Lockande förvandling

Gummikoncernen Trelleborg har gjort en imponerande resa från ett vildvuxet konglomerat till ett mer fokuserat verkstadsbolag. Efter en period med många spektakulära förvärv under Kjell Nilssons tid i mitten av 1990-talet följde en period av renodling. Med Fredrik Arp vid rodret såldes verksamheter som inte hade någon koppling till kärnverksamheten. Sedan bolaget grundades i början av 1900-talet av Henry Dunker har det varit gummiprodukter.

När Peter Nilsson tog över som vd hösten 2005 gick Trelleborg in i en ny fas. Mycket var redan gjort, men det gällde att lägga i en högre växel och förfina verksamheten. En viktig del i förändringen var köpet av ett 40-tal bolag och avyttringen av 15 bolag. Förvärv har gjorts i syfte att hitta nya tillväxtområden samtidigt som mogen verksamhet med svag lönsamhet lämnats.

Trelleborg har därmed tagit ytterligare ett steg mot att bli en specialiserad tillverkare av komponenter och lösningar baserat på material som gummi, kompositer och polymerer. Bolagets produkter går att hitta i allt från flygplan och rymdsonder till olika lösningar i utsatta miljöer inom industrin med uppgift att täta, dämpa och skydda.

Värt att lyfta fram är att koncernens exponering mot fordonsindustrin minskat kraftigt. Jämfört med för tre år sedan har försäljningen mot bilindustrin minskat från 34 procent till 11 procent. Ett sista avgörande steg bort från den konjunkturkänsliga fordonsindustrin är samarbetet med tyska Freudenberg avseende anti-vibrationsverksamheten.

En annan viktig komponent i bolagets förvandling är etablering av produktion på tillväxtmarknader i Asien och Sydamerika. Verksamheten utanför Västeuropa och Nordamerika har växt kraftigt under senare år och utgör nu 34 procent av omsättningen. Trelleborg expanderar nu kraftigt i länder som Brasilien, Indien och Kina där marknadsandelen fortsatt är liten. Utanför Västeuropa har Trelleborg sedan 2006 ökat försäljningen med 125 procent.

Specialiseringen har starkt bidragit till att lönsamheten förbättrats. Sedan 2006 har rörelsemarginalen stigit från 8,7 procent till 12,2 procent. Därmed överträffar Trelleborg det koncerngemensamma målet att nå en rörelsemarginal på över 12 procent.

Nästa utmaning blir att få samtliga enheter till samma lönsamhetsnivå och att tillväxten tar fart. Målsättningen är att nå en tillväxt på fem procent under förutsättning att den allmänna ekonomin växer med 2–3 procent.

Strukturen i Trelleborg har varit, och kommer fortsatt att vara, i en ständig förändringsprocess. Att fler förvärv är att vänta, var vd Peter Nilsson tydlig med på förra veckans kapitalmarknadsdag. Marknaden består av många små bolag som verkar lokalt. Trelleborgs strategi är att tillgodose det lokala behovet, men att dra nytta av den globala kompetensen. Mind­re specialiserade bolag med starka nischpositioner med en omsättning upp mot fem procent av Trelleborgs totala försäljning står högt upp på köplistan.

Ett långsiktigt arbete har även genomförts för att stärka balansräkningen så att den tillåter en fortsatt aktiv förvärvsstrategi. Nettoskulden är nu nere på betydligt mer hanterbara nivåer. För att vara ett specialiserat verkstadsbolag med goda tillväxtmöjligheter finns utrymme för högre värdering. Vid en jämförelse med nordiska industribolag handlas Trelleborg med en rabatt på drygt 10 procent sett till p/e-tal på årets prognos. Trelleborg förtjänar bättre och rekommendationen blir köp med riktkurs 168 kronor.