KRÖNIKA: Ingen rädder för budgeten

För ett par år sedan innebar väntan på budgetsiffrorna enutdragen och nervös tid för aktiemarknadens aktörer. Skulle detbli nya eländessiffror, som drev upp räntorna? Väntade nyaindragningar av köpkraft som skulle dämpa konjunkturen? Oron varberättigad. Under de besvärliga åren 1992-95 brottadesregeringarna i Europa med djup lågkonjunktur, valutakriser ochkraftigt svängande räntor. Förutom de konjunkturellapåfrestningarna behövde länderna tvinga in sina ekonomier i demallar som fastställts i Maastrichtfördraget.

Men det var då det. 1990-talets slutår ser ut att bli gynnsamma,med stark tillväxt och goda offentliga finanser. Därför kanmarknaden ta det lugnt, även om ingen mäklarfirma ellerplacerare vågar ignorera finansministrarna när de lägger framsina budgetpaket de närmaste veckorna.

I alla de tongivande länderna går det åt rätt håll, det villsäga underskotten krymper. Enda undantaget är Tyskland, men därverkar faktiskt politikerna komma något närmare enöverenskommelse om budgetförstärkningar. Av EU:s 15medlemsländer är det bara tyskarna, fransmännen och grekerna somkommer att ha underskott som överskrider tre procent av BNP. Ochnär det gäller Tyskland och Frankrike verkar dessa länder landaså nära gränsen att de ändå tillåts kvala in i valutaunionen(utan dessa kontinentens jättar kan det ju inte bli något EMU).Det innebär att riskpremien för ränteplaceringar i Europarimligen blir mindre än den hade varit om budgetprognoserna intehade pekat i samma angenäma riktning. Detta har spelat viss rollför nedgången i räntorna de senaste åren, även om det helahuvudsakligen är ett globalt fenomen som i sin tur beror på attskillnaderna i inflationstakt i världen aldrig varit så små somde är idag. De europeiska räntorna kan kanske inte bli så mycketlägre, men inflationstrycket är så blygsamt att någon snabb ochkraftig åtstramning av penningpolitiken inte verkar trolig. Alltdetta summerar till en god omvärldsmiljö för Europas börser, somhaft ett lysande år.

Aktiemarknaden styrs numera nästan helt av internationellakapitalflöden. Det är inte så att räntorna är helt ointressanta.Ränteläget avgör ju de avkastningskrav som placerarna ställer påbörsbolagen och för bank- och fastighetsaktier ärräntebildningen avgörande för värderingen.

Men nuförtiden fastställs ju räntorna av globala förhållanden,framför allt i kretsloppet mellan USA, Japan och den övrigavärlden. Kommunikéer från europeiska finansdepartement vägertämligen lätt. Effekten av detta har blivit oväntad, för attinte säga lustig. Traditionellt har ju börsaktörerna tittat nogapå de nationella statsfinanserna, eftersom det var dessa somavgjorde ränteutvecklingen. Nu är det alltså inte så längre. Istället har obligationshandlarna börjat intressera sig föraktiemarknaden. Ränteplacerare granskar inte enskilda aktier.Men däremot håller de uppsikt över de totala flödena på deeuropeiska aktiemarknaderna. Detta gäller särskilt i mindrenationer, som Sverige, Finland, Holland och Schweiz. I samtligadessa länder är de internationella kapitalflödena till och frånbörserna numera av mycket stor omfattning. Från 1993 till 1996ökade de totala bruttoflödena av aktier till och från Sverigefrån 436 till 1.184 miljarder kronor. Flödena till och frånobligationsmarknaderna har däremot varit i stort settoförändrade sedan slutet av 1994.

Eftersom exempelvis amerikanska köp av Ericssonaktier utgör enstor del av de sammanlagda kapitalflödena till Sverige behöveroffentliga organ och mäklarfirmor försöka följa dessatransaktioner så gott det går. Det är alltså inte så konstigtatt riksbanken har haft kontakter med AffärsvärldensAktiemarknadsbevakning (AMB) för att försöka få så godinformation om sådana flöden som möjligt.

Därmed inte sagt att de offentliga finanserna ochbudgetsiffrorna aldrig mer kommer att vara intressanta föraktieplaceraren. Inte alls. Risken finns att Europa går in inästa lågkonjunktur med relativt svaga statsfinanser, som snabbtkan försämras. Det vill till att regeringarna, inklusive densvenska, utnyttjar uppsvinget i konjunkturen till att stärkautvecklingskraften och tillväxtpotentialen i sina ekonomier.

Tyskland avviker

Budgetdatum o budgetsaldo,mdr kr första halvåret.

Budgeten Budget- Budget- presenteras saldo 1996 saldo 1997Danmark 26 aug -36 -20Frankrike 2 sep -300 -270Italien 30 sep -280 -170Spanien 30 sep -67 -58Storbritannien mars -98 -280 -175Sverige 19 sep -20 10Tyskland 12 sep -190 -270Källa: Salomon Brothers