Med protes i pappas fotspår
Rickard Brånemark, ortoped vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, uppskattar marknaden för sin titanskruv till cirka fyra miljarder kronor. En behandling med hans metod kostar upp till en halv miljon kronor, men enbart en mindre del är hårdvara.
-När jag bedömer marknaden räknar jag enbart amputerade i västvärlden. Och 90 procent av dessa är inte lämpliga kandidater eftersom de har kärlsjukdomar och dålig läkförmåga, säger Rickard Brånemark till Affärsvärlden.
Varje år mister några hundratusen personer ett ben eller en arm, framför allt på grund av trampminor. I Sverige måste drygt 3000 personer per år amputera en fot eller ett ben. Den vanligaste orsaken är cirkulationsrubbningar och det handlar ofta om äldre personer med benskörhet och en mängd kärlproblem. Många orkar inte med ytterligare en operation och hälften av de amputerade på lårbensnivå lever bara några år efter operationen på grund av sina allmänna tillstånd.
Rickard Brånemarks teknik har utvecklats sedan 1999, och hittills har ett tiotal personer per år fått en ny protes med metoden. Den har också använts på patienter vid Roehamptons center för amputerade i London, och i Australien, Ungern och Spanien. Framöver ska ett femtiotal patienter från utlandet behandlas varje år på Sahlgrenska sjukhuset. Några konkurrerande metoder finns egentligen inte.
Det har tagit Rickard Brånemark och hans medarbetare 15 år av kliniska prövningar att etablera metoden. Finansieringen har skett genom det egna företaget Integrum med familjens pengar och lån från Nutek och Almi.
Varför har du inte sökt finansiärer?
-Jag har sökt finansiärer, men min uppfattning är att riskkapitalet är för kortsiktigt för att fungera för svåra medicinska projekt. Och det krävs ett brinnande intresse för patienten, säger Rickard Brånemark.
Licensrättigheterna till Per-Ingvar Brånemarks tandimplantat köptes i början av 1980-talet av Nobelpharma/Nobel Biocare, som i dag har ett börsvärde på över 45 miljarder kronor. Och även för Rickard Brånemarks protesmetod har “internationella storföretag” börjat anmäla sitt intresse, enligt honom själv.
-Jag ser dock helst att projektet förblir svenskt.
Ben- och armprotesen bygger på samma princip som tandimplantatet, där en skruv gör att porslinständerna sitter ordentligt fast i munnen. För den amputerade betyder Rickard Brånemarks uppfinning att protesen fästs med en titanskruv i själva benet. Processen kallas för osseointegration, där benet bildar nytt material runt skruven som i princip växer fast i benet. Behandlingen tar ett år, men den amputerade behöver inte längre dra på sig en proteshylsa som ofta sitter dåligt och ger hudbesvär.
Margaret von Platen
margaret.von.platen@affarsvarlden.se
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.