Förvandlingen färdig

Det är samtidigt både lätt och svårt att förstå att verkstadsföretaget Sapa bytte bort det klassiska industrinamnet Gränges till det mer anonyma Sapa (Skandinaviska Aluminiumprofiler AB).

Svårt, för att namnet är en stor tillgång i sig, men lätt, för att bolaget så fullständigt bytt inriktning på bara några år. Jämför bara dagens bolag med hur det såg ut när Electrolux försökte börsnotera dåvarande Gränges våren 1995. Av dåvarande sex affärsområden finns bara ett och ett halvt kvar i koncernen och endast en femtedel av årets försäljning kan sägas komma från verksamheter som bolagets ägde för sju år sedan.

In och ut på börsen

Gränges har varit en återkommande gäst hos Stockholmsbörsen. Gamla Grängesberg har funnits i finansfolks medvetande sedan den dagliga handeln inleddes 1901 och bolaget fanns kvar på börsen fram till 1980. Då köptes det ut av Electrolux, som 1994 beslutade att åternotera bolaget som ett resultat av att vitvarujätten förköpt sig under 1980-talet. Intresset på aktiemarknaden var dock mycket ljumt och Electrolux tvingades dra tillbaka börsintroduktionen. Electrolux valde en annan väg och delade våren 1997 ut Gränges till Electrolux aktieägare.

Redan under Electrolux sista två år som ägare förändrades bolaget. Både distributionsföretagen, som hade en sammanlagd omsättning på nästan 1 miljard kronor, och återvinningsföretaget Gotthardsgruppen, som omsatte 1,6 miljarder kronor, såldes före återtåget till börsen.

Omstöpningen har fortsatt även efter börsintroduktionen och efter en tveksam inledning, när bolaget gick sämre än generalindex, har Sapa nu blivit en bättre placering än genomsnittet på börsen. Sedan introduktionen i maj 1997 har aktiekursen stigit från 98 kronor till 140 kronor, vilket betyder en ökning med 42 procent. Samtidigt har Stockholmsbörsen, efter de senaste 18 månadernas nedgång, nu bara orkat upp med 17 procent sedan våren 1997.

Förvandlingen kan kläs i andra siffror. Med årsbokslutet för 1996 nådde Gränges en omsättning på 8,4 miljarder kronor.

Sedan har Sapa sålt företag med en sammanlagd omsättning på 4,7 miljarder kronor och köpt nya företag med en omsättning på 3,7 miljarder kronor. Samtidigt har verksamheten växt. Under de gångna fem åren har den organiska tillväxten uppgått till 3,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en årlig tillväxt på 9 procent. Idag omsätter kvarvarande företag cirka 12 miljarder kronor på årsbasis.

Sålde bilplast

De senaste stora förändringarna av koncernen skedde så sent som i somras när Sapa sålde Autoplastics, som tillverkade stötfångare till ett holländskt investmentbolag och folieföretaget Eurofoil, med bland annat Skultuna, till två europeiska branschkonkurrenter.

Efter förändringarna består Sapa enbart av två verksamheter, nämligen aluminiumprofiltillverkning till framför allt byggindustrin samt produktion av värmeväxlarband, som bland annat används i luftkonditioneringsaggregat.

Renodlingen har gjort att bolagets finansiella besvärligheter har lättat en aning. Sett i backspegeln var försäljningarna nödvändiga eftersom bolaget så sent som vid årsskiftet hade en nettoskuldsättningsgrad på 1,2 i förhållande till det egna kapitalet. Företagets långsiktiga lånemöjligheter var då fullt utnyttjade och endast checkräkningskrediten på drygt 300 miljoner fanns tillhands om bolaget av någon anledning hade behövt pengar.

Skulder inget problem

Efter försäljningarna är skuldsättningsgraden inte längre ett problem. Bolaget har nu räntebärande skulder (netto) på omkring två miljarder kronor. Det betyder en nettoskuldsättningsgrad på cirka 0,5, vilket inte är högre än skuldsättningen för andra verkstadsbolag på Stockolmsbörsen.

Sapa går därmed in i en ny fas i sitt mer än hundraåriga liv, nu med en sund balansräkning. Här är det verkligen befogat att tala om en ny fas. Det är svårt att se några dotterbolag som är kandidater till att hamna på försäljningslistan. Ett annat tecken på att företaget ändrar inriktning efter några intensiva år är organisationsförändringen från i augusti. Bolaget består numera av fyra ansvarsområden: profiler i Europa, profiler i USA, band för värmeväxlare och ett affärsområde som ska utveckla nya verksamheter.

Det senare förtjänar att kommenteras. För det är lite märkligt att det är först när de stora förändringarna är över som Sapa flyttar affärsutvecklingen högre upp i hierarkin. Chef för affärsområdet är Kåre Wetterberg som tidigare var chef för profilverksamheten i Norden och Baltikum. Han får nu titeln vice vd och är ställföreträdande chef för bolagets vd, Staffan Bohman, Wetterberg kan därmed ses som andreman i koncernen och hans jobb består av två delar.

Dels handlar det om att hitta nya användningsområden för Sapas profiler. Dels kommer han att vara ansvarig för att hitta och köpa produktbolag med egna slutkunder som kan hjälpa Sapa att förädla aluminiumet. Det senare är en väg som branschkonkurrenten Profilgruppen har prövat under ett antal år. Med varierande framgång, kan tilläggas. En avgörande fråga att hitta ett bra svar på är hur Sapa ska tillverka förädlade produkter utan att bolaget börjar konkurrera med sina egna kunder.

Att också den nya USA-chefen har befordrats till bolagets högsta ledning, trots att Sapa idag bara har en fabrik och USA-verksamheten står för måttliga tio procent av koncernens försäljning, har föranlett spekulationer om att Sapa ska fortsätta att köpa företag i USA. Men det lär inte vara något som sker i första rappet.

Ökar inte skulder

Sapa aktar sig nog för att åter öka skulderna nu när bolaget äntligen har svultit sig ned till en normal och angenäm nivå. Försiktighet är en särskilt viktig dygd nu när konjunkturen är osäker och bolagen med skrala finanser blir allt fler. Dessutom finns det ingen anledning att springa benen av sig efter amerikanska bolag med tanke på hur situationen för verkstadsindustrin för tillfället ser ut i USA. Det förefaller klokare att vänta några månader eller mer för att få klarhet i vilka branscher som drabbas mest av terrordåden i USA. Ett ytterligare skäl till att vara försiktig med investeringar i USA är den höga dollarkursen.

Så även om Sapa har möjligheten att köpa bolag för 1,5 miljard kronor är det viktigaste för närvarande att verksamheten i görligaste mån vaccineras mot en svagare konjunktur.

För sådana åtgärder kan behövas, vilket visas av den amerikanska aluminiumjätten Alcoas färska niomånadersrapport. Där framgår att bolagets försäljning i Europa minskade med 15 procent under juli- september. Priset på aluminium har sedan i våras gått ned med 15 procent, prisnedgången har tilltagit sedan den 11 september i samband med terrorattentaten.

Även om Sapa till skillnad från Alcoa faktiskt tjänar pengar på att aluminiumpriset faller är själva prisfallet en varningssignal om bistrare tider för branschen. Sapa är till skillnad från Alcoa köpare av aluminium och drar därför nytta av prisnedgången. Men i likhet med Alcoa är det rimligt att anta att även Sapa har några tuffa månader eller kvartal framför sig. I ett sådant läge handlar det om att minska de fasta kostnaderna.

Banken får igen

Till viss del har bolaget redan gjort det genom att återbetala banklånen med pengarna från vårens och sommarens bägge företagsförsäljningar. Räntekostnaderna är nämligen fasta kostnader och kan vara riktigt obehagliga om försäljningen viker, något som aktualiserats de senaste veckorna i flygbranschen.

Samtidigt håller Sapa på att minska antalet anställda. Så sent som i augusti varslades 130 personer i Torsby och Skultuna. Totalt kommer antalet anställda i de bolag som finns kvar i Sapakoncernen att minska med drygt 600 personer jämfört med för ett år sedan.

Till byggarna…

En annan förändring, som möjligtvis har gjort Sapa mindre konjunkturkänsligt, är att byggindustrin har blivit en mycket viktigare kund till Sapa efter omvandlingen. Idag står byggindustrin för drygt 40 procent av bolagets totala intäkter enligt Affärsvärldens uppskattning. Det är en ökning från 25 procent för ett år sedan och beror naturligtvis till stor del på att Autoplastics, som såldes i augusti, enbart hade fordonsindustrin som kund. Transportsektorn som är en beteckning för allt från bilar till fartyg står numera för 20 procent av försäljningen, vilket nästan är en halvering jämfört med sektorns andel för ett år sedan.

…och i fällan

Normalt är förstås konjunktursvängningarna i byggindustrin mycket större än för verkstadsindustrin men samtidigt är cyklerna längre vilket i nuvarande konjunkturläge snarast kan vara en fördel. I dag lär nämligen verkstadsindustrin dra ned produktionen snabbare än byggsektorn eftersom byggbolagen fortsätter att bygga klart kontrakterade kontor och bostäder även om konjunkturen skulle försvagas. Men blir det en långvarig nedgång så är det klart att byggfällan slår igen bakom Sapa. Där är konjunkturen inte än.