PERSSONS NYA SPELPLAN: Ekologismen

Det är en debattfråga om kärnkraften är en miljövänlig lösningeller ej. Men det går att slå fast att socialdemokraterna nutalar om miljön på ett nytt sätt, och att miljöargumenten fårgenomslag i viktiga politiska beslut, nu senastenergiuppgörelsen. Bakom detta ligger inte bara kortsiktigtaktik från socialdemokraternas sida, utan också att (s)beslutat sig för att börja surfa på miljövågen på allvar.Opinionsmätningsinstitutet Sifo har mätt förskjutningar iunderliggande värderingar sedan 1984. Under hela den tiden harmiljömedvetandet givit starka och tydliga utslag. Idag ökar detinte längre, men det ligger kvar på en hög nivå, och Anders SOlsson på Sifo tolkar det så att de nya generationerna betraktaren god miljö som en ren självklarhet. Att (s) nu tagit till sigdet, som mindre partier redan levt länge på, är inte konstigt.Centern var först att ta till sig det nya, och fick omedelbartriklig belöning för sin modernisering. Partiet nådde sitt all–time-high 1973 med 25 procents väljarstöd. I valet 1976 bidrogcenterframgångarna till att det borgerliga blocket blev störst.På den tiden låg centern längre till höger än idag, och detlämnade utrymme för ett parti med kombinationen vänster-miljö.Miljöpartiet bildades 1981. Och nu kommer alltså (s).

PERSSON MENAR ALLVARFrågan är hur beständig den nya inriktningen är. Att miljö bordegå att sälja, bekräftas av Sifos mätningar. Mycket tyder på attdet finns ett djupt engagemang även på högsta nivå. Miljön fannsmed som en viktig punkt redan i Göran Perssonsregeringsförklaring våren 1996. Flera källor försäkrar att hanverkligen menar allvar med den nya inriktningen, somsammanfattas under slagordet det ekologiskt uthålliga samhället.Vad som ryms där bakom tycks dock mest vara politikmaktensåterkomst (se granskningen här nedan).

Åter till de underliggande värderingarna: Sifos mätningar visarhur nära varandra centerns och socialdemokraternas väljareligger varandra i grundläggande värderingar. I matrisenhärintill är de närmaste grannar. Center- och s-väljarnaresonerar helt enkelt ganska lika, och har liknande samhällssyn.Vad positioneringarna i matrisen berättar är följande:Socialdemokraternas och centerns väljare lutar lika mycket åtkollektiva lösningar som vänsterns och miljöpartiets, menskiljer sig från dem genom att i högre grad förespråkastabilitet och begränsningar än möjligheter. (Den kollektivadimensionen rymmer miljöfrågorna, som ju kräver kollektivalösningar. Begränsningar/stabilitet illustreras nog väl medbegreppet betonghäck.)

Diagrammet avslöjar också svårigheterna på den borgerliga sidan.Väljarna bakom partierna i Carl Bildts fyrklöver är mycket olikai sina grundläggande värderingar.

Sifo:s värderingsmätningar visar vidare att 1980-talets högervågefter 1993-94 förbytts i en vänservåg. I mätningarna fram till1993 växte det fram ett mera marknadsorienterat, och merasjälvständigt sätt att tänka hos väljarna. Nya honnörsordbeskriver värderingsskiftet: flexibilitet, risktagande,komplexitet, materialism, njutningslystnad, ambition,jämställdhet.Förtroendet för marknadskrafterna minskade underden djupa lågkonjunkturen i början av 90-talet. Men många av devärderingar som började dyka upp under 80-talet finns – trotsdetta – fortfarande kvar. Sedan 1994 framhålls även meridealistiska värderingar. Det finns mer av samhällsengagemang.Det finns också en tydlig antigirighetsreaktion. Tron på enaktiv rättvisa ökar, liksom tron på de gamla solidaritetsmålenmen utan att de individualistiska värderingarna minskar. Vadskall partistrategerna göra av detta? Socialdemokraterna måsteappellera på social rättvisa, tycker Anders S Olsson.Moderaterna och folkpartiet slåss på det individualistiskaspelfältet. Men det blir svårt för dem 1998; det är mer skjutspå den kollektiva sidan….