Konjunkturen: Börsen stoppar inte uppgången

Hushållens förmögenhet i form av aktier har ökat dramatisktunder de senaste åren. Förra året motsvarade den nästan åttioprocent av den disponibla inkomsten jämfört med bara enfjärdedel för några år sedan. Men aktieförmögenheten är ojämntfördelad. De som har mest aktier är dels åldersgruppen överfemtio år, dels de som har högst inkomster och förmögenheter.Deras konsumtion påverkas förmodligen inte i särskilt hög gradav om förmögenheten i aktier blir litet mindre än väntat.Jämfört med 1990-talets kris, när många som hade köpt väl dyrahus plötsligt hade mer lån på husen än de var värda, är densenaste tidens börsnedgång säkert bara en liten krusning på ytan.Då fick dessutom snabbt stigande arbetslöshet och skyhögarealräntor förödande effekter för den privata konsumtionen. Nuär det i stället så att nästan allting utom börsen talar förökande privat konsumtion. Inkomsterna stiger i år mer än pålänge, huspriserna är på väg upp, realräntorna är låga ocharbetslösheten har börjat falla. Mot den bakgrunden vore detmycket förvånande om hushållen inte, trots börsnedgången, skullevåga börja öka sin konsumtion litet grand.

Men kan inte börsfallet i sig vara ett förebud om sämre tider?Börsen är ju framåtblickande och har åtminstone ibland förebådatsämre konjunkturer. Vissa tycks mena att de senaste veckornasnedgång kan vara ett tecken på att Asienkrisen trots allt fårstörre effekter även på tillväxten i USA och Europa än manhittills har räknat med. Den slutsatsen kan man dock inte dra.Den svenska börsen i synnerhet är ju dominerad av stora företagsom har en stor del av sin verksamhet i andra länder än Sverige.Beroendet av Asien hos börsföretagen är säkert mycket större änexempelvis Asiens andel av exporten från Sverige. Därför behöverbörsnedgången inte alls betyda att svensk, amerikansk ellereuropeisk ekonomi drabbas värre än väntat.

Som Affärsvärlden skrev i förra veckans nummer ser det till ochmed ut som om den totala tillväxten i USA och Europa kan blilitet högre än vad man trodde för ett år sedan.

Men betyder inte svagare börser någonting för den realaekonomin? Effekten på den privata konsumtionen borde denna gångsom sagt mer än väl uppvägas av andra positiva faktorer.Industriinvesteringarna kan möjligen bli litet svagare än väntat.Men det beror knappast på börsfallet i sig utan snarare påAsienkrisen. Oro för att Asienkrisen sänker vinsterna har sänktbörsen och lägre vinster innebär förmodligen också lägreinvesteringar. Industrikonjunkturen har redan börjat dämpas ochdet talar också för att investeringarna kanske inte blir så högasom väntat. I år tyder Statistiska Centralbyråns (SCB)investeringsenkät på att industriinvesteringarna ökar med drygttio procent från förra året till totalt 69 miljarder kronor. Detmotsvarar bara fyra procent av BNP och en mindre ökning fårdärmed ganska marginella effekter på den totala tillväxten. Ochäven för investeringarna gäller ju att de gynnas av låga räntor.Sammanfattningsvis kan man säga att ingenting talar för att densenaste tidens börsnedgång får några allvarliga effekter på denreala ekonomin.