 5,2 -8Pharmacia & Upjohn 5,1 -1Källa: Scrip.