Läge att syna panikbanken

Utomstående kan inte veta vad som försiggår i alla delar av en modern, komplex storbank. Oegentligheter som borde stoppas internt, av sund affärskultur och regelefterlevnad, synliggörs via dalande aktiekurs och tips till myndigheter långt innan de når bankens publika rapporter.

Banker i skottgluggen brukar först försöka tona ned kritik samt betona samarbetet med regleringsmyndigheter. Nästa steg är reserveringar, medgivanden samt löften om bot och bättring. Om anklagelserna inte läggs ned blir slutmålet förlikningar på lägre belopp än de som befaras som värst.

Danske Bank är i en sådan nedåtspiral kring dess svällande penningtvätthärva i Estland. Det handlar om gränsöverskridande pengaflöden åt utländska kunder, ej bosatta i Estland, som enligt medierapportering inkluderar ryska affärsintressen. Danskes egen advokatutredning har granskat cirka 15 000 kunder, vars betalningsflöden summeras till cirka 200 miljarder euro 2007–2015.

Utöver utredningar i Danmark och Estland så kom den 4 oktober beskedet att USA:s justitiedepartement begärt in information till en egen brottsutredning. Hur icke-amerikanska banker som Danske blivit heta villebråd i amerikanska åklagares bötesjakt går att läsa om i Affärsvärldens reportage på sidan 14.

Danskes styrelse har legat steget efter, men nu duggar krisåtgärderna tätt. Tidigare vd:n sedan 2013, norske Thomas F Borgen, har fått gå, aktieåterköpsprogrammet avbryts och bankens kapitaliseringsmål höjdes.

En stigande sifferserie som ger en grov dagsbild av ovissheten:

• 5 miljarder danska kronor: På hemmaplan kan europeiska regler ge maximalt 10 procent av årsomsättningen i böter, här baserat på Danskes omsättning under 2017.

• 10 miljarder danska kronor: Finanstilsynets nyligen höjda specialkrav på extrakapital i Danske för potentiella regel­överträdelser och ryktesrisker.

• 53 miljarder danska kronor: Högsta analytikerestimat för bötesrisk i Danske som fått spridning hittills. Från analytiker vid Danskes mindre konkurrent Jyske Bank.

• 59 miljarder danska kronor (omräknat): Franska BNP Paribas USA-böter 2015, för att ha brutit mot USA-sanktioner mot Kuba, Iran och Sudan 2004–2012, blev 8,9 miljarder dollar.

• 92 miljarder danska kronor: Danskes börsvärdestapp hittills i år då aktiekursen rasat med dryga 40 procent.

• 100 procent: Aktieägare riskerar alltid hela sin investering om en bank blir insolvent och exempelvis övertas av staten.

Börsen har här redan prisat in ett extremt negativt scenario i aktiekursen för en av Nordens systemkritiska storbanker.

Finansiellt presterar Danske lägre lönsamhet än svenska trion Handelsbanken, SEB och Swedbank för prognosåren 2018–2020, enligt Factsets konsensus bland bankanalytiker. En synlig egenkapitalförräntning, roate, på 11 procent matchar dock såväl finländska regionjätten Nordea som norska DNB. Det som skiljer sig nu är framför allt värderingen, där Danske pressats ned till 15 procents rabatt mot synligt egenkapital (tbv) medan premierna är 10 procent i Nordea, 20 procent i DNB och 40–90 procent för svensktrion. Givet att Danske ändå avkastar skapligt blir p/e-talet 7, eller lika lågt som för pressade storbanker på kontinenten.

Det är hypotetiskt möjligt att Danske Bank har kört ned armarna så långt i den estniska penningtvättburken att förtroendevalutan förbrukats bland motparter. I det högst osannolika scenariot kan aktieägarna i Danmarks enda systemkritiska storbank utraderas. Samtidigt värderas den betydligt mer sannolika uppsidan, som Danmarks fortsatt dominerande bank efter en tids kris, till betydande rabatt.

Med ett väntevärde som lutar åt klart positivt råder Affärsvärlden de som vågar att köpa Danske Bank på osäkerhet (och till hög risk). Nås riktkursen 180 danska kronor inom tolv månader så ta hem vinsten och räkna igenom igen.