Handelsbanken byter utlandschef

För några veckor sedan slutade Nils-Henrik Tideberg som chef för Handelsbankens utlandsfonder. Han arbetar nu istället med att undersöka bankens möjligheter i Baltikum. Arne Lindman är ny chef för utlandsfonderna. Han har i många år varit förvaltare för Norden och USA.

Samtidigt gör Handelsbanken Fonder en omorganisation i linje med övriga bankens satsning på att få hela Norden som hemmamarknad. Det innebär att den grupp under ledning av Frank Larsson som tidigare enbart förvaltat svenska aktier nu även skall täcka våra grannländer. I Nordengruppen ingår ytterligare sex personer och utlandsfonderna sköts av åtta personer.

För tre år sedan när Affärsvärlden analyserade Handelsbanken Fonder (se 19/94 sidan 120) fattades alla större placeringsbeslut av tre personer: Frank Larsson (svenska aktier), Greger Wahlstedt (räntebärande) och Nils-Henrik Tideberg (utländska aktier).

Är förvaltningen mer decentraliserad idag?

»Jag har redan från början delegerat hela ansvaret för svenska aktier till Frank Larsson, sedan har han delegerat ansvaret för reavinstfonderna till Gustav Sjögren« säger VD Peter Engdahl.

»Denna delegering håller vi nu på att genomföra även när det gäller utlandsfonderna, så att alla får ta 100 procent ansvar för sitt område.«

För två år sedan valde Handelsbanken Fonder att sänka risktagandet genom att införa en »index-plus«-modell för sina utlandsfonder. Det innebär att ungefär 75 procent av fonden placeras i en portfölj konstruerad för att nära följa fondens jämförelseindex, medan förvaltaren har full frihet att välja när det gäller resterande 25 procent (se 48/95 sidan 88). När det gäller svenska aktier var banken länge ensam om att ha indexfonder.

Hur skiljer ni er från de andra bankerna, är det genom att ta lägre risk?

»Robur tar klart högre risk, men vi ligger ungefär lika som Nordbanken och S-E-Banken när det gäller de normala svenska aktiefonderna« säger Frank Larsson. »Där tycker jag inte att vi skall sticka ut för mycket.«

»Skillnaden är att vi ger fler alternativ. Vi delar in vårt sortiment i fyra inriktningar: indexfonder, aktivt förvaltade fonder (främst Chans/Risk), reavinstfonder (med hög omsättningshastighet) och småbolagsfonden. Vi tar en stigande risk jämfört med Generalindex i dessa fyra typer av fonder. Vi tror att det är roligare för våra bankkontor att jobba med vårt sortiment.«

Handelsbanken Fonder har valt att göra allt från Stockholm. Inte heller köper de rådgivning när det gäller avlägsna marknader. Affärsvärlden anser att detta är dåligt för kunderna (se »Välj lokal förvaltning« i PP 5/97).

»Det vi skulle kunna tänka oss är att köpa in kompetens när det gäller småbolagsfonder i Asien, Japan och USA« säger Peter Engdahl.

»Men när det gäller Asien, Latinamerika och Östeuropa kommer vi att ha en starkare aktiv förvaltning baserad i Stockholm, med mindre inslag av index-plus. Vi tror att folk som köper de produkterna vill se människan bakom.«

Efter nyår har insättningarna i aktiefonder varit mycket stora. Folk är missnöjda med sina vanliga bankkonton, som nu ger historiskt sett mycket låg ränta. Privatobligationer ger idag 5–6 procent per år, beroende på löptid, mot det dubbla för några år sedan.

Östeuropafonderna har haft mycket stora insättningar. Är det en spekulationsbubbla?

»Vår Östeuropafond har vuxit från 100 till 450 miljoner kronor bara under januari« säger Peter Engdahl. »Inflödena är just nu 30 miljoner kronor per dag, vilket är ungefär en fjärdedel av det totala nysparandet i våra fonder. Östeuropafonden har fått in mer pengar på en månad än vad vår globala fond, Utlandsfonden, har fått in på tio år.«

»Svenskarna är de tredje största nettoinvesterarna i Östeuropa idag, efter USA och Storbritannien« säger Gustaf Sjögren, förvaltare av reavinstfonderna.

»Risken är väldigt stor« säger Peter Engdahl. »Men går du in på ett Handelsbankskontor idag så varnar de för riskerna, det står hög risk högst upp på affischen. Men folk har insett potentialen i att företagen är mycket lägre värderade än i väst.«

»En bra idé är att sätta in hälften nu, och hälften när du fått en rejäl nedgång, säger Gustaf Sjögren. »Det är en fördel med fonder att man utan problem kan göra många insättningar och därmed minska risken att gå in vid fel tillfälle.«

Handelsbanken anställde Jan-Olov Olsson som förvaltare för knappt ett år sedan. Han har varit chef för Volvo Personvagnar i Moskva och även jobbat på UD.

Är det inte svårt för en enda förvaltare att klara hela Östeuropa själv?

»Vi är också tagna på sängen av det gigantiska intresset, säger Peter Engdahl. »Vi får se om vi skall öka bemanningen framöver, men hittills har Jan-Olov klarat sig bra jämfört med konkurrenterna.«

»Vi har ju en bra koppling till Handelsbankens ekonomiska sekretariat, som har bra resurser när det gäller Öst, till exempel Carl B Hamilton.«

Under de senaste åren har den stora säljframgången för Handelsbanken Fonder varit Reavinstfonden, som vuxit från 42 miljoner kronor till över 4 miljarder kronor på fyra år, och tvillingen Allemansfond Reavinst, som startades i april 1996.

»Reavinst« innebär att fonden försöker tjäna på många korta affärer, vilket lyckades mycket bra 1990, 1991 och 1993 när fonden fortfarande var mycket liten (se »Se upp för snabbväxare« 13/96).

»Folk gillar att man tar risker, om det går bra, och det är därför reavinstfonden har haft så stora insättningar« säger Frank Larsson.

Den lilla reavinstfonden har klarat sig så mycket bättre (+ 41 % mot + 33 %) sedan starten i april – varför?

»Vi har en fördelningsnyckel för de snabba affärer vi gör, där har det inte skilt någonting« säger Gustaf Sjögren. »Där det har skilt är att den lilla fonden har haft en del mindre bolag i sig, vilket har slagit väl ut. Av storleksskäl har vi inte kunnat ha dessa småbolag i den stora reavinstfonden.«

Skall kunderna alltså välja den lilla reavinstfonden?

»En liten fond har fördelar. Men den lilla reavinstfonden är redan uppe i 800 miljoner kronor, så de två fonderna kommer att placera helt lika inom ett halvår« säger Frank Larsson.

I USA är det vanligt att man stänger fonder när de kommer över ett visst belopp, för att de inte skall bli för stora för sin förvaltningsstil. Är det något ni har funderat på?

»En miljard kronor är en idealisk storlek för reavinstfonden, maximalt två miljarder« säger Gustaf Sjögren.

»Vi har diskuterat att starta en sluten hedgefond, men vi är inte där ännu. Reavinst är ett starkt varumärke som vi vill vårda väl« säger Peter Engdahl.

Till skillnad från de andra tre storbankerna har Handelsbanken nästan inte alls sålt sina Luxemburgfonder till svenska placerare, trots att fonder utomlands ger en långsiktig skattefördel.

»Kontoren säljer, och de avgör vad de vill sälja. De har inte ansett att fördelarna är så uppenbara« säger Frank Larsson.