KONJUNKTUREN: Högkonjunkturen är här

Förutsättningarna för en rejäl konjunkturuppgång ser mycket braut. Räntorna är rekordlåga och hushållen får för första gångenpå flera år behålla det mesta av sina inkomstökningar.Regeringen har slutat spara och dessutom kanske hushållensinkomster späs på ytterligare genom att barnbidraget höjs.Pengar till kommunerna bidrar också till att sätta fart påkonjunkturen. Till och med byggandet verkar till slut börjakomma igång. Det enda som håller tillbaka tillväxten något ärutrikeshandeln.

Nationalräkenskaperna för andra kvartalet visade att tillväxtenfrån andra kvartalet förra året till andra kvartalet i år blevhela 4,1 procent. Det är den högsta tillväxten sedan 1995.Övergången från export- till hemmamarknadsdriven tillväxt ärmycket tydlig. Importen har ökat snabbare än exporten under bådeförsta och andra kvartalet i år. Det innebär att nettoexportennu till och med drar ner den totala tillväxten. Exporten ökadeunder andra kvartalet bara med drygt tre procent från andrakvartalet förra året. Det är en ganska kraftig dämpning från detsenaste årets ökningstal på över tio procent.

KONSUMTIONSLYFTETBåde privat och offentlig konsumtion ökade däremot med mellantvå och tre procent under andra kvartalet. Investeringarna harockså fått ordentlig fart i år. Både under första och andrakvartalet i år var investeringarna omkring tio procent högre änförra året då de föll med fem procent.

Nationalräkenskaperna täcker dock bara perioden till och medjuni. Vad har hänt sedan dess? Den statistik som har kommit ärvisserligen mycket knapphändig men tyder på en fortsatt trendmot ökande inhemsk efterfrågan och svagare export.Bilförsäljningen ökade med fjorton procent från juli förra årettill juli i år. Handelns Utredningsinstitut så kalladeblixtindex, som också är en pusselbit i den privata konsumtionen,visade att klädförsäljningen ökade kraftigt med drygt tioprocent i juli.

Statistiska centralbyråns (SCB) så kallade HIP-undersökningvisar att hushållen i juli var fortsatt optimistiska om denekonomiska utvecklingen. Optimismen om den egna ekonomin ökadenågot från i juni medan uppfattningarna om den svenska ekonominsom helhet blev något dystrare. Den sammanfattande så kalladeCCI-indikatorn, som är en sammanvägning av hushållensförväntningar om både den egna ekonomin och Sveriges ekonomi ochplanerna på inköp av kapitalvaror, sjönk tillbaka något frånjuni till juli. Men det är en marginell tillbakagång från enhistoriskt hög nivå.

Även när det gäller industrikonjunkturen finns bara ett fåtalindikatorer för sommaren. Ett orostecken är att Sparbankens såkallade inköpschefsindex för juli föll kraftigt. Men det är enganska ny indikator och det kan hända att nedgången i juliförklaras av säsongsfaktorer. Konjunkturinstitutets barometerför andra kvartalet visar att företagens förväntningar på tredjekvartalet är ljusa. Under andra kvartalet dämpades dockexportmarknaden tydligt.

BARA KONJUNKTURENSammantaget talar det mesta för att Sverige har en period medganska stark tillväxt framför sig. Men man ska komma ihåg attdet bara handlar om en konjunkturuppgång. Att det ser bra utjust nu betyder inte att Sverige är på rätt väg även långsiktigt.Vi har fortfarande mycket att ta igen efter 1990-talets krisår.Sedan 1990 har den svenska tillväxten varit ungefär åtta procentlägre än i EU. Vi behöver alltså ha betydligt högre tillväxt änsnittet för EU under flera år bara för att ta igen vad vi harförlorat under 1990-talet. Löneökningarna är visserligen lågajust nu. Men trots att sysselsättningen nästan inte har ökatalls ännu så börjar det redan talas om brist på arbetskraft. Mednågra års stark tillväxt är risken stor för överhettning ochhögre löneökningar när de nuvarande löneavtalen löper ut.

Den starka tillväxten innebär att överskotten i statskassanväxer. Då blir det svårt för regeringen att motivera en så stramekonomisk politik som skulle behövas för att hålla tillbakainflationen.